After reading this report, my confidence in the long-term viability of traditional collection-building has been undermined even further. The library of the future is not going to look much like a library. We librarians need to swallow hard, let go of some of the things we love most about our jobs, and prepare ourselves — now — for the inevitable (and probably precipitous) arrival of what is behind that dam

Ett quick and dirty exempel:

$(document).ready(function () {
$(‘#test’).rssfeed(‘http://www.journaltocs.ac.uk/api/journals/0737-8831?output=articles’, {
limit:15, date:false, snippet:false, content:false, header:false
});
});

och så får man det man vill ha. Det enda som återstår är att formatera det hela och givetvis att fånga upp ISSN från OPAC:en. Snajdigt! Kanske hjälper det någon som vill berika sina tidskriftsposter.

BIBSYS + OCLC = Sant

Det rör på sig i bibliotekslandskapet. BIBSYS i Norge vill samarbeta med OCLC om deras next-gen system, Web-scale Management Services (WMS). Ett system där man drar nytta av modern systemarkitektur, hosting och arbetsflöden som går ut på att man delar på information om informationsresurser, förlag, etc. Den enda nackdelen med WMS är att det inte finns ännu. Men OCLC, som presenterade sig starkt under IFLA2010 i Göteborg, verkar vara ytterst dedikerade till att leverera WMS och det kommer bli ett system som sätter stor press på existerande leverantörer av bibliotekssystem.

Ex Libris

Ex Libris användarmöte i Gent gav mig inte så mycket ny information. Från ELUNA (maj) till IGeLU (september) har Ex Libris levererat den första av fem ”sprints” i den agila utvecklingen av URM. URM påminner i upplägget ganska mycket om WMS. Stora globala system med fokus på att hantera information effektivt och genom samarbete. Fokusera på det unika och dela på det gemensamma är Ex Libris slagord tillsammans med Öppenhet.

FIN <3 Ex Libris

För inte så länge sedan blev det även känt att Ex Libris kommer leverera Primo som det publika gränssnitten för biblioteken i Finland. Men vi talar inte bara om bibliotek i Finland som kommer att använda Primo som front-end. Planen är att nationalbiblioteket, 43 högskole/universitetsbibliotek, 50 specialbibliotek, 20 region bibliotek och ca. 348 folkbibliotek skall använda Primo. Utöver dessa skall man inkludera arkiv och museum. Det gäller bl a riksarkivet, regionarkiv, special- och privatarkiv, bland de museum som skall ingå så nämns riksmuseum, nationalgalleriet och naturhistoriska tillsammans med ytterligare 200 musueum på olika nivåer och regioner. Ett massivt projekt som knyter an till Ex Libris ambition att närma sig produkter som knyter ihop biblioteksverksamheten med digitalisering och långtidsarkivering av digitala objekt.

Ex Libris säger sig följa tidsplanen för utvecklingen av URM och det betyder att man skall vara i general release i början av 2012. Fram tills dess kommer kunderna att kunna följa arbetet i de fyra sprints som är kvar i projektet.

Primo UI as a Service för ML NG

För MetaLib-kunderna presenterade Ex Libris en något oväntad sak på IGeLU. Man har ju pratat om MetaLib Next-Generation, ML NG betyder att man ser över kopplingarna mellan samsökningsmotorn och de databaser som man samsöker för att se om det går att göra snabbare (vilket man redan sagt att det skall göra). Men, ML NG skulle även få ett ”Primo-like interface”. Detta gränssnitt berättade man är de facto Primo. Man kommer att erbjuda ett Primo-gränssnitt som en hostad gratis tjänst. Via detta kommer man att kunna söka i Primo Central och om man behöver gå vidare från Primo-Central så kan man söka via Primo i MetaLibs parallellsökningsfunktioner. Exakt vad och hur detta kommer fungera för Samsök är oklart. Att Primo Central skall finnas tillgängligt som en target i ML är sant och det finns implementerat hos University of Auckland, NZ om man vill prova.. Kostnadsmässigt så säger Ex Libris att både Primo UI och Primo Central kommer att skickas med utan kostnad till ML kunder.

