LIBRIS allmänna användarmöte

*puh* Jag ser fram emot att åka på en tillställning och bara hänga.

Det blir mycket snackande från min sida i olika sammanhang nu och jag förstår om folk tröttnar på det. Det ser ut som jag just nu håller på med tre aktuella teman: samsökning, webbtjänster och framtids-/strategifrågor. Till en viss del hänger de ihop och till en viss del är det helt egna problemkomplex. På LIBRIS allmänna användarmöte var min roll på programmet ganska liten. Jag och Daniel Andersson från Stockholms stadsbibliotek pratade om ramverket kring Öppna Bibliotek, vad det syftar till och vad man kan göra. Jag försökte motivera varför man skulle prova att använda sig av öppna tjänster och lära sig av dem. Exemplet var JULIA och jag hoppas att jag fick fram någon slags poäng. Inga slides den här gången utan jag körde direkt mot JULIA. Vi var lite ”off” i programmet men det finns en koppling mellan LIBRIS öppna system och öppna bibliotek som går ut på att man hämtar bibliografisk information och relaterade ISBN till en utgåva. Så helt frånkopplat LIBRIS är det inte. Dessutom vore det roligt om både LIBRIS och andra samverkans-bibliotek ville använda sig av datat.

I övrigt var det ett ganska späckat schema som LIBRIS bjöd på. Det har gått en stund sedan det förra användargruppsmötet och lokalen var packad. Jag orkar inte räkna men deltagarlistan består av fyra sidor…

Innan jag summerar mina intryck tänkte jag slå ett slag för hur man borde schemalägga möten i Stockholm. Om du bor i Stockholm. Lägg inte ett möte så att det börjar med programmet förrän klockan 10.00. Samling 9.30 och så kör man igång klockan 10. Det går inte ta sig till Stockholm från Jönköping och andra mindre städer före 9.00 – 9.30. Att man skall behöva flyga, eller åka dagen innan för att inte missa den första halvtimmen är inte bra. Så, Stockholmare, tänk på kusinerna från landet och börja inga möten före klockan 10.00.

Sedan förstår jag att det är svårt när man har ett fullt program.

Anyway, jag missade den första delen av mötet men har förstått att det bl a handlade om expertgruppen för LIBRIS och dess nya utformning. Jag blev inte riktigt klar över utformningen men det är lite folk som skall utses från olika håll (t ex SUHF). Jag kom in när Henrik höll på att prata om LIBRIS arbete med utveckling och design. Den metod som LIBRIS använder är nyttig och något som folk lätt kan ta med sig hem när de funderar på sina webbplatser, kataloger och tjänster där man kontrollerar gränssnittet.

Kristin pratade om arbetet med SwePub – ett arbete med syfte att göra den svenska vetenskapliga publiceringen tillgänglig. SwePub är nog ett projekt som fått dras med lite oklarheter om vad det är man skall göra, så det var bra av Kristin att bryta ned det hela och tydliggöra vad det handlar om. Det handlar t ex inte om att skapa en statistiktjänst för den svenska forskningen. Det som var mest intressant i Kristins framställning var inställningen att LIBRIS (webbsök) skall användas som gränssnitt och att SwePub-datat inte skall lagras i Voyager.

Det är intressant för det kommer att testa webbsöks förmåga att agera ”front-end” mot flera datakällor. Potentiellt är detta mycket intressant då webbsök skulle kunna riktas mot flera andra data-källor. Allt behöver inte lagras i en och samma källa utan kan ligga i flera. Så länge man delar på gemensamma nämnare som format bör det gå bra. Ett utmärkt exempel på trenden med ”decoupling the frontend from the backend”. Jag hyllar utvecklingen och ansatsen. Det finns naturligtvis en del problem, som dubblettkontroll, formatkontroll och ev. designförändringar. Men ansatsen är intressant. Här har vi ett tydligt exempel på hur webbsök går mot ett primärt ”discovery tool”. Jag hoppas att man även tänker på ”delivery” aspekten, dvs när man får bibliografiska data på artikelnivå så har man en möjlighet att uttnyttja t ex SFX för att kontrollera tillgänglighet i andra källor (t ex licensierade databaser).

Anders Söderbäck följde upp med att prata om LIBRIS öppna infrastruktur. En tankeväckande och intressant presentation. Anders pekade på utvecklingen mot färre och större aktörer som knyter avtal med varandra. En utveckling som riskerar att stänga in biblioteken i ett nät av snåriga avtal och samarbeten. Anders lösning på problemet är att arbeta aktivt för öppna system, öppet data och öppna standarder. Jag hyllar Anders, inte bara för alla stjärnor i hans presentation och att det fanns inslag av öl, men även för att han lyfter viktiga strategiska frågor som alla bibliotek står inför. Vad vi väljer för taktik att möta den aktuella utvecklingen kommer i stor grad att påverka våra möjligheter. Vilka väljer vi att lita på? Vilka väljer vi att samarbeta med? Det enda jag saknade i Anders framställning var ännu tydligare hur LIBRIS kan motverka till att biblioteken låser in sig? Eller så att det inte är LIBRIS som låser in biblioteken…!

Det hettade till något under diskussionen om vad LIBRIS-katalogen skall innehålla. Tomas Friberg pratade om inmatchingen av Malmö stadsbiblioteks bestånd och om de förtjänster och problem som det fört med sig. Totalt har man läst in 267000 poster. Christer Larsson talade om LIBRIS arbete med att läsa in e-resurser och jag var inte imponerad. Missförstå mig rätt.

