Nobember – lite tung kanske…
Mark Levengood läste ur ‘Sent i november’ i morse på P1.
‘Hemulen vaknade långsamt och kände igen sig själv och önskade att han varit nån som han inte kände. Han var tröttare än när han gick och lade sig och här var nu en ny dag som skulle fortsätta ända till kvällen och sen kom det en till och en till som fortstte på samma sätt som dagar gör när de fylls av en hemul’
Stämningen fångas bra i det avsnittet och Mark gav liv åt den med sin läsning. Jag tog naturligtvi fram mitt ex av boken och bestämde mig för att det verkligen var dags att plocka fram den egentliga meningen med ordet ‘hemul’. Eftersom det är ett gammalt ord skadar det ju inte om texten som förklarar är lite äldre, det ger lite mer känsla. Så:
Hemul (isl. heimila, l. heimull), urspr ‘försvarad’ (om en rättighet); jur., skyldighet att försvara en föryttrad sak mot annans påstående om bättre rätt till densamma.
Förklaringen till ‘Hemula’ ger lite klarare besked:
Säljaren är, där icke annat öferenskommet, skyldig att ‘stånda i hemul’. Frånvinns saken köparen, är säljaren skyldig utgiva, hvad han uppburit, och upprätta all skada, men eger i sin ordnng vända sig till sin hemulsman den ene efter den andre.
Det finns en svensk (latinsk) motsvarighet som heter ‘eviktionsskyldighet’ och bara för språkets skull måste jag ta med den varianten:
‘…förpliktelse för den, som aftalsvis tillagt annan rätt till egendom, att, om den senare i anledning av tredje mans bättre rätt går förlustig sin, på hans talan till honom utgifva uppburet vederlag, så ock gälda all hans skada på handeln’
Intressant att på detta vis evertuera sig (genom övning förvärfva sig skicklighet) inom juridikens område med en barnbok som utgångspunkt.
Ja och så var det frågan om källan; Nordisk familjebok, Uggleupplagan, en bok som borde finnas i varje hem. Vilket den faktiskt nästan gör. Jag har svårt att tänka mig att spridningen av det verket varit större någonsin än nu när det finns på
http://runeberg.org/nf/
Underbart citat!