betabib om bibliotek, annat och det vi gör …

Kanske är det för att Marshall snart kommer hit till Sverige som han gjort en sammanställning av bibliotekssystemen som används av folkbiblioteken (och han antyder att forskningsbiblioteken är på gång). Oavsett så är det trevligt att Sverige lyfts fram. Kontrollera gärna uppgifterna och registrera/uppdatera era uppgifter i lib-web-cats.

Notera även att sammanställningen av leverantörer (och uppköpta leverantörer) är uppdaterad, nu även med Axiell.

Jag håller fortfarande på att försöka förstå vad mitt påstående att systemen har blivit media betyder. Men att det påverkar mig och synen på hur vi planerar, budgeterar och licensierar data, tjänster och system är uppenbar. ”… as a service” – modellen förändrar inte bara sättet som vi konsumerar tjänster. Det kommer i grunden ändra hur vi budgeterar och betraktar våra system och tjänster.

Den nya tidens databaser och biblioteksssystem är tjänster där vi medvetet bidrar med lokalt unikt data och lokalt unikt användande, i ett eller flera större (globala?) sammanhang.

På Ex Libris Technical seminar var jag mer intresserad av Verde än vad jag någonsin varit. Kanske inte så konstigt eftersom Verde är det senaste system som Chalmers bibliotek införskaffat. Jag brukar alltid kolla vad Notre Dame håller på med och i mina diskussioner med en av deras systemkillar fick jag reda på att man börjat utveckla ett eget ERM system. Inte ett ERM-system som skall göra allt det som Verde gör, men som gör tillräckligt och är så öppet att man kan bygga vidare på det. Jag fick kontaktuppgifter till de som höll i det hela och har efter det diskuterat hur det gått för dem.

Man har nu kommit så långt att det finns installationer utanför Notre Dame och man håller på att få fler och fler intresserade bibliotek. Man har kommit så långt att det finns en webbplats med dokumentation, kod, information, demo-system och möjlighet att ladda ned. Man är öppna för att finna development partners och internationella användare. Så om ditt bibliotek håller på att undersöka ERM-spåret kan detta vara en intressant väg.

Centralized Online Resources Acquisitions and Licensing

CORAL is an electronic resources management system built by the Hesburgh Libraries at the University of Notre Dame. It consists of a suite of interoperable modules designed around the core components of managing electronic resources. Each module may be used as part of the whole suite or as an independent system. For example, a library interested only in managing license agreements may install and use the CORAL Licensing module without the need to install the rest of the suite.

CORAL has been made available as open source software in the hope that it can serve others as well as it has the Hesburgh Libraries. Built using PHP 5 and MySQL, CORAL is an easily accessible and yet robust system which should be well within the capabilities of many libraries to install and manage

Du hittar mer information och kontaktuppgifter på CORAL:s webbplats. Spännande, eller hur!

STRATEGI strat¹egi⁴, äv. -ʃi⁴, ngn gg äv. -ji⁴, r. l. f.; best. -n l. -en; pl. -er. (förr äv. -egie)

[jfr t. strategie, eng. strategy, fr. stratégie; av gr. στϱατηγία, strategs ämbete l. myndighet, till στϱατηγός, strateg (se STRA- TEG). Jfr STRATEGISK, STRATEGIST]

[STRATEGI 1]
1) mil. konst (se d. o. 3 e) att föra l. leda krig, krigförings- konst, fältherrekonst, härförarkonst; numera bl.: konst att långsiktigt o. övergripande föra l. leda krig med självständigt opererande förband, t. ex. en hel armé l. hela arméer l. ett lands o. d. alla stridskrafter (o. övriga (militära) resurser); motsatt: taktik; förr äv.: konst att teoretiskt planlägga l. förbereda krig (i stort); i ä. tid ofta uppfattat l. avgränsat på olika sätt; äv. om läran om sådan konst; jfr STRATEGETIK. STURTZENBECHER (1805). Strategien bestämmer .. Planen til et företag; Tactiken: Sättet at utföra en plan. LEFRÉN Förel. 1: 9 (1818). Konsten att anordna och sätta trupperna i rörelse på operationstheatern .. kallas strategi. SYLVAN Vial 2: 4 (1863). Hand i hand med strategien går hos .. (G. II A.) politiken: i hvarje ögonblick är han på samma gång statsman och fältherre WEIBULL LundLundag. 22 (1882). Lärare (vid Kungl. Krigshögskolan) .. i strategi. SvStatskal. 1918, s. 313. Napoleons förintelsestrategi angav riktlinjerna för den kommande utvecklingen (inom krigskonsten), varunder strategi och taktik ställdes i direkt samband med varandra. HT 1932, s. 266. Kulturen 1962, s. 122. jfr SJÖ-, SKRIVBORDS-, SKÄRGÅRDS-, UTMATTNINGS-STRATEGI.