Ja, det är jättebra att man läser in bestånd från SFX. Det är lysande. Men den stora biten handlar ju om det data som t ex SwePub representerar och att LIBRIS skall kunna fungera inte bara som ett system för discovery utan även för delivery. Idag är det fulltexten eller smarta beställningsfunktioner som står i centrum. Hur skall LIBRIS behålla sin ställning som Sveriges främsta discovery tool för svenska bibliotek om det inte hanterar den materialtyp som vi spenderar större delen av vår budget på (i alla fall de flesta högskolebibliotek), artikeldata och fulltexter i licenseriade databaser. Vilken nytta har ett bibliotek som lägger 90% av sin budget på e-media av att ha en samkatalog som representerar 10% av deras bestånd. I en tid när omedelbar åtkomst är det som räknas. Vilken nytta har högskolebiblioteket i Jönköping av att Stockholms stadsbibliotek har sina böcker i LIBRIS? Vad är det då LIBRIS är ett uttryck för? En katalog över tryckta böcker på svenska bibliotek. Räcker det? Är vi nöjda med det? Bibliotek skall samarbeta kring det gemensamma och fokusera på det unika. Vad är det ett biblioteks söktjänster kan erbjuda som andra söktjänster inte kan leverera? Det allmänna finns i Google och WorldCat. Vilket värde ligger det i att begränsa mitt forskningsbiblioteks samkatalog till nationsgränser? Jag är ju intresserad av att presentera mitt bestånds unika urval och bestånd av tjänster i en integrerad kontext. Kommer jag att få det i ett LIBRIS som arbetar med att integrera folkbibliotekens bestånd före det att de arbetar med att hösta in och bygga centrala index av artikeldata från dataleverantörer? Lund gör det för ELIN, Danska KB gör det för Primo. Varför har LIBRIS inte samma ansats? Varför är inte det ett prioriterat ämnesområde? Istället är det LIBRIS som lokal OPAC som skall utredas (igen), webbaserade katalogiseringsklienter och samsökningstjänster utan målgrupp (Sondera). Även om det sista är riktigt fint. Så när Christer Larsson avslutade sin presentation av hur man arbetar med E-resurser så var jag inte nöjd. Jag förväntar mig att LIBRIS spelar den roll som Anders Söderbäck talade om i sin presentation. Då måste man ha en tydligare ambition/vision, strategi och taktik för hur denna skall uppfyllas. Det var inte meningen att ställa Christer mot väggen. Det är omöjligt att på stående fot svara på de frågor som jag ställde.

Men jag tycker det är viktigt att LIBRIS vet att vi förväntar oss saker av dem. De har vår tillit och idag när utvecklingen går så rasande fort är tillit väldigt viktig. Tror jag att LIBRIS kommer lösa framtidens uppgifter eller tror jag att det är OCLC, Ex Libris eller Google? Vem i hela världen skall man lita på? Det här är frågor som alla bibliotek bör ställa sig om de inte redan gjort det. Var inte passiva försök att förhålla er aktivt till framtiden och kräv att de som ni litar på är tydliga tillbaka.

Jösses, vilken utläggning… det är väl bäst att säga det rakt ut. En del av frågorna ovan syftar mer till att spetsa till saker än att representera mina åsikter.

Tomas kom tillbaka efter lite diskussioner i ovan nämnda anda. Han berättade då om den kommande Voyageruppgraderingen (Voyager 7) som kommer att ske efter nyår, veckan då det är trettonhelg. Jag noterade inte datumen så noga. Det dyker säkert upp i andra sammanhang. Voyager 7, som LIBRIS var med och beta-testade är bättre på en massa saker. Hurra!

Eftermiddagen ägnades sedan åt att prata om mindre frågor. Den första var webbkatalogisering. En fråga som kan verka trivial men som även syftar till att göra LIBRIS samkatalog mindre beroende av Voyagers miljö. Man kan se det som att LIBRIS bygger sina egna verktyg mot samkatalogen för att ha större inflytande och kontroll över inte bara miljön, men även utvecklingen. Återigen en fråga om tillit. Tror katalogisatörerna att LIBRIS kommer ro det här i land och att det blir bättre än med den gamla klienten. Jag har ingen direkt uppfattning. Men det är intressant att se hur LIBRIS allt mer
frigör sig från det gamla katalogsystemet. Jag antar att den naturliga fortsättningen blir att migrera även databasen när Voyager går över i URM. Aha, en tendens till taktik. Eller är det bara jag som vill se det så?

Arvid Oja gjorde ett animerat framträdande om driften av LIBRIS system. Mästerligt! Kristin pratade om projektet som syftar till att reda ut förutsättningarna för att använda LIBRIS som lokal OPAC. Alltså, låt mig skriva det tydligt, som lokal OPAC, INTE som lokalt system. Förutsättningarna känns ganska givna men jag ser ändå fram emot april 2010 då deras rapport skall vara klar och agera underlag för fortsatt beslut om utveckling eller inte. Här hoppas jag att man kikar på DLF:S ILS Discovery Interfaces som jag vet att Ex Libris utvecklar för Aleph 20.1 och Voyager 7.x. Lars Nordesjö pratade om Fråga biblioteket som utvärderats och man funderar nu på hur man skall gå vidare och utveckla tjänsten. Innan det var dags för den avslutande frågestunden talade Anders Söderbäck om den pågående utvärderingen av Samsök. Inget nytt där. Vi väntar med spänning på Nelkes rapport.

Dagen avslutades med en lite frågestund och återkoppling. Vi fortsatte att prata om inspiration, vägledning och underförstått tillit. Vi är många som förväntar oss att LIBRIS leder biblioteksutvecklingen i Sverige. Frågan är om LIBRIS vågar göra det och dessutom stå för det!

Det tycker jag att de skall, för de gör grymt bra grejjer och jag vill att de skall fortsätta med det.