Magnus Ilvered på Högskolebiblioteket i Jönköping tänkte intensivt kring möjligheterna för högskolan och biblioteket att synas i spel. På hans initiativ skapade bla a Högskolan i Jönköping en karaktär i Project Entropia i syfte att marknadsföra skolan. Jag gjorde något memory-spel och ett wheel of fortune som användes vid ett par tillfällen för att locka studenter att närma sig biblioteket vid introduktioner och öppet hus. Jag minns att jag letade febrilt efter någon förlaga till spel för utbildningen. Alltså typ någon form av quiz som man kunde ta. Det fanns några exempel, men inget som i sig var så lockande att man kunde tänka sig att folk frivilligt skulle vilja använda dem. Idag tror jag allt det där är glömt och begravt (men inte Magnus givetvis!).

I alla fall. En av sakerna som man tog upp på CIL det året handlade om hur man skapar engagemang kring ett spel. I princip kommer jag ihåg att några av de starkaste motivationerna handlade om att synliggöra sociala relationer, att få erkännande och att få en positiv känsla. Mina kunskaper i ludologi är ganska grunda, men det verkade vettigt då och fortfarande. När jag tittar på de enkla Facebookspelen så verkar de verkligen nyttja sociala nätverk, att få utvecklas (levla/xp) och att man tar hand om saker som ger tillbaka något fint.

Häromdagen sprang jag på Lemontree. Ett spel som biblioteket vid University of Huddersfield fått anpassat av Running in the Halls Ltd. (RITH) . Det är gamla studenter och föreläsare vid universitetet som tagit fram spelet och det går ut på att samla poäng.

För varje handling som du gör t ex låna, lämna, reservera, låna om en bok, använda en e-resurs, boka grupprum osv. så får du poäng. Spelet har lite olika badges som man kan låsa upp och så finns det en topplista där man kan se vilka som har mest poäng. Helt klart intressant som koncept att få folk att känna att de får ett mervärde när de använder biblioteket (och i förlängningen universitetets faciliteter). Roligt koncept! Det skall bli intressant att se hur det tas emot av användarna.

Chalmers bibliotek spenderade ca. 9% av sin mediabudget 2010 på e-böcker. Vi har över 100 000 böcker och de utgör ca. 1/3 av vårt bokbestånd i katalogen. När jag var på Högskolebiblioteket i Jönköping hade vi flera omgångar med långa diskussioner om hur vi skulle hantera e-media med arbetsflöden, lagring, licensformer, återvinning och önskat användande. Varje gång kom vi fram till hur vi skulle göra och hur allt hängde ihop. Varje gång ändrade vi lite på oss i diskussionen. Efter en stund kom vi fram till att det enklaste sättet att ha kontroll över e-media var att hantera det i bibliotekskatalogen. För då kunde vi vara säkra på att vi hade allt data som var ”vårt” under kontroll. Kontroll är viktigt för bibliotek (en annan grundpelare).

I samband med diskussionerna om utvecklingen av bibliotekssystemen skrev jag att media och system integreras och att vi går mot en modell där biblioteken konsumerar tjänstebaserade komponenter, troligtvis från ett fåtal globala aktörer.

Efter att ha läst igenom Publishing in the Digital Era, läst Meredith Farkas blogginlägg Ebooks and Libraries : a stream of concerns och tittat på Eli Neiburger presentation om hur körda biblioteken är (här och här) så fick jag en slags personlig aha upplevelse. Inte minst i ljuset av Google eBookstore och Amazon Kindle Lending Books.

Jag har inte köpt en skiva på väldigt länge. Det beror inte på fildelning, det beror på Spotify. Jag betalar mitt Premium-medlemskap och så litar jag på att min musik finns där tillgänglig som en tjänst. Jag kan lyssna på den on-line och off-line. Jag slipper reklam. Om en artist inte finns med så blir jag lite irriterad, men hittar snabbt något annat att lyssna på. Det blir lite som good enough tänkandet vid en Googlesökning. Om jag inte hittar exakt det jag letade efter så hittar jag något annat som fungerar.