Om man vill prova Primo Central i Primo så är University of Central Oklahoma ett bra ställe att börja på. De var early adopters av Primo 3 och Primo Central.

Förutom en rad Star Wars liknelser så var nog ovanstående det mest intressanta på IGeLU. Verde-biblioteken i Sverige, LIBRIS och Ex Libris hade ett möte om problemen med den försenade 4.1 versionen av SFX. Det ser ut att bli mycket problematiskt för Verdebiblioteken om Samsök uppgraderar till 4.0.

Så det sammantagna intrycket från IGeLU är att Ex Libris fortsätter på den inslagna vägen. De verkar ha stort förtroende hos sina kunder och många ser fram emot URM och URD2.

Biblioteksföreningen och infrastrukturen

Veckorna före IGeLU träffades Svensk biblioteksförenings infrastrukturråd. Det är ett svårt uppdrag som rådet har.

”… att genom omvärldsbevakning göra en lägesbeskrivning med internationellt perspektiv och där ”best practice” lyfts fram. Lägesbeskrivningen ska till exempel ta upp vilka centrala tjänster som finns, hur utvecklingsplanerna ser ut, vilka genomförda och aktuella utvecklingsprojekt som finns, vilka organ som diskuterar dessa frågor, samt vilka utvecklingsmiljöer och vilken kompetens som finns centralt, regionalt och lokalt. Rådet ska utifrån lägesbeskrivningen identifiera angelägna utvecklingsområden. Arbetet ska fungera som ett underlag för föreningens styrelse när den tar ställning till Kungl. bibliotekets aviserade uppdrag att ta fram en plan för ett utökat ansvar enligt kulturpropositionen.”

Men rådet har efter ett par möten kommit samman som grupp och börjat fokusera på att producera något som styrelsen kan ta ställning till. Jag hoppas återkomma med mer info och jag hoppas att det är mer framsynt än att folkbibliotekens bestånd måste in i samkatalogen. Speciellt när samkatalogens status är ifrågasatt av forskningsbiblioteken.

SUHF Forum för bibliotekschefer och infrastrukturen

Årets viktigaste händelse (bokmässan inräknad) ägde rum i förra veckan då SUHF Forum för bibliotekschefer anordnade ett seminarium angående den tekniska infrastrukturen för informationsförsörjningen. Att kunna samla i princip alla SUHF:s bibliotekschefer och en teknisk rådgivare till denna för att under två dagar diskutera utmaningar, samordning och prioriteringar. Det var på tiden och mäktigt. Inför mötet hade ett bakgrundsmaterial skickats ut och jag tror att många kom väl förberedda. Detta gjorde att man efter redovisning av projekt som drivits i anslutning till LIBRIS (L-OPAC, Samsök, Databrunn), inledande key-note av Marshal Breeding och presentationer från Ebsco, Serials Solutions, Ex Libris, OCLC och T!NG kunde föra relativt konkreta diskussioner om hur man skall gå vidare lokalt, kollaborativt och nationellt. I praktiken tolkar jag utkomsten av mötet som att en rad bibliotek kommer att gå vidare med kommersiella aktörer för en Discovery-plattform (tillsammans eller enskilt) i ett tidsperspektiv 3-5 år. Under den tiden samarbetar biblioteken med LIBRIS om uppbyggnaden av en databrunn, med fokus på det svenska materialet, men även för det licensierade i den mån man kan få det genom att ändra på villkoren i de avtal som upprättas lokalt och framförallt via nationell samverkan. Nu är detta en egen tolkning av konklusionen, så ta den för en sådan.

När man diskuterar strategierna för hur man skall gå vidare med den globala, nationella och lokala infrastrukturen för vår informationsförsörjning kan det vara bra att utgå från samma begrepp. Så att när vi träffas kan diskutera utifrån dessa.

