Computers in Libraries 2009 – del 1
Det är tredje gången som jag är på Computers in Libraries i Arlington/Washington D.C. Det är en svulstig tillställning och programmet är späckat med pre- och postkonferenser samt 5 parallella spår varje dag i tre dagar. Trots det ekonomiska läget har CIL i år lockat över 2100 deltagare från 18 länder. Det finns gott om bloggare som följer konferensen och #cil2009 gäller för den som twittrar.
De här inläggen från CIL riskerar att bli väldigt långa. Men de fungerar både som rapport och anteckningar för mig. Sorry.
Key-note
Inledande key-note var som vanligt Lee Rainie från Pew/Internet som talade under rubriken Friending libraries – the newest nodes in people’s social networks. Lee brukar berätta om statistiska undersökningar som man gjort om amerikanska folkets internetvanor. Hur många som använder internet, hur många som har bredband, hur många som skapat något och lagt upp på nätet osv. Sett över tid har de fått jämförbara siffror som kan visa på tydliga trender. Trenderna är ganska tydliga och inte så förvånande. Vi ser en ökad volym med information, ökad produktionshastighet, fler kontaktytor, ökad mobilitet och de sociala nätverkens ökade livskraf och betydelse på nätet.
Lee beskrev utifrån Pews senaste undersökning om mobil användning av Internet hur biblioteket för varje grupp av användare kan vara en nod i deras sociala nätverk. Sett utifrån om man är en mobil eller stationär internetanvändare så har Pew identifierat ett antal olika stereotypa grupper. För de mobila användarna talar man om:
- Digital collaborators – som främst vill använda bibliotekets infrastruktur och använda biblioteket som en plats där de kan samarbeta, dela och sprida information.
- Ambivalent networkers – som främst vill använda biblioteket som en fristad. Som är intresserade av gaming och vill ha hjälp att navigera sig fram i informationsdjungeln.
- Media movers – söker platser där de kan publicera och dela med sig av sin egna media. Filer, foton, presentationer. Här kan man tänka sig att biblioteken hjälper användare att hitta material som de kan föra vidare.
- Roving nodes – Dessa är främst mobiltelefonanvändare och letar efter tjänster som gör dem mer effektiva. Här kan biblioteken hjälpa till genom att ge åtkomst till teknik och till ”cloud applications” dvs webbaserad mail, google docs osv.
- Mobile newbies – Nyfrälsta mobilanvändare som ser mobilen som den centrala prylen i deras liv. De är inga veterananvändare utan söker hjälp om hur de skall använda mobilen och ny teknik.
De stationära internetanvändarna delas in i:
- Desktop veterans – En äldre användargrupp som främst är intresserade av bibliotek för att använda dess infrastruktur och som uppskattar våra automatiserade rutiner.
- Drifting surfers – En grupp med tillfälliga användare. De använder internet för att de måste t ex för arbetsuppgifter eller studier. Men de är inte intresserade av internet eller ny teknik. Denna grupp av användare är främst intresserade av bibliotekets traditionella tjänster och avskyr när man tvingar på dem ny teknik.
- Information encumbered – En grupp som lider av att vara överbelastade med information. Med dessa kan biblioteket inte göra mycket mer än att sympatisera och hålla i handen när man vägleder dem framåt.
- Tech indifferent – En grupp som inte kommit igång med internet ordentligt och som egentligen inte bryr sig. För dessa kan biblioteket erbjuda grundkurser och försöka att ej tvinga på dem ny teknik.
- Off the network – De som verkligen inte bryr sig och som inte ser några fördelar med ny teknik
Lee talade avslutningsvis om vikten av att biblioteken arbetar för att bli naturliga noder i människors liv. Detta genom att skapa:
- Pathways to problem solving
- Pathways to personal enrichment
- Pathways to entertainment
- Pathways to new kinds of social network built on people, media, institutions
- Pathways to wisdon of crowds
Även om det amerikanska samhället och demografi inte är jämförbar med vår så är dessa stereotypa grupper och statistiska trender över tid intressanta. Till viss del ser vi samma utveckling i Sverige och när det gäller bibliotekens behov av att bli noder i människors sociala nätverk så håller jag helt och hållet med. Kanske måste vi tittar närmre på vilka breda grupper av användare vi har och försöka dela upp dessa i stereotypa undergrupper. Inte minst för att veta vilka tjänster vi skall erbjuda dem. Det är ganska typiskt att vi bara delar upp våra användare i grupper som Studenter, Forskare och Allmänhet. Vart och en av dessa grupper kan in sin tur delas in i stereotypa undergrupper av användare (och då menar jag inte att man generaliserar utifrån utbildningstillhörighet utan från vad människor gör med biblioteket och dess relaterade tjänster).