Spotify är utan tvekan det bästa exemplet på hur jag personligen har lämnat en modell av ägande till förmån för en modell av hyra eller tjänstekonsumption. Fundamentet för detta skifte är tillit och funktionalitet.

Så om vi tänker oss att människor i sin vardag i större utsträckning släpper ägandekonceptet och tycker att leasing är prylen vad får det då för konsekvenser för biblioteken om vi håller kvar vid en modell där vi vill äga vårt bestånd i så stor utsträckning som möjligt. Förmodligen att våra användare går förbi oss, i alla fall när det gäller medieförsörjning.

Vad hindrar e-Lib eller Ad Libris från att börja med en prenumerationstjänst (förutom förlagen då, men vi säger att de är ombord) för e-böcker? Säg att man gör ett Spotify för bokälskaren. För 100 kr i månaden får du tillgång till hela utbudet av böcker. Du kan läsa dem i din dator, i din telefon, på din tablet i en programvara eller app. Det är enkelt och smidigt. Du laddar ned boken när du är uppkopplad och kan läsa den off-line om du vill. Du kan se dina vänners boklistor eller bibliotek. Du kan dela, betygsätta och kommentera titlar. Förlagen och förmedlaren får en jämn ström med pengar baserad på prenumerationsavgifter. Det är inte heller speciellt svårt att se att man kopierar Spotify och kör med en gratis, reklambaserad version med mindre utbud.

Så låt oss göra om resonemanget något. Vad hindrar en super-aggregator eller ett superförlag att sätta en prislapp per huvud/år och ge obegränsad åtkomst till deras material? Säg att Elsevier släpper konceptet med att sälja tjänster och böcker styckvis. Istället säljer de access till sin plattform. Prislappen är per användare och lärosätet betalar därefter. Inget köpa loss, inget välja ut. Söktjänsterna och datat är helt i händerna på leverantörerna. På sätt och vis är vi redan där i och med big deals och en allt ökande tendens att välja databaser med tillgång till fulltext framför enstaka prenumerationer på e-tidskrifter. Det som håller oss tillbaka är känslan av att vara i kontroll och givetvis att det är biblioteken som är inblandade själva i förhandlingarna med leverantörerna. Om bibliotekets elektroniska bestånd och system i stor utsträckning kommer från en och samma leverantör som tillhandahåller urval, katalogisering och presentation av media så borde det betyda att stora delar av bibliotekets nuvarande personalstyrka kan ta permanent semester. Det virtuella biblioteket kan tillhandahållas as a service. Är det vad man menar med att alla skall ha lika tillgång? Att kommunen eller lärosätet via sina bibliotek köper sin media och sina system som tjänster?

Ithaka Faculty Survey 2009 tar fasta på bibliotekets roll i infrastrukturen för informationsförsörjningen. Oavsett vad våra användare hittar så är det bibliotekets uppgift att på ett så enkelt sätt förmedla det som användaren hittat. Antingen via smarta beställningsfunktioner eller genom att ha löst licensfrågan. I det perspektivet verkar det vettigt att satsa på big deals och stora aggregat.

Ovanstående är något ostrukturerade tankar. Men att biblioteken behöver tänka på och kanske tänka om en hel del är uppenbart. Inte minst för att våra användares syn (och därmed vår?) ändras i takt med att våra konsumtionsmönster förändras. Det finns stora faror med globala leverantörer och det finns stora faror med att biblioteken tillhandahåller tjänster som är otidsenliga. Just därför tänker jag att det är viktigt att vi klarar av att tänka förutsättningslöst.

I det här stora skiftet från tryckt till elektroniskt undrar jag om inte den största förändringen kommer att bli när vi lärde oss att lita på att en tjänsteleverantör levererar och släppte vår tro på egendom och började tro på besittning.

Jag har flera gånger poängterat vikten av att de svenska biblioteken finns med i WorldCat och före diskussionen om principerna för återanvändning av data så försökte jag uppmärksamma att det bara varit de bibliografiska posterna som skulle exporteras från Libris och inte beståndsposterna. I mina ögon leder detta till onödiga begränsningar när det gäller att kunna skicka användaren direkt till källan från WorldCat. På OCLC:s marknadsföringsevenemang som KB var värd för tog jag upp den här frågan direkt med OCLC och KB:s ledning på plats. OCLC sade att det inte var några problem. KB sade bara att det inte ingick i förhandlingarna. Ingen motivering.