I ljuset av utvecklingen med BIBSYS, Primo i Finland, utvecklingen av web-scale management system för bibliotek (OCLC och Ex Libris), diskussionerna i SUHF och biblioteksföreningen är det viktigare än någonsin att biblioteken lokalt har en riktning i sitt strategiska arbete och om det är viktigt lokalt så är det ABSOLUT NÖDVÄNDIGT att de centrala biblioteksfunktionerna i vårt land är tydliga med sin strategi för framtiden och var man planerar att lägga sina resurser och på vilken verksamhet.

Tre segment

Infrastrukturen för informationsförsörjningen kan uttryckas i tre segment:

Försörjning – Allt det som rör uppbyggnaden av våra samlingar. Det kan röra sig om förvärv av enskilda informationsresurser, mediebeskrivning, kataloguppbyggnad och upprättandet av avtal. Det som systemleverantörerna kallar för ”the back end”, dvs bibliotekens interna hantering av informationsresurserna. Exempel: LIBRIS katalogsystem, lokalt ILS, SFX Knowledgebase, ERM, Institutionellt arkiv

Gränssnitt – Allt det som kretsar kring att finna bibliotekens tjänster och resurser. Det handlar om söktjänsternas utformning och omfång. Men även om möjligheten att kunna lista resurser/kompetenser och att förmedla t ex bibliotekens referenstjänster. Systemleverantörerna kallar detta för ”the front end” eller ”Discovery layer”, dvs det som användaren exponeras för och använder. Exempel: LIBRIS webbsök, lokal OPAC, Primo, WorldCat, Google, SwePub, Summon, EBSCO Discovery Service

Länkning – Länkningen förmedlar information om en enskild resurs och kopplar ihop gränssnitt med informationsförsörjning. Det enklaste sättet att betrakta länkningen är som något som sker från en referensdatabas till en fulltextdatabas. Men systemet för att länka handlar egentligen om att länka ihop information och tjänster om enskilda resurser från flera olika system. Det kan handla om lånestatus och tillgång i fulltext, om Impact factor, omdömen och liknande resurser. Det kan även gälla länkning till smarta beställningsfunktioner för inköp eller fjärrlån. Exempel: Länkserver (t.ex. SFX), LIBRIS lånestatus, Lokalt ILS

I dessa tre segment kan biblioteken operera på tre nivåer: lokalt, centralt och kollaborativt. Det är inte nödvändigt, kanske inte ens önskvärt, att arbeta på samma sätt inom samtliga segment. Varje bibliotek måste utifrån sina förutsättningar bestämma sig för vilka tjänster i varje segment som man behöver ha kontroll över. Detta är viktigt, inte minst för att de globala systemleverantörerna presenterar lösningar som är oberoende av nationsgränser och som bygger på antingen världsomspännande samarbete eller världsomspännande licensierande av tjänster för bibliotekens informationsförsörjning, gränssnitt och för länkning av information. Vad är viktigt, i ett nationellt perspektiv, att samarbeta kring? Är det data, tjänster och system? I vilken omfattning och utsträckning? I vilka fall vill man samarbeta med en global, kommersiell aktör? Under vilka villkor?

Idag är grunden för systemen som underhåller informationsförsörjning, gränssnitt och leverans av data på väg att förändras. Informationsdatasystemen som biblioteken använder håller i allt större utsträckning på att integreras med de medieresurser som systemen hanterar. Tidigare fyllde biblioteken katalogerna med innehåll själva, idag följer data med systemen i s.k Knowledge bases. Biblioteksdatasystem och media integreras i världsomspännande system där bibliotek och slutanvändare tillsammans berikar data – både genom att lägga till metadata, genom data som uppstår i användningen av systemet, och genom interaktionen med andra system. Principdiskussionen om hur vi betraktar äganderätten till data och flytt av data har därför aldrig varit viktigare. Här förefaller det viktigt att biblioteken agerar samlat och noga överväger system från leverantörer som kontrollerar metadatat för våra informationsresurser.