Efter det inledande key-note anförandet var det så dags för spåren att komma igång. Dagens meny bjöd på följande:
Jag följde troget Web design & development under dagens fem sessioner och nedan är mina något obearbetade tankar, intryck och anteckningar.
Redesign – the pitfalls and perils and how to avoid them
En ganska bra genomgång av verktyg och tankar inför arbetet att designa om sin webbplats (och varför). Flera studier visar på hur användare inte är speciellt förtjusta i när man gör om. Som exempel nämndes Facebook och de massiva protester som uppstår så fort man ändrar i gränssnittet. Om man kan undvika att göra stora omställningar och kontinuerligt arbeta med förändringar som inte är så stora i grunden är det bättre. Ett exempel på detta är Amazon som inte förändrats speciellt mycket mellan 2000 och 2009. Man har mest gjort kosmetiska förändringar men navigation och struktur finns kvar och är bestånding.
Bra anledningar att uppdatera webbplatsen:
Redevelop vs redesign : det senare är mer kosmetiska skillnader, det förra är en radikal förändring i grunden.
En referens till småskaligt iterativ förändringsarbete – The quiet death of the major re-launch
Redesign and the five stages of User grief – denial, anger, bargaining, depression, acceptence
Gör vi redesign pga att vi är uttråkade med den gamla versionen?
Pitfalls
– Spend your money where the water is (var har vi vårt vatten?) för högsta ROI!
– Usability studies
– GA
– Dokumentera page rank och kontrollera enstaka dokument
– Visa vad andra gjort för att få till buy in
– Visa data som säger att webbplatsen är dysfunktionell
– Design by committee=death
– data + evidence base practice = harmony and world peace
– librarians are users of the site but they’re also information experts with mad skills
– define constituencies and include them in the process
– använda cms, blog, wiki som plattform
– Spending too much time ”designing” [purple cow bok om design]
– Looking only at other library sites
– define the primary functions of your site and make sure these paths are clear
– from javascript to css most likely it has ben done
– Remarkable content (välskrivet material, skriv om materialet för webben. kör inte klipp och klistra)
– Remarkable tools
– Design för SEO : simple urls, descriptive unique titles, proper html, descriptive alt tags
– Submit sitemap to google
– Ask google to remove outdated/removed/old content
– Design for Social media optimization (SMO) – social bookmark links, tag pages, redesign with user generated content in mind
– Maintenane strategy,
– Move from macro redesign to iterative redesign
Help your library be Omnipresent without spending a dime
Två presentationer om hur man kan arbeta med widgets och mobilanpassning för att nå ut med bibliotekets tjänster. Den första av presentationerna hölls under parollen ”Steal this Code! Please!” och presenterades av Auraria Library. Vad man gjort påminner en del om min widget-skapare. Men istället för att utnyttja enskild url-syntax för databaser går de via sitt federated search verktyg 360 och rena HTML templates. De hade gjort ett ganska fint verktyg och det var verkligen enkelt att stjäla html-uppmärkningen. Här använder de en fiffig textarea onfocus=select() funktion för att skapa en kopiera knapp.
Man pekade även på Duluth University som gjort flera trevliga widgets.
Tips på vägen var att planera för vilka typer av widgets man vill ha (IM, katalogsök, federated search, databaser, osv) samt att inte glömma bort att hänvisa till hur de kan få hjälp med att installera dem och att göra en how to.
Den andra presentationen handlade om hur man kan använda mobiSiteGalore.com för att skapa en egen .mobi sajt.