Jag undrar hur det kommer sig att man kan ha hållt på att diskutera det här avtalet så länge, stött och blött det utan att det en enda gång i sin helhet (så vitt jag vet) dragits genom inflytandestrukturen. Att man inte har försökt hitta en samsyn mellan biblioteken när det gäller vad som skall ingå i postutbytet och vilka principer som skall råda. Vi har etablerade principer för LIBRIS samkatalog och jag minns klart och tydligt från riksbibliotekariens besök i Göteborg (under turnén om KB:s vidgade uppdrag) hur han på en direkt fråga svarade att samkatalogen skall stödja principerna för open data.

KB:s egna OA-policy stödjer principerna för öppet och fritt metadata. Således torde det vara en grundbult i den svenska samkatalogen. Detta resonemang återspeglas även Expertgruppens resonemang.

Första gången den här Expertgruppen hade uppe frågan var den 10 mars:

11. WorldCat
Anders Söderbäck berättar om läget i de pågående förhandlingarna med OCLC. KB träffade Erik van Lubeek från OCLC den 28 januari och hade ett bra möte. Erik van Lubeek förstod den grundläggande problematiken med att införliva poster från WorldCat i LIBRIS, men menade samtidigt att OCLC behöver någon form av skydd för WorldCat som databas. Under mötet var man överens om att den mängd poster som idag importeras till LIBRIS inte utgör något substantiellt hot mot WorldCat, och att det skydd OCLC behöver skulle kunna finnas i en reglering av hur poster kan importeras från WorldCat snarare än kring hur poster kan föras vidare från LIBRIS. Vid mötet beslutades att OCLC skulle återkomma med ett nytt förslag på avtalsskrivning.

Det nya förslag som kommit från OCLC tillmötesgår KB:s önskningar till viss del, men det grundläggande problemet kring villkoren för hur poster importerade från WorldCat kan vidaredistribueras kvarstår.

Expertgruppen rekommenderar att man inte avbryter förhandlingarna utan försöker få OCLC att tillmötesgå KB:s önskemål fullt ut. Expertgruppen betonar också att nuvarande avtal mellan KB och LIBRIS-biblioteken fastslår att metadata i LIBRIS görs fritt tillgängliga för biblioteken och att ett avtal med OCLC inte kan skrivas under om detta innebär inskränkningar i hur biblioteken kan använda poster exporterade från LIBRIS till lokala databaser.

Här rekommenderade alltså Expertgruppen att man skulle gå vidare för att få OCLC att tillmötesgå KB:s önskemål om fri rörlighet för data.

Den 6:e maj träffades Expertgruppen igen och åter fick man en dragning om status på förhandlingarna:

8. WorldCat
Anders sammanfattar läget i de pågående förhandlingarna med WorldCat. Sammantaget har ingenting i grundvillkoren förändrats och oenigheten kring hur poster som hämtats ur WorldCat ska kunna vidaredistribueras kvarstår. Vi avvaktar nu resultatet av den nya policy för WorldCat-data som OCLC arbetar med. Ett utkast till sådan policy ligger nu ute för ”public review” hos OCLC. KB kommer att skicka sina synpunkter på detta utkast.

Expertgruppen poängterar liksom tidigare att avtalet i sin nuvarande form strider mot de avtal KB har med LIBRIS-registrerande bibliotek. Man menar också att ett sådant avtal med OCLC skulle inverka negativt på trovärdigheten för egenutvecklade nationella databrunnar och att detta också skulle få negativa konsekvenser för LIBRIS som nationell katalog. Expertgruppen avråder därför kraftigt KB att skriva på ett avtal som innebär att LIBRIS inte längre kan vara en öppen databas.

Den 20:e september är nästa uppdatering för Expertgruppen.

9. OCLC/WorldCat
Anders Söderbäck redogör för pågående förhandlingar. OCLC har sedan den 1 juli i år en ny policy för användande av WorldCat-data. KB har skickat synpunkter på denna policy till OCLC. KB:s bedömning är att policyn i sak inte förändrar något vad gäller det faktum att OCLC hävdar äganderätt på data som hämtats från WorldCat. Det är däremot oklart vad policyn innebär, då den över huvud taget är vag och undviker att diskutera ägandet i juridiska och ekonomiska termer.

