En tydlig KB-strategi skapar tillit i den nationella infrastrukturen för informationsförsörjning
STRATEGI strat¹egi⁴, äv. -ʃi⁴, ngn gg äv. -ji⁴, r. l. f.; best. -n l. -en; pl. -er. (förr äv. -egie)
[jfr t. strategie, eng. strategy, fr. stratégie; av gr. στϱατηγία, strategs ämbete l. myndighet, till στϱατηγός, strateg (se STRA- TEG). Jfr STRATEGISK, STRATEGIST]
[STRATEGI 1]
1) mil. konst (se d. o. 3 e) att föra l. leda krig, krigförings- konst, fältherrekonst, härförarkonst; numera bl.: konst att långsiktigt o. övergripande föra l. leda krig med självständigt opererande förband, t. ex. en hel armé l. hela arméer l. ett lands o. d. alla stridskrafter (o. övriga (militära) resurser); motsatt: taktik; förr äv.: konst att teoretiskt planlägga l. förbereda krig (i stort); i ä. tid ofta uppfattat l. avgränsat på olika sätt; äv. om läran om sådan konst; jfr STRATEGETIK. STURTZENBECHER (1805). Strategien bestämmer .. Planen til et företag; Tactiken: Sättet at utföra en plan. LEFRÉN Förel. 1: 9 (1818). Konsten att anordna och sätta trupperna i rörelse på operationstheatern .. kallas strategi. SYLVAN Vial 2: 4 (1863). Hand i hand med strategien går hos .. (G. II A.) politiken: i hvarje ögonblick är han på samma gång statsman och fältherre WEIBULL LundLundag. 22 (1882). Lärare (vid Kungl. Krigshögskolan) .. i strategi. SvStatskal. 1918, s. 313. Napoleons förintelsestrategi angav riktlinjerna för den kommande utvecklingen (inom krigskonsten), varunder strategi och taktik ställdes i direkt samband med varandra. HT 1932, s. 266. Kulturen 1962, s. 122. jfr SJÖ-, SKRIVBORDS-, SKÄRGÅRDS-, UTMATTNINGS-STRATEGI.[STRATEGI 2]
2) i överförd anv. av 1: konst (se d. o. 3 e) l. metod l. teknik att (gm skickligt manövrerande) långsiktigt o. övergripande leda ngt (t. ex. ett företag l. en utveckling) l. ngn l. ngra i önskad riktning l. arrangera l. ordna ngt o. d.; jfr STRATEG 3. (G. III:s) politiska strategi. LEOPOLD 5: 335 (c. 1804). Gorm tittade .. Hans kloka hundhjärna hade långsamt, men säkert, uttänkt en hel strategi med syfte att bespara sin egare beröringen med magister Lars’ käpp och skedon. RYDBERG Vap. 208 (1891). I enkel och lättfattlig framställning fär läsaren en fullständig inblick både i schackspelets strategi, d. v. s. skapandet av vissa fördelar, och spelets taktik. CARLÉN Capablanca Schack 6 (1937). De vet båda att sanden i deras timglas nu sinar och de anaonmar var sin strategi för att kunna uthärda sin situation – dödens annalkande. LINDBERGER o. EKNER LäsPoesi 84 (1955). SvD 13/4 1988, 3: 1.
– (1, 2) STRATEGI-KUNNIG. kunnig i strategi; särsk. till 2. KRUSENSTJERNA Fatt. 4: 454 (1938).
– (2) STRATEGI-SPEL om sällskapsspel varvid strategiskt tänkande krävs. DN 25/11 1986, s. 68.
– (1, 2) STRATEGI-TÄNKANDE, n. tänkande i fråga om strategi(er); särsk. till 2. DN 29/6 1978, s. 10.