Fortsättning lär följa …

Sedan tidigare så har vi gjort uppslag mot SFX API i JULIA för poster med ISSN. Det har fungerat mycket bra. Nu registrerar vi mer och mer e-böcker i SFX och den ideala situationen vore om vi hade MARC poster för alla e-böcker i JULIA samt att dessa var registrerade i SFX. Nu är det lite av en blandning om vi har MARC poster med relevant 856 länk och om de är aktiverade i SFX. För att råda bot på lite av problemet har jag lagt till en funktion i JULIA som gör ett uppslag på ISBN mot SFX.

Främst är jag intresserad av getFullTxt för böckerna, men det blir ju ganska fattigt för det flesta av böckerna i katalogen. Så jag har lagt till getHolding för uppslag mot LIBRIS på verknivå. En tjänst som är ganska fiffig. Jag tänkte nu kika vidare på en getHolding för Stadsbiblioteket i Jönköping vilket verkligen skulle vara fiffigt på titelnivå. Sedan tidigare har vi ju en vidarelänkning för en sökning till stadsbiblioteket, men att i post-vy kunna se om samma bok finns på stadsbiblioteket (eller bara en länk) vore nice. Jag kan även tänka mig att capture citation kan vara fiffig.

Det är spännande att inkludera SFX tjänster utanför SFX menyn och i takt med att SFX utvecklas tror jag det finns stora möjligheter att göra något spännande här.

Det var när jag höll på att stoppa in den nya SFX tjänsten i JULIA som jag upptäckte att saker slutat fungera. Dels var det våra uppslag mot LIBRIS lättvikts API – Xsearch och dels var det vår koppling till Amazon för omslag och editorial reviews. Givetvis trodde jag att det var mitt fel att saker slutat fungera och började intensivt försöka reda ut var jag hade klantat mig. Efter någon timme stod det klart att felet inte låg hos mig eller något som jag gjort.

LIBRIS API skickade inte ut förväntad XML (vilket de nu fixat, hurra och snabbt jobbat) och Amazon har infört nya regler för hur de svarar på anrop till sitt API – Amazon’s Product Advertising API. De kräver nu en timestamp och en signering av varje anrop.

I fallet med LIBRIS var det inte så mycket jag kunde göra. Men i fallet Amazon krävdes det att jag skrev om min kod. Om jag hade varit på hugget under våren hade jag kunnat fixa det här tidigare, men typiskt nog så var det först när det gamla sättet slutade fungera som jag uppmärksammade det hela ordentligt. Amazons Signed Request Helper var hjälpsam, likaså API dokumentationen och diverse forum.

Nu ser allt ut att fungera igen och den nya SFX tjänsten är på plats. Men det var några svettiga timmar.

• Villanova University
• Stanford
• University of Michigan
• National library of Australia
• London School of Economics
• Georgia Tech
• Colorado State University
• University of South Australia
• Western Michigan University

Oavsett vad som händer med våra söktjänster framöver så tror jag på så rika erfarenheter som möjligt. Så det skadar inte att testa så många saker som möjligt, speciellt inte när framtiden är oviss. Men man undrar ju lite över VuFinds hållbarhet över tid. Frågan är om ett open source projekt kan klara av att utvecklas i takt med WorldCat, Primo och Summon? Det är lite illavarslande att VuFind inte utvecklats mer efter att Andrew Nagy lämnade Villanova och började på Serial Solutions.

På tal om det så har jag hittat ytterligare en Beta av Summon, denna gång på Dartmouth College Library. Det är en imponerande hastighet, men jag är inte helt såld på gränssnittet, jag tycker det borde kunna trimmas lite. Övriga bibliotek att spana efter Summon på är: Oklahoma State University, University of Sydney, Claremont Colleges Library, University of Calgary samt Western Michigan University. De har alla varit med som beta-testare/partners.

Den som är intresserad av att läsa mer om Summon bör även kolla in presentationerna från ALA som finns på Serials Solutions webbplats.