Expertgruppen menar att vi i framtiden kommer att behöva hantera och arbeta med stora datamängder och att man då behöver vara väldigt tydlig med hur dessa datamängder får och inte får användas. Expertgruppen har tidigare rekommenderat KB att inte skriva på ett avtal med OCLC om detta innebär inskränkningar vad gäller äganderätten till poster i LIBRIS, och denna rekommendation kvarstår. Det konstateras också att detta är en strategisk fråga som inte bör diskuteras enbart ur katalogisatörsperspektiv.

Inför mötet den 20:e september gör alltså KB bedömningen att policyn i sak inte förändrar något och att OCLC policy är oklar. Ungefär en månad senare är det LIBRIS inspirationsdagar och man meddelar då följande.

Vad är det vi förhandlar om?
• Inläsning av LIBRIS samkatalog i WorldCat, med länk tillbaka till LIBRIS
• Tillgång till WorldCat som katalogiseringsstöd
• Alla LIBRIS-bibliotek får i och med detta avtal status som medlemmar i OCLC

Att LIBRIS-biblitoeken får status som medlemmar i OCLC innebär alltså att biblioteken förbinder sig att följa WorldCat Rights and Responsibilities for the OCLC Cooperative.

Bland dessa finner man bl a:

4. Transfer or make available WorldCat data representing their own holdings to agents they retain to perform services on their behalf that directly benefit the OCLC member (e.g., peer or consortial resource sharing, automated authority control, increased visibility of collections).

* In these cases, OCLC members should ensure that a written agreement exists with any such agent that limits the agent’s use of WorldCat data to performance of the services contracted for by the OCLC member. Sample language for such agreements between members and their agents may be found in Appendix 1 below.
* If they also benefit the OCLC cooperative, other uses, transfers, or aggregations of WorldCat data representing a member’s own holdings that serve the business purposes of an OCLC member’s agent are encouraged, subject to the terms and conditions of a mutually acceptable separate agreement between the agent and OCLC. A general description of the current terms and conditions of such agreements can be found in Appendix 2 below.

I WorldCat Rights and Responsibilities for the OCLC Cooperative—Frequently Asked Questions står det att det är ok att ladda upp sitt egna bestånd till en Discoveryplattform:

2. How may an OCLC member use extracted WorldCat data that represents or enriches the records for the member’s own holdings?

An OCLC member may make normal and customary use of data extracted from WorldCat that represents or enriches the member’s own holdings in the member’s system(s) and services. Such uses might include loading data into a library catalog, discovery system, library consortium catalog, resource-sharing system or the like for the purposes of supporting discovery of and access to the member’s collections, supporting bibliographic verification, inventory control, circulation or supporting private study, teaching, learning, academic or scientific research.

Additional uses of data extracted from WorldCat that represent or enrich the member’s own holdings that involve transferring or making the WorldCat data available outside the member’s systems or services to another party are discussed below.

Detta är ju väldigt snällt av OCLC. Men det finns en del oklarheter som måste vara utredda innan man kan acceptera detta. Att Chalmers bibliotek har rätt att göra vad de vill med sina poster och exportera dem till en Discoveryplattform verkar grönt. Men vad händer om Chalmers bibliotek vill ladda upp en annan medlems poster? Det verkar inte lika grönt. Säg att vi vill ladda upp LIBRIS samkatalog till Summon eller till Primo Central. Säg att vi vill ladda upp Göteborgs UB och Högskolan i Västs poster för att få dem samsökningsbara med i vår Discoverylösning. Det här är fall som inte täcks av vare sig en FAQ eller i OCLC:s policy. Det är således frågor som man i klartext vill få lösta.

