Arcadia om mobila bibliotekstjänster & behovet av strategisk kompetensutveckling|planering
Arcadia-projektet vid Cambridge (med en lovande tagline: rethinking the role of the research library in a digital age) har krystat ur sig en rapport om mobila bibliotekstjänster.
Jag är inte imponerad. För några som säger att de skall tänka om bibliotekets roll i den digitala tidsåldern så har man varit väldigt konservativ. Det känns inte heller som att de är speciellt trendkänsliga (vilket Lorcan Dempsey kommenterat). De rekommenderar SMS notifieringar, SMS referenstjänst, mobil OPAC, att bibliotekets webbplats fungerar på mindre skärmar, audio-turer i biblioteket och att tillåta mobiltelefoner i biblioteket (om de har stängt av ringsignalen).
Rapporten bjuder på lite intressanta tankar och undersökningsresultat som tydligt pekar på att biblioteken kan och måste utveckla sina mobila tjänster. Given läsning för alla som är intresserade av mobila tjänster på bibliotek.
Det som fångar mitt intresser mer än rapportens resultat är författaren och dennes roll i moderorganisationen. Författaren, Keren Mills, har titeln Innovations Officer in the Research and Innovations Team. Hennes jobb beskrivs som att utveckla och introducera ny teknik. Hon arbetar med omvärldsbevakning och söker aktivt tjänster som kan förbättra bibliotekens service t ex mobil teknologi, sociala nätverk på webben och gaming. Hmm, intressant. Jag har alltid tyckt att man på forskningsbiblioteken i USA varit mer på hugget med strategisk kompetensutveckling än i Sverige. Man har haft dedikerade personer (och tjänster) för att arbeta med innovation, teknik/framtidsspaning och kompetensutveckling. Nu verkar detta ha slagit rot även i England.
En av sakerna som togs upp på framtidsseminariet med Örebro UB var behovet av personer som kunde hjälpa övrig personal att ta sig framåt. Som kunde sammanfatta och utbilda dem kontinuerligt i ny teknik och som bevakar organisationens behov av kompetensutveckling. När jag nu ser att även Cambridge har den här typen av tjänster så undrar jag hur länge det dröjer innan vi ser motsvarande i Sverige.
På sätt och vis finns det ett strategiskt forum för kompetensutveckling i formen av Expertgruppen för kompetensfrågor men när jag läser Behovsanalysen av kompetensutveckling de närmaste 5 åren så funderar jag mindre och mindre på vad det är man behöver. Jag tänker snarare på hur man skall arbeta med de här frågorna. Jag får känslan av att man lägger stor del av kompetensutvecklingsansvaret på individen själv. Samtidigt så verkar den främsta lösningen vara arrangerandet och deltagande i konferenser. Det talas i ovan nämnda behovsinventering om Strategisk kompetens. Krav på dagligt lärande, kontinuerlig omvärldsbevakning, uppföljning och utvärdering. Men det diskuteras utifrån individen, inte organisationen. Om nu organisationen värdesätter strategisk och personlig kompetensutveckling måste man vara villig att dedikera arbetstid och organisera arbetet. Jag lutar mer och mer åt att tycka det är en lysande idé att ha en person eller en grupp av personer som arbetar med utvecklingsfrågor, utbildning och spaning. Dessa kan leda de andra. Det kan vara svårt för mindre bibliotek att ha dedikerade personer, men nog måste de stora universitetsbiblioteken ha möjlighet till detta och kanske är det just de som är i störst behov….
… när får vi se en Innovations Officer in the Research and Innovations Team eller en Director for Innovative Technologies and Research vid Uppsala Universitetsbibliotek?
Mycket intressant!
Håller med dig om att vikten av framtidsvisioner inom biblioteken! Jag fastnade för Helsingfors stadsbibliotekaries ord på biblioteksdagarna, att vi måste se till att verkligen förnya och inte göra som bilindustrin, att bara förbättra och utveckla det man redan har. Jag tycker att många av de diskussioner som finns inom biblioteken fortfarande handlar om att förbättra våra traditionella tjänster, inte att verkligen förnya dem och utveckla nytt utifrån våra kunders behov! Att använda vår kompetens för att skapa ett mervärde för våra kunder! Hur får vi fler att tänka nytt?
I detta läge är det viktigt att vi låter vissa springa före och jobba med framtidsfrågor och tänka nytt. Men samtidigt måste de få med sig hela organisationen, vilket gör att kommunikation och samverkan blir viktiga egenskaper. För att verkligen driva en utveckling framåt måste vi ha med oss en stor mängd av våra medarbetare/kollegor, annars når vi inte några större resultat när det verkligen gäller.
Kompetensfrågor och hur vi jobbar med dem är viktiga. I KB:s Expertgrupp för kompetensfrågor arrangerar vi under hösten dels ett seminarium för kompetensansvariga (fristående uppföljning av det som arrangerades nov 2008) där vi kommer jobba med kompetensbaserad personalstrategi. Dessutom arrangeras en workshop med biblioteksutbildningarna för att få ett förbättrat samarbete med dem kring behov av kompensutveckling. Jag hoppas att dessa arrangemang kommer vara del av att föra biblioteksutvecklingen framåt.
Håller också med dig om att fokus lätt hamnar på deltagande och arrangerande av konferenser. På kompetenswikin som Lotta Åstrand (KI) lagt upp för expertgruppen finns en hel del tips om olika metoder för kompetensutveckling. En stor del av kompetensutveckling sker ju i det dagliga arbetet och inte på kurs eller konferens. http://kompetensverktyg.wikispaces.com/3.+Genomf%C3%B6ra
Inom flera universitets- och högskolebibliotek finns kompetensutvecklingsansvariga. Inom vissa finns även personer som har ett mer strategiskt utvecklingsansvar. Ett exempel inom SLU är att undertecknad som biträdande överbibliotekarie har kompetensutvecklingsansvar, medan vår IT utvecklingschef Staffan Parnell under många år drivit och utvecklat frågor som publicering, Open Access, Bibliometri etc. Något som han gjort på ett fantastiskt sätt och fått deltagande inom hela organisationen. Men som sagt för att få den verkliga rörelsen i utvecklingen krävs mångas aktiva deltagande i utvecklingsprocessen.
Det var några tankar i sommarvärmen!
/Catharina Isberg
En viktig faktor för kompetensutveckling kring ny teknik och nya kommunikationsmönster handlar om tillgång. Hur skall bibliotekarier kunna tänka och utveckla mobila tjänster om de själva inte använder handhållna enheter eller bärbara datorer i sin vardag. Istället för att investera kompetensutvecklingspengar i kursdeltagande skulle man kunna använda pengarna till att köpa en bärbar dator som man uppmanar den anställde att använda hemma, på jobbet och på ett café. Hur skall man förstå och uppleva SMS tjänster eller mobil surfning om man aldrig gör det. Byt ut all fast telefoni mot iPhone / Android telefoner.
10-23 saker handlar i mångt och mycket om att uppleva och använda tjänster. Förhoppningen är att man genom användningen skall komma till insikter som man tar med sig in i det vardagliga jobbet. På samma sätt som man får uppleva webbtjänster där tror jag man behöver uppleva och få tillgång till tekniken för att förstå hur den kan utveckla verksamheten.
Jag vet att det finns folk som jobbar (och gör det bra) med kompetensutvecklingsfrågor och kvalitetsfrågor på våra bibliotek. Kanske är det avsaknaden av just visioner och långsiktiga idéer/strategier som gjort att kompetensutveckling handlat främst om enskilda insatser. Det vore intressant att höra om någon arbetat med utvärdering av kompetensutbildande insatser.