LIBRIS ligger inte på latsidan (hyllningar) och det sista halvåret har nog varit ganska intensivt för kollegorna. De lär få mer att göra.
Länkservern
Jag har valt att ligga lite lågt med att kommentera länkserverutvecklingen. Dels så har Chalmers varit representerat i certifieringsarbetsgruppen och dels har arbetet förtjänat ro. Det var intressant att läsa Marshall Breedings rapport ”Knowledge Base and Link Resolver Study” som Libris beställt. Jag misstänker att de flesta har kikat i den. Det är bra att den beställdes, det är bra att frågorna ställdes till leverantörerna men det är inte bra att svaren får stå helt oemotsagda. Det saknas en diskussion i rapporten om tillförlitligheten i svaren och det saknas uppföljning på vissa av svaren där man verkar ha svarat märkligt. Jag förstår att Marshall, som obereonde konsult, kan ha problem att komma med produktspecifika rekommendationer då han vill hålla sig väl med alla leverantörer. Men när rapporten bara låter alla svar stå för sig själva utan kommentar eller vidare analys då faller det hela lite platt. Det är synd. Men samtidigt så är det bra att rapporten är gjord.
Det finns en uppdelning mellan CKB och gränssnitt (länkservermeny) som jag konsekvent tycker är felaktig i diskussionen kring API:erna. Ingen CKB verkar har idag stöd för REST baserade API:er med stöd för PUT/POST/DELETE däremot så verkar det finnas stöd för GET. Dvs vi hämtar information från en CKB och det är i det sammanhanget som jag inte förstår varför man särskiljer gränssnittets API från CKB:ns. Om Länkservermenyn har ett API för att resolva en OpenURL så finns det ju ett API som bygger på OpenURL-syntax mot CKB:n.
Överlag så verkar det råda en API-feber. Det har flera gånger betonats att API:erna är förutom CKB:ns storlekt och uppdateringar det viktigaste. Ja, API:erna är viktiga. Men vad som är ännu viktigare är att det går att arbeta med dem på begripliga vis för de som administrerar e-resurser. För det så ställs det förmodligen stora krav inte på API:er utan klienter som kan importera och exportera data i flera olika format och med möjligheter att bearbeta filerna. Det är minst lika viktigt.
Senast den sista augusti behöver de bibliotek som har för avsikt att avropa ett Ramavtal för Central Knowledge Base med länkserver ha skickat in en fullmakt till KB. Det skall bli intressant att se hur många som gör det. Fördelen med att vara med är att man som bibliotek får hjälp med kravspecifikation och man borde få ett system som fungerar ihop med den nationella infrastrukturen.
Avsikten med upphandlingen är att ramavtalet skall omfatta flera (4-5) leverantörer och att man skall kunna avropa efterhand.
Det som känns lite oroande är att de ”kritiska punkter för länkserver och Knowledgebase utifrån både lokalt och nationellt perspektiv” inte är presenterade. Så det är på förhand svårt att bedömma hur förfrågningsunderlaget kommer vara konstruerat. Om man lämnat en fullmakt och anslutit sig till Ramavtalet så måste man inte avropa det. Men man får inte genomföra egna upphandlingar av samma typ av tjänst som innefattas av ramavtalet. Man kan göra avsteg från ramavtalet om man inte tycker det blev bra.
Det är jättebra att Libris har för avsikt att göra en flexibel upphandling som är bred. När jag funderar på våra alternativ så ser jag förmodligen inte lika många tänkbara kandidater som kommer komma med i upphandlingen. Det har att göra med den lokala systemsituationen.
Vad jag är mest nervös över är att någon av de kandidater som är seriösa för oss straffar ut sig pga formalia, dvs man bommar ett formellt skallkrav t ex kreditbetyg, eller ett telefonnummer och så är ett av alternativen borta. Vad jag även finner lite oroande är att man inte får upphandla samma typ av tjänst som innefattas av ramavtalet. Så om jag skulle vilja upphandla ett nytt bibliotekssystem där länkserver ingår (t ex Alma) skulle jag då vara begränsad så att jag inte kan göra det.
Beroende på vad man kan få för avtal så borde priset för en länkserver ligga säkert för LOU-gränsen. Så det rakaste alternativet verkar vara att köpa den länkserver som man vill ha från hyllan utan ramavtalets begränsningar. Om man inte ser att det finns fördelar (pris och samarbete) med att vara med i ramavtalsupphandlingen. Vi har inte bestämt hur vi skall göra ännu. Men vi utvärderar alternativen till SFX hostad hos Libris och vi vet att en förändring är på gång och förbereder för en sådan (ändrad basURL är en av förberedelserna).