När det gäller Samkatalogen som en öppen och fri tillgängliga katalog så är det fortfarande ett problem. KB beskriver problemet som följande på LIBRIS inspirationsdagar:

• Rätten att återanvända poster från WorldCat i andra system
• LIBRIS är en öppen databas, WorldCat är inte någon öppen databas
• Priset

På frågan om problemet och dess lösning sade KB följande på LIBRIS inspirationsdagar

• Ny OCLC-policy sedan 1 juli i år: http://www.oclc.org/worldcat/catalog/policy
• Policyn medger export av WorldCat-poster till icke-kommersiella institutioner som lovar att i sin tur följa policyn
• Svårt att förstå vilka konsekvenser ett brott mot policyn får i praktiken
• Tydligt att OCLC inte betraktar WorldCat som en allmännyttighet, men…

• Vi bedömer att vi i och med denna nya policy kan skriva på avtalet
• Bibliotek som hämtar poster från WorldCat för vidare export till lokala system måste acceptera att The WorldCat Rights and Responsibilities for the OCLC Cooperative gäller för dessa poster
• Poster som hämtas från WorldCat märks upp och identifieras
• Bibliotek som inte accepterar OCLC:s policy katalogiserar själva eller hämtar poster från annat håll
• LIBRIS-poster som inte hämtas från WorldCat faller inte under OCLC:s policy
• KB kommer att driva frågan om öppet data både inom och utanför OCLC

På Expertgruppsmötet den 12:e november informerades Expertgruppen om att Riksbibliotekarien var redo att skriva på avtalet med OCLC. Ingen motivering lämnades till gruppen om hur man såg på värdet av den öppna katalogen och att föra in poster som inte kunde nyttjas fritt enligt KB och bibliotekens överenskommelse. Ingen klarhet kring hur biblioteken kan använda samkatalogens gemensamma mängd i sina enskilda Discoverylösningar. Eller för den delen att man hindrar de lokala biblioteken att själva öppna sina kataloger för tredje part eller CC0. Eftersom detta är och har varit en strategisk fråga för biblioteken efterfrågade Expertgruppen inflytandestrukturens roll i de här förhandlingarna. SUHF som är en erkänd samverkanspart för KB har inte tagit ställning till det här avtalet och då Expertgruppen avråder KB från att fatta ett beslut som hindrar samkatalogen från att vara en öppen och fri datakälla tycker jag det är anmärkningsvärt att KB och Riksbibliotekarien kommit fram till att man kan skriva under avtalet med OCLC. Jag har förvisso inte sett avtalet (trots att jag sitter med i Expertgruppen), jag har bara fått det föredragit för mig och utifrån de oklarheter som råder tycker jag inte att det är värt att man skriver under. Det är mycket viktigare att vår samkatalog är öppen och fri för alla som vill använda den än att vi når ett avtal med OCLC för att underlätta Deweyklassning. Som KB själva sade under inspirationsdagarna:

Deweykoder finns på andra platser än i WorldCat

Överlag så saknas det en konsekvensanalys från KB till biblioteken om vad som händer om man skriver under avtalet / respektive inte . Det saknas även en diskussion kring vad det är som är de viktigaste principerna för vår samkatalog. Detta är en diskussion som KB inte bör driva själva utan tillsammans med biblioteken och i inflytandestrukturen. I alla fall om den skall vara värd något mer än tjusiga ord när man pratar om KB:s vidgade uppdrag.

En konsekvens som jag undrar om man tagit ställning till är LIBRIS som en del av den semantiska webben. Ett arbete som gett LIBRIS stor internationell uppmärksamhet. I en kommentar till blogginlägget Open bibliographic data – how the ecosystem work skriver Karen Coyle:

This experimentation is taking place primarily outside of the US in places where the OCLC record use policy does not apply. The British Library, the National Library of Sweden, soon the Bibliotheque Nationale, and a handful of German libraries are at the forefront of this. If you cannot release your bibliographic data openly, you cannot participate in the linked data movement.

Imorgon träffas KB och SUHF för att diskutera frågan om OCLC-avtalet och inflytandestrukturen. Det tycker jag är bra. Jag hoppas även att KB förbereder frågor av strategisk karaktär för biblioteken bättre till nästa gång med ordentligt offentligt tillgängligt utredningsarbete och förankring i inflytandestrukturen.