Med utvecklingen av Summon och Primo Central så ser det onekligen ut som att framtiden för söksystem bygger på aggregerat data – lokalt och centralt | fritt och licensierat.

Henrik på BibCamp2009, foto: rojo2001@flickr

Henrik ligger bakom LIBRIS stavnings-API, ett föredömligt snabbt och enkelt system för att hantera stavningsförslag. Du skickar termerna som skall kontrolleras och får tillbaka XML med ev. förslag. Tjänsten kräver att du registrerar maskinen som skall göra anropen och skickar med en unik nyckel.

Vi har testat stavnings API:et i JULIA en stund och inte funnit något att anmärka på. Det är helt enkelt väldigt bra!

Från JULIA kör vi nu två ”menade du?” funktioner vid en sökning som ger noll träffar. Dels en kontroll mot LIBRIS men även en kontroll mot Yahoo! och deras stavningswebbtjänst. De två kompletterar varandra väldigt bra och ger ett utmärkt stöd till våra användare när de slinter på tangentbordet.

Vi har en massa poster som saknar 856 länkar till fulltexten. Genom att integrera SFX tjänsten getFullTxt så bygger man dynamiskt länkar för alla tidskriftsposter i katalogen. Just nu så testar jag att lyfta in getCitedJournal, getAbstract, getTOC och getFullTxt då. Skall se om det finns några andra tjänster som man kan ta med.

Den tekniska biten är ganska enkel. Jag hade velat använda ALEPHS inbyggda funktion för att skapa en openURL länk ($1100 i full-set-head) men den gör sin egna lilla länkning till SFX och konstrurerar inte en openURL! Istället bygger den en länk som ser ut ungefär så här: http://julia.hj.se/F/?func=service-sfx&doc_number=000267692&line_number=0000&service_type=RECORD. Vilket ju inte hjälper mig speciellt mycket när jag skall ropa på SFX API då detta görs via en openURL förfrågan. Så istället får jag använda min trogne vän javascriptet och DOM-parsa ut ISSN och skicka det via prototype (Ajax.Updater) till ett PHP script som sköter själva pratandet med SFX. SFX svarar mig med simpleXML och jag skickar tillbaka svaret till JULIA.

Återstår att lägga på proxy-hantering på länkarna som SFX skickar tillbaka men i övrigt verkar det här fungera bra.

Vi gör bara uppslag på poster som har ISSN. I de fall det finns flera ISSN i en post tar jag det sista och skickar till SFX.

Skall bli intressant att se reaktionerna från kollegorna. Om allt faller väl ut räknar jag med att köra ut det i produktions-opac:en mot slutet av veckan.

Om ni vill se själva så går det utmärkt. Eller beundra bilden nedan (klickbar). Om man vill se vad jag menar med exemplarinformation som är omständig för tidskrifter så bjuder jag även på ett sådant exempel.

Det var när jag slösurfade lite i Jönköping folkbiblioteks katalog som jag började lägga märke till en massa fina saker. Saker som förtjänar att uppmärksammas. Jag vet inte vem som fixat, men schysst är det t ex med:
- Omslagsbilder från Ad Libris. De anger inte upphovet någonstans och länkar inte tillbaka till Ad Libris. Tittar man på bildens URL så ser man även att Ad Libris verkar ha anpassat sin bildtjänst för just LIBRA se t ex http://www.adlibris.com/se/showimage.aspx?isbn=0130618551&site=libra
- Någon slags editorial review eller bakgrundstext. Det är lite synd att uprsprunget inte framgår men det är ju en väldigt bra service se t ex http://hbopac.lingonline.jonkoping.se/opac/search_result.aspx?TextFritext=successfully+launching+new+ventures&ComboSortorder=3
- Låntagare som har lånat denna titel har också lånat. Är jag väldigt svag för, det måste jag se om jag kan få till i JULIA.
- Vidarelänkning av sökning till JULIA och LIBRIS. Mycket trevligt, även om länkningen till JULIA hade en liten formsvacka när jag provade.
- Kommentarer från användare.
- Funktionen för liknande titlar är cool, men lite svåranvänd på smalare ämnen. Jag antar att det är AND operatorn som ställer till det lite.
- En rolig liten länk i navigationen till en utsökning i LIBRIS med Nytt om Jönköping. Sammansatt med URL syntax, ämne jönköping och 2008/09.
- RSS funktioner och listor.