Förstudie om ERMS
Häromdagen kom en annan rapport från KB. En förstudie om Electronic Resource Management System (ERMS). KB har behov av ett ERM-system för administration av konsortieavtalen. Det är en lättläst förstudie som förtjänar att läsas igenom av många. Dels beskriver den förutsättningarna för KB:s arbete men framförallt så drar man lite intressanta slutsatser och rekommendationer. Dels återkommer API-hetsen. Man verkar förutsätta att API:er är det enda sättet att skyffla data mellan system. Men så är det ju inte riktigt. Det finns andra publicerings/export-funktioner från ERM och länkserversystemen och rapporten faller väldigt kort i att utreda hur sådana kan användas i KB:s sammanhang. Ibland undrar jag om vi glömt bort hur man ställer SQL-frågor.
Att populera ERM-systemen verkar vara den process som tar mest tid för alla vid implementering. Inget ERM-system vet vad du hade innan och innehåller licensvillkor eller historik i den utsträckning som BIBSAM har behov av. Det i kombination med avsaknad av API:er verkar vara den främsta orsaken till att man rekommenderar att egenutveckla en ”Licensdatabrunn” som till en början ges ett innehåll från ”exempelvis Serials Solutions eller Ex Libris med API:er som en grundförutsättning”. Vidare skriver man i rapporten att Licensdatabrunnen är endast en utbyggnad av den befintliga databrunnen på LIBRIS med utökning av API:er. Licensdatabrunnen kommer att behöva innehålla den data som länkserverns databas innehåller idag förutom all extra data som ERM funktionaliteten kräver.”
”I avstämning med Librisprojekten Frontend och Backend samt arbetet med nationell länkserver, som skett löpande under förstudien, har det framkommit att det är tekniskt möjligt att integrera ett egenutvecklat system med ERM-funktionalitet i LIBRIS befintliga infrastruktur”.
Kungliga Bibliotekets spår att egenutveckla system verkar segra i rapporten. Istället för att nyttja kommersiell eller redan initierad Open Source programvara så väljer man att lägga ERMS till raden av nytt katalogsystem (databrunn) och ny katalogiseringsklient. Det är logiskt att satsa på det stora priset när man ändå är dedikerad till att skapa en infrastruktur för beskrivande meta-data, lagring av fulltext och informationssökning. Det stora problemet är att det inte finns. Man utgår i rapporten från LIBRIS befintliga infrastruktur som om den fanns, som om dess funktionalitet var klappad och klar. Det känns inte som om man gett hybrid-alternativet av egen utveckling och kommersiell licensiering en ärlig chans när det gäller den totala infrastrukturen. Eftersom inget av ERM-systemen har de API:er som man säger sig behöva så misstänker jag att detta är ytterligare ett steg mot att skapa den kollaborativa modell av e-resursadminstration och eget CKB-innehåll som lär bli nästa slutsats från Librs.
Jag tycker det är bra att KB står på sig med sina kärnvärden av öppenhet och frihet. Men samtidigt så är jag en praktisk herre. När jag tittar på hur vi organiserar våra arbetsflöden för att arbeta med de informationsresurser som vi förvärvar så kan Libris inte vara en försvårande omständighet. Snarare skall Libris-systemen vara intuitivt integrerade och inte upplevas som omvägar i processer och arbetsflöden. Om Libris klarar det så klarar de hotet mot de stora internationella kommersiella systemen som universitetsbiblioteken kommer att bli en del av. Om Libris inte klarar det så riskerar Libris-systemen att marginaliseras eller nedprioriteras av universitetsbiblioteken. Det är en stor utmaning som Kungliga Biblioteket tar på sig, men strategien verkar tydlig – att bygga egna stora system – som skall konkurrera med leverantörerna. Det enda som fattas är egentligen den där cirkulationen som man hoppas att någon skall söka Projektbidrag för 2013.
”Av stort intresse är också cirkulationssystem och nationell identifiering (nationellt lånekort) liksom lösningar som tillgodoser tillgänglighetsaspekter för grupper med särskilda behov som tex personer med läsnedsättning.”
Öppen utveckling
I linje med sitt ledord Öppenhet har Libris valt att vara transparenta i sin utveckling av den nya katalogen – Libris XL – och webbkatalogiseringsklienten – Kitin. Det är väldigt roligt att Libris väljer att göra utvecklingen inför öppen ridå och det skall bli intressant att se om det får några konsekvenser. Hyllningar!