Är Riksbibliotekarien och Kungliga Biblioteket beredda att offra principen om samkatalogen som öppen och fritt tillgänglig katalog i enlighet med Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities och Definition of an Open Access Contribution:

Establishing open access as a worthwhile procedure ideally requires the active commitment of each and every individual producer of scientific knowledge and holder of cultural heritage. Open access contributions include original scientific research results, raw data and metadata, source materials, digital representations of pictorial and graphical materials and scholarly multimedia material.

KB har en chans att visa OCLC vad active commitment är i verkligheten! Gör det!

I slutet av september annonserade vi vårt val och i början av oktober påbörjades förberedelserna. En arbetsgrupp med 8 personer sattes samman med kompetenser för katalogfrågor, länkserver, e-böcker, webbarbete, e-tidskrifter, licenser och bibliotekssystem. Den initiala dokumentationen och implementeringsprocessen är väldigt rak och så länge som man förbereder sig borde inga oväntade problem dyka upp.

Steg 1 är att bekanta sig med Serials Solutions (SS) Support Center. En plats där dokumentation, tutorials och alla ens ärenden hanteras.
Steg 2 är att bekanta sig med Serials Solutions Client Center. En plats där SS system möts och administreras.
Steg 3 är att gå med på Summons epostlista. En aktiv och mycket hjälpsam lista med rikt arkiv.

Därefter så vill SS att man går en webinar om hur 360 Core hanterar bestånd. 360 Core är i det närmsta att jämföra med SFX KB dvs en katalog över resurser och bestånd. Vi valde att börja arbeta i 360 Core efter att ha läst igenom manualen och för att få bättre effekt av webinaren och möjlighet att ställa frågor om problem som vi stött på men inte kunnat lösa. 360 Core är intuitivt och med erfarenhet av att arbeta i SFX så stötte vi inte på så många problem. Lars-Håkan Herbertson är den som aktiverat i princip allt vårt bestånd i 360 Core än så länge. När vi nått ca. 30 000 aktiverade titlar i 360 Core bokade vi tid för webinar som hölls i mitten av oktober. De frågor vi hade då rörde mest hur man skapar ”lokala targets”.

Summon är beroende av att man har bestånd definierat i 360 Core. Det finns inget bra sätt att auto-populera 360 Core från SFX. Matthew Phillips har lagt upp ett Perl-script på EL Commons som använder SFX Google Export funktionalitet, men den går inte att använda rakt av. Sannolikt kan man dock modifiera denna och få den fungera i vårt sammanhang om man vill. Vi valde dock att lära oss arbeta med 360 Core ordentligt för att det dels var ett bra sätt för Lars-Håkan att komma in i vårt elektroniska bestånd men även för att få erfarenhet av att använda en annan knowledge base (kb) än SFX. Om vi skulle vilja gå över till 360 Agent som är SS länkserver är det nu väldigt enkelt för oss att göra detta och vi kommer aktivt kunna jämföra de två produkterna, KB och dess kvalitet. Nackdelen är att vi måste underhålla två KB. Kanske kan vi lite längre fram börja använda EL Commons scriptet för att bygga en automatiserad rutin som fungerar bra mellan SFX och 360 Core. Det är även en av de saker som vi tagit upp som ett utvecklingsbehov hos SS.

En annan fördel är att vi kan använda SS overlap analysis verktyg eftersom vårt bestånd är sammanhållet i 360 Core och inte spritt över flera instanser som i SFX.

Till dagens datum har vi aktiverat strax över 40 000 titlar med fokus på tidskrifter i 360 Core. Det som återstår är främst våra enstaka prenumerationer. Men den stora mängden av vårt bestånd av elektroniska tidskrifter är gjorda.

Efter genomgången webinar för 360 Core var det dags att planera kick-off möte för implementeringen av Summon. Från det samtalet skall det ta 4-6 veckor att få allt på plats. Inför samtalet måste man ha gått igenom sitt lokala data, städa, bestämma vilka locations som skall visas och hur katalogdatat skall mappas i Summon. Här gäller det att tänka till då man även måste bestämma hur man skall uppdatera och radera poster. Det finns lite olika alternativ men uppdateringar till Summon bygger på att man via ftp-server levererar poster eller id:n för poster som skall läggas till, raderas eller uppdateras. Detta påverkar arbetsflöden lokalt men vi tror att vi hittat en bra modell som inte kommer att påverka katalogarbetet så att det blir jobbigare. Men vi behöver underhålla katalogposter på tre nivåer: lokalt, samkatalog och i Summon. Det behöver inte betyda en massa merarbete, men det gäller som sagt att man tänker till. Vi har en modell som vi tror på och det skall bli intressant att se om den håller.