Frågan om samkatalogens innehåll, samsök-tjänsternas framtid (länkserver och parallellsökning), L-OPAC projektets rekommendationer, upphandling av gemensamma licenser, diskussionen om en nationell ”öppen” databrunn med tillhörande tjänster (indexsökning) och KB:s vidgade uppdrag behandlar var och en enskilt frågor som rör informationsförsörjningen till de svenska biblioteken. Mitt fokus är forskningsbiblioteken, men även folkbiblioteken berörs av det ramverk och den infrastruktur som de nationella systemen och tjänsterna utgör. Allt för länge har man betraktat de nationella tjänsterna enskilt, utan att ha pratat om summan av dessa tjänster, eller inriktningen för de nationella tjänsterna.
I en tid när nya modeller för hur tjänster och programvara levereras lanseras. I en tid när flera av våra ”gamla” nationella tjänster är i behov av förändring och utveckling är det hög tid att formulera en nationell strategi och taktik för de svenska bibliotekens infrastruktur för informationsförsörjning.
Om jag tittar mot hur leverantörerna skapar förtroende gentemot sina kunder så är det genom en mycket medveten, ibland manipulativ process. Ibland baserad på öppenhet och ibland genom att bara säga ”halva sanningen”. Oavsett vad man tycker om användarmöten, corporate/product updates och road maps så skapar de en grogrund för tillit. Genom att berätta om sina planer och vad som är på gång ger man kunderna en möjlighet att kunna reagera. Genom etablerade användargrupper kan användarna föra en dialog med leverantörerna och reagera på deras planer. Genom detta knyts leverantör och kund närmre till varandra och en känsla av att man går framåt tillsammans etableras. Men det är inte helt riskfritt, man riskerar även att förlora tillit och att kunderna vänder sig någon annanstans.
Flera av de nationella tjänsterna håller på att förlora sin betydelse för enskilda bibliotek. Detta sker parallellt som biblioteken behöver bestämma sig för hur de skall lösa delar av sin lokala infrastruktur. Många önskar nationella lösningar men lika många är frustrerade över bristen av inriktning och tydlighet från KB gällande vilka system och vad man skall satsa på och vad man inte skall satsa på.
Modellen för hur KB tillhandahåller tjänster och system måste ses över. Frågan om finansiering är central. Men än viktigare är frågan om de svenska biblioteken kan lita på KB att leverera de tjänster och system som man behöver. Med vem kan ”bibliotekssverige” föra strategiska diskussioner, i vilka forum kan biblioteken föra öppna strategiska diskussioner och inriktning?
Om KB skall tillhandahålla den primära infrastrukturen för de svenska bibliotekens informationsförsörjning så finns det oerhört mycket att jobba på. Att skapa tilltro till KB:s förmåga att leda, utveckla och kommunicera med de svenska biblioteken är kanske den viktigaste. Här tror jag att man kan lära sig mycket från de kommersiella aktörerna: etablerade användargruppsmöten, tydliga roadmaps och personer som kommunicerar VISION – STRATEGI – TAKTIK så att biblioteken kan förhålla sig till den utveckling som pågår och få tydliga personer som de kan förhålla sig till i strategiska frågor. Vem är Chief strategy officer på KB? På LIBRIS? Var presenteras och var får vi ta ställning till VISION, STRATEGI & TAKTIK för bibliotekens infrastruktur? Om KB skall vara relevant i framtiden för biblioteken krävs ett helhetsgrepp kring den infrastruktur som man tillhandahåller och börjar betrakta den som en helhet och inte som separata system som förhåller sig oberoende till varandra.
Jag ser ett stort behov i bibliotekssverige av ledning när det gäller infrastrukturfrågor. Jag tror att KB kan spela en viktig roll, men KB måste vara tydligare med vad man vill, hur lång tid det kommer att ta och vilken insats biblioteken själva skall bidra med. Tills dess att KB gör det och börjar leverera tror jag att vi kommer se etablerandet av nya samarbeten mellan bibliotek baserat på region, typ, mål och ämne. Samarbeten som kommer att stärka bibliotekens verksamhet, erfarenhet och tvinga KB att börja förhålla sig till grupper av bibliotek på ett annat sätt än idag.