40 plus new tools & gadgets for library webmasters
En hektisk genomgång av verktyg. Nedan följer ett urval:
What have we learned lately about academic library users
Extremt torr presentation om användarstudier som University of Maryland gjort 2005-2006. Ett antal djupintervjuer och fokusgrupper. Resultatet av undersökningen har gjorts tillgänglig och bearbetats på ett sätt som dock är allt annat än torrt. Mycket matnyttigt på http://www.ponder-matic.com där resultaten redovisas. Jag blev lite förvånad över hur mycket studenterna hade använt bibliotekets resurser jämfört med Google. Datat ger väldigt bra underlag för analys av hur folk använder biblioteket och bibliotekets tjänster. Tar bl a upp referenstjänst och vilka vägar de tagit.
User responses to social bookmarking at MLibrary
Jag gillar Mtagger från University of Michigan Library. Ni vet det lilla verktyget som gör att man kan tagga webbsidor och resurser på och utanför bibliotekets webbplats. Antingen så taggar man direkt på webbplatsen eller via en bookmarklet. Under tiden som man kört så har 3159 taggar skapats. På CIL presenterade man resultatet av en utvärdering av Mtagger och gosse det var ganska nedslående resultat. Genom intervjuder och användarstuder har man kommit fram till att taggningen behöver mer marknadsföring och att det än så länge är en ”bibliotekariepryl” att tagga.
Genom studierna har man kommit fram till förslag på förbättringar i arbetsflödet, förslag på att kunna hantera personliga del-samlingar av taggar och olika typer av visningslägen. De har även kommit fram till att de måste motivera och lyfta fram fördelarna med taggning. Trots ganska negativa resultat av utvärderingen är man hoppfull inför framtiden. Bl a har Mtagger en mer framträdande roll i deras nya katalog [beta] och i den kommande webbplatsen har man integrerat Mtagger från början. Man har förhoppningar att Mtagger kommer att användas som My Library gjorde.
Man behöver även utveckla metoder för att kunna dela taggar mellan bibliotek.
Library facebook applications
Dagens sista presentation inleddes med en glad liten video och sång.
Generellt finns det tre olika typer av biblioteksnärvaro på Facebook.
- Pages
– a facebook profile for your institution - Groups
– messsage boards - Applications
– Använder Facebooks API för att göra egna applikationer
– Ungefär 60 applikationer från public and academic libraries fördelat på följande kategorier:
Två applikationer som sticker ut är:
Loughborough University Library är den mest populära applikationen med 139 MAU. Vilket är väldigt lite…. överlag så har biblioteksapplikationerna väldigt låg månatlig användning (MAU).
NCSU Libraries Activity Wall är ett verktyg för att berätta för andra vad man gör i biblioteket och ett viktigt redskap för att hitta bl a studiegrupper. Man har precis genomfört fokusgruppsintervjuer som visar att studenterna är väldigt tveksamma till biblioteksapplikationer på facebook. De anser att det är för mycket brus. I diskussioner med studenter försöker man nu hitta en bra och användbar applikation. Det kommer förmodligen att bli någon form av anslagstavla. Verkar fiffigt att gå ut och fråga studenterna vad de vill ha för möjligheter innan man gör det.
Slut på dag 1
Mycket inspiration och intryck från första dagen. En del idéer som dyker upp är helt orelaterade till det man lyssnar på men antecknas hastigt. Mycket folk. Många utställare. Imorgon är det dags för min presentation.
Bra sammanfattning av dagen och många intressanta saker som har kommit upp redan! Tankarna om redevelop vs redesign är viktiga och något att verkligen fundera ordentligt över och studien från University of Maryland ger också en hel del, även om underlaget där nu är några år gammalt och förutsättningarna kan ha ändrats sedan dess.
Användningen av deras ResearchPort vs Google var lite förvånande hög men det gäller just i fallet ”Specific tools used in course-related searches” med ResearchPort i topp på 26,1% och Google tvåa med 15,5%. Tittar man på däremot på ”Specific tools used in non-course-related searches” hamnar biblioteksresurserna sorgligt lågt och gör mig djupt bekymrad (även om vi vet att vi med länkserver aktiverad i GS får vi ut vårt material på ett bra sätt); 1. Google 25,9%, på tionde plats Research Port med 1,8% och på elfte plats bibliotekskatalogen med 1,5%… Men det finns annat som inger hopp i rapporten och det och trots allt handlar det om att ”70% of respondents used library resources from any UMD library”!