Eftersom vi idag har bäst koll på våra e-böcker via det lokala bibliotekssystemet har vi valt att fokusera på att ta e-boksbeståndet till Summon via katalogen och inte 360 Core.

Chalmers institutionella arkiv – CPL – innehåller strax under 30 000 poster och höstas via OAI-PMH 2.0 och vi börjar med att leverera posterna i Dublin Core. SS är intresserade av att få så rikt data som möjligt så det är möjligt att vi kommer att exponera ett annat format för dem (och andra) i framtiden. Men för att få in posterna så snabbt som möjligt och med format som de är vana vid valde vi minsta motståndets väg. Höstningen påbörjades i veckan och de räknar med att ha allt indexerat, mappat och inne i Summon inom 4-6 veckor.

I och med exporten av katalogdata imorgon så har vi levererat det mesta av datat till Summon och vi har etablerat rutiner för uppdateringar. Om allt går bra kommer vi inom kort att få vårt gränssnitt och kan börja titta på vad vi skall göra med det.

Ungefär hälften av SS nuvarande Summon-kunder är Millenniumbibliotek så vi förväntar oss inga större problem med synkningen mellan systemen och gränssnitten. Återstår dock att se.

Än så länge har SS levererat allt i tid och deras implementeringsteam har varit mycket snabba och lyhörda. Om vi inte stöter på problem med laddningen av data … så räknar vi med att ha vårt gränssnitt på plats för utbildning av personal under december och en termin av öppen beta-användning för Chalmers studenter, personal och andra nyfikna under hela nästa termin.

Jag rapporterar imorgon i en kommentar till det här inlägget om det blev epic fail av exporten från Chans till Summon. Men det jag sett av vår systembibliotekarie Kerstin Brüttes förberedelser gör att jag kan känna mig lugn inför morgondagens övningar!

Chalmers Avancez!

Användarservice ansvarsområden är informations- och lånetjänst, kundmiljö och support för bibliotekets besökare på de tre enheterna. Användarservice ansvarar också för utbildning i informationskompetens på såväl grund- som på doktorandnivå.

Arbetsområdet har fokus på pedagogik, med undervisning på grund -och doktorandnivå som arbetsuppgifter. Vi vill också att du samordnar de pedagogiska inslagen (referenstjänst, boka en bibliotekarie, utbildning och sökuppdrag) inom avdelningens funktioner kundtjänst och utbildningsenhet. Funktionernas dagliga verksamhet leds av en funktionsansvarig.

Den kan man jämföra med Serials Solutions introduktion av Summon.

Ebsco verkar inte ha gjort någon poppig film om EDS ännu … men man har lite tutorials bl a en om integrated search för den som är sugen.

http://www.screencast.com/users/eXtensibleCatalog

Jag kommer fortfarande att leda projektet om att använda LIBRIS öppna infrastruktur och som en del av det kommer vi anordna en workshop i Jönköping. Så visst kommer jag att hänga kvar en liten stund, men inte på samma sätt.

Det är flera som undrat om jag kommer lägga ned Betabib när jag slutar. Det kommer jag inte att göra utan jag skriver på som vanligt om saker jag ser, tänker och gjort.

Nu ser jag fram emot att åka till Göteborg och Chalmers på måndag för att börja något nytt.