TAKTIK takti ⁴k, r. l. f.; best. -en ; pl. -er . ( tactique (-v-) 1738 — 1841 . taktik (-c- , -ck-) 1748 osv. )
[ jfr t. taktik, ä. eng. tactic (varav eng. tactics ), fr. tactique ; av gr. τακτική(underförstått τέχνη, konst), konsten att ställa upp en här, eg. f. sg. av τακτικός, ägnad att ordnas l. arrangeras, till τακτός, ordnad, beordrad, vbaladj. till τάσσειν, ordna (jfr HYPOTAX, SYNTAX ). -- Jfr TAKTIKER, TAKTISERA, TAKTISK ]
[TAKTIK 1]
1) i fråga om krigskonst: (ändamålsenligt) uppställande o. ledande av militärt förband i strid, truppföring; äv. dels om konsten att utföra sådant uppställande osv., dels om läran om sådan konst; numera äv. ( mil. ) med inbegrepp av anordning för förbands marsch o. förläggning. Thesze Mästare uti Tactiquen woro wäl förfarne, och ogement arbetsamme. RICKARDSON Krigsv. 1: 11 (1738 ). De, som skola blifva Krigsmän . . böra få all nödig handledning i Grunderne til Tactiken, Artilleriet och Fortificationen. ÅbSvUndH 62: 108 (1777 ). Grekerne (ägde) mycken skicklighet i Taktiken, eller konsten att fördelaktigt uppställa hären. NORRMANN Eschenbg 2: 168 (1818 ). Taktiken visar sättet, at verkställa de planer Strategien upgjort. KrigVAH 1827 , s. 212. Taktiken delas vanligtvis i formella taktiken eller elementartaktiken och använda taktiken. TINGSTEN FormTakt. 1 (1889 ). Med strategi förstår man i allmänhet läran om krigsrörelserna i stort eller om härföringen, med taktik läran om anordningarna för truppers marsch, förläggning och strid eller läran om truppföringen. StridslInf. 2 (1915 ). Under sitt återtåg 1678 tillämpade danskarna den brända jordens taktik och antände Lunds centrala delar. Kulturen 1990 , s. 106. — jfr KAVALLERI- , RYTTERI- , STRIDS-TAKTIK m. fl.[TAKTIK 2]
2) i allmännare l. utvidgad l. bildl. anv. av 1 : planmässigt tillvägagångssätt för att i viss situation nå visst mål; i sht med inbegrepp av att i konkurrens l. tävlan o. d. övervinna ett bjudet motstånd l. sätta sig till motvärn; äv. närmande sig l. övergående i bet.: tillvägagångssätt l. förhållningssätt (inför påfrestning l. utmaning o. d.). Den senfärdighet som utgör första grundsatsen i en viss slags folkförsamlings tactique. BrinkmArch. 2: 257 (1818 ). (Fotboll) fordrar en väl instuderad taktik och planmessighet, särskildt om det skall blifva tal om samspel. NordIdrL 1900 , s. 361. I ett 400-meterslopp gäller det . . att ”löpa med hufvudet”, det vill säga att löpa med taktik och alltid ha klart för sig hvar man har sina motståndare. HJERTBERG HbIdr. 3: 25 (1912 ). Men hon har tagit till lipen, och då lägger han om sin taktik. JOHNSON Här 209 (1935 ). Damen (i kassan) övergick nu till en ny taktik. Hon såg mig inte längre. GUSTAFSSON FamF 144 (1975 ). Det var ingen tvekan om taktiken i andra åket (i slalom). Bara att stå på för fullt. SDS 26 ⁄ 1 1986 , s. 40. — jfr OBSTRUKTIONS- , PARTI- , RIKSDAGS- , STREJK- , STRUTS-TAKTIK m. fl.