Wow, det blir en massa godis helt enkelt. Bra jobbat folkbiblioteken i Jönköpings kommun

Jag hoppas på mer och mer och mer och mer!

Det allmängiltiga kommer att finnas brett tillgängligt i plattformar utanför det enskilda biblioteket. Här talar vi t ex om Google Books eller hos en e-boks leverantör. Biblioteket väljer att köpa rättigheter till materialet och beståndsuppgifter blir tillgängliga i en rad olika tjänster. En form av utlokaliserat bestånd. Tendensen med centrala knowledge databaser och content providers pekar definitivt på detta.

Så vad är det då forskningsbibliotekens bestånd kommer att utgöras av? Förutom det allmänna, som alla bibliotek har, så har vi det specialiserade. Avspeglingen av lärosätets forskning, utbildning och behov. Det av biblioteket noga utvalda och beskrivna materialet som sätts i ett sammanhang. Här spelar det institutionella arkivet och systemet för lärobjektshantering en oerhört viktig roll. Kraven på dessa system kommer att skärpas i takt med att vi inte bara vill stoppa in information i dem utan även lyfta ut och göra materialet tillgängligt i andra sammanhang.

Ett bra exempel på detta är konstruerandet av en tematisk söktjänst för OAI publicerat material. Jag har ju vid något tillfälle skrivit om vår specialsamling inom Entreprenörskap (ICE). Idag består den av ett gäng böcker, tidskrifter och artiklar/kapitel indexerade i en referensdatabas ESMELIT. Framtiden för denna samling kan man tänka sig på många olika sätt. Den utgörs idag av ett historiskt viktigt material. Det är den största samlingen av sitt slag i världen. Men, framtiden talar kanske inte för att man fortsätter på samma vis. Istället skulle man kunna fokusera på att göra samlingen tillgänglig via t ex digitalisering. Eller varför inte en databas som utgörs av inhöstade (OAI-PMH) publikationer. Det produceras idag en mängd relevanta publikationer i universitetens öppna arkiv. Genom att samla in dem i en söktjänst skulle man kunna komplettera den gamla samlingen med en modern och tillgänglig samling.

Ett annat spår är en Google Customized Search Engine med ett urval av söktjänster och relevanta webbplatser för entreprenörskapsforskning. Vad jag är ute efter här är att bibliotekariernas arbete med urval kommer att bestå. Men att det kanske i större mån handlar om urval av tjänster än av enskilda verk. I de fall man väljer att välja ut ett enskilt verk finns det dock all anledning att beskriva detta utifrån det lokala perspektiv man haft när man förvärvade det. Paradoxalt nog går framtiden gigantiska bestånd OCH lokala specialsamlingar till mötes.

Ett sätt att skapa en söktjänst med inhöstat material är via Open Source projektet Open Archives Harvester. Projektet är föredömligt dokumenterat och programvaran enkel att jobba med. Man drar hem ett paket, packar upp det (LAMP) och sedan kan man börja hösta in material från öppna arkiv. Det är möjligt att göra urval av poster i ett arkiv baserat på regular expressions och är enkelt att grafiskt anpassa. Jag har sparkat igång den senaste stabila utgåvan och provat att hösta in lite poster. Det ser mycket lovande ut. Nästa steg blir att testa betan av den kommande versionen. Jag är mycket entusiastisk över Harvester och hoppas verkligen att vi kommer att använda den för att bygga upp en mycket viktig söktjänst. För det som jag tycker man missar i The Research Library’s Role in Digital Repository Services är att diskutera hur informationen som finns i arkiven höstas och görs sökbar i olika söktjänster.