Fullt av förtryck runt omrking dig jämt
Men om du vänder ryggen till
då blir det rätt bekvämt
Du tvingar dig att blunda
Du vågar inte se
Du vågar inte titta på världen som den e

Det är tidens tempo

Jag noterar att det kommer skapas lite nya arbetsgrupper för att behandla systemfrågor. Ett uttryck för att biblioteken blir mer och mer ”systemberoende” för att möta nya arbetsflöden och tjänster. Men även ett uttryck för att vi står inför svåra val. Vilka system skall vi investera i, vilka är inte rätt just nu och när är det rätt tid att lämna den gamla generationens integrerade bibliotekssystem? Är det gemensamma system som är lösningen, hur samverkar och påverkar man lokala behov i en sådan miljö? Öppen källkod, egen utveckling, utveckla tillsammans eller långsiktiga partnerskap med leverantörer, vad är bäst för just oss?

Behovet av att se de strategiska frågorna lokalt och nationellt, att förhålla sig aktivt till teknikutveckling och kompetensutveckling blir allt viktigare. Kanske är nedanstående grupper ett uttryck för att dessa svåra frågor? Jag hoppas det.

Expertgruppen för LIBRIS nationella system

• Annika Annemark, Blekinge Tekniska Högskola (ordförande)
• Anders Söderbäck, KB (sekreterare)
• Ulf Andersson, Landsarkivet i Göteborg
• Anders Cato, KB
• Daniel Forsman, Högskolan i Jönköping
• Martin Hafström, Stockholms stadsbibliotek
• Maria Hedenström, KB
• Mats Herder, Linnéuniversitetet
• Terje Höiseth, Luleå tekniska universitet
• Peter Nilén, Malmö högskola
• Annika Peurell, Nordiska museet

SUHF – Forum för bibliotekschefer – Arbetsgrupp för Gemensamma tjänster

SUHFs Forum för Bibliotekschefer anser att landets universitet och högskolor – såsom viktiga användare – ska ha ett starkt inflytande på utvecklingen av och prioriteringarna inom LIBRIS-systemen. Ett centralt forum för sådant inflytande är Kungl. Bibliotekets expertgrupp för LIBRIS nationella system. Flera av medlemmarna i den expertgruppen nomineras av SUHF. …

Universitets- och högskolebibliotekens behov (existerande eller framtida) av andra gemensamma system och tjänster än inom LIBRIS-systemen kan inte förväntas täckas in av KBs expertgrupp. Därför är ett andra syfte med att etablera en SUHF-arbetsgrupp för gemensamma tjänster att omfatta även sådana frågeställningar.

- Ur Gruppens uppdrag

Gruppens sammansättning

• Terje Höiseth, Luleå tekniska universitet, sammankallande
• Mats Almkvist, Umeå universitet
• Annika Annemark, Blekinge tekniska högskola
• Sofia Arvidsson, Högskolan i Borås
• Daniel Forsman, Högskolan i Jönköping
• Per Funke, Örebro universitet
• Mats Herder, Växjö universitet
• Ann-Mari Jonsson, Göteborgs universitet
• Karin Grönvalll, Södertörns högskola
• Peter Nilén, Malmö högskola
• Morgan Palmkvist, Mittuniversitetet
• Wilhelm Widmark, Stockholms universitet

Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för bibliotekens tekniska infrastruktur

Rådet ska genom omvärldsbevakning göra en lägesbeskrivning med internationellt perspektiv och där ”best practice” lyfts fram. Lägesbeskrivningen ska till exempel ta upp vilka centrala tjänster som finns, hur utvecklingsplanerna ser ut, vilka genomförda och aktuella utvecklingsprojekt som finns, vilka organ som diskuterar dessa frågor, samt vilka utvecklingsmiljöer och vilken kompetens som finns centralt, regionalt och lokalt. Rådet ska utifrån lägesbeskrivningen identifiera angelägna utvecklingsområden.

- Från Utvecklingsrådets uppdrag

Rådets sammansättning

• Ordförande Lars Björnshauge, Lund, Svensk Biblioteksföreings styrelse
• Åsa Berglund, enhetschef, Digitala biblioteket & Informations- och lånecentralen Malmö, Malmö stadsbibliotek
• Ulrika Domellöf Mattsson, Svensk Biblioteksförenings styrelse
• Daniel Forsman, Jönköpings högskolebibliotek
• Jan Gunillasson, chef för IT-verksamheten, Umeå universitetsbibliotek
• Åke Nygren, projektledare, Regionbibliotek Stockholm
• Lisa Petersen, bibliotekschef, Huddinge bibliotek