[STRATEGI 2]
2) i överförd anv. av 1: konst (se d. o. 3 e) l. metod l. teknik att (gm skickligt manövrerande) långsiktigt o. övergripande leda ngt (t. ex. ett företag l. en utveckling) l. ngn l. ngra i önskad riktning l. arrangera l. ordna ngt o. d.; jfr STRATEG 3. (G. III:s) politiska strategi. LEOPOLD 5: 335 (c. 1804). Gorm tittade .. Hans kloka hundhjärna hade långsamt, men säkert, uttänkt en hel strategi med syfte att bespara sin egare beröringen med magister Lars’ käpp och skedon. RYDBERG Vap. 208 (1891). I enkel och lättfattlig framställning fär läsaren en fullständig inblick både i schackspelets strategi, d. v. s. skapandet av vissa fördelar, och spelets taktik. CARLÉN Capablanca Schack 6 (1937). De vet båda att sanden i deras timglas nu sinar och de anaonmar var sin strategi för att kunna uthärda sin situation – dödens annalkande. LINDBERGER o. EKNER LäsPoesi 84 (1955). SvD 13/4 1988, 3: 1.
– (1, 2) STRATEGI-KUNNIG. kunnig i strategi; särsk. till 2. KRUSENSTJERNA Fatt. 4: 454 (1938).
– (2) STRATEGI-SPEL om sällskapsspel varvid strategiskt tänkande krävs. DN 25/11 1986, s. 68.
– (1, 2) STRATEGI-TÄNKANDE, n. tänkande i fråga om strategi(er); särsk. till 2. DN 29/6 1978, s. 10.

- Svenska Akademiens ordbok

Frågan om samkatalogens innehåll, samsök-tjänsternas framtid (länkserver och parallellsökning), L-OPAC projektets rekommendationer, upphandling av gemensamma licenser, diskussionen om en nationell ”öppen” databrunn med tillhörande tjänster (indexsökning) och KB:s vidgade uppdrag behandlar var och en enskilt frågor som rör informationsförsörjningen till de svenska biblioteken. Mitt fokus är forskningsbiblioteken, men även folkbiblioteken berörs av det ramverk och den infrastruktur som de nationella systemen och tjänsterna utgör. Allt för länge har man betraktat de nationella tjänsterna enskilt, utan att ha pratat om summan av dessa tjänster, eller inriktningen för de nationella tjänsterna.

I en tid när nya modeller för hur tjänster och programvara levereras lanseras. I en tid när flera av våra ”gamla” nationella tjänster är i behov av förändring och utveckling är det hög tid att formulera en nationell strategi och taktik för de svenska bibliotekens infrastruktur för informationsförsörjning.

Om jag tittar mot hur leverantörerna skapar förtroende gentemot sina kunder så är det genom en mycket medveten, ibland manipulativ process. Ibland baserad på öppenhet och ibland genom att bara säga ”halva sanningen”. Oavsett vad man tycker om användarmöten, corporate/product updates och road maps så skapar de en grogrund för tillit. Genom att berätta om sina planer och vad som är på gång ger man kunderna en möjlighet att kunna reagera. Genom etablerade användargrupper kan användarna föra en dialog med leverantörerna och reagera på deras planer. Genom detta knyts leverantör och kund närmre till varandra och en känsla av att man går framåt tillsammans etableras. Men det är inte helt riskfritt, man riskerar även att förlora tillit och att kunderna vänder sig någon annanstans.

Flera av de nationella tjänsterna håller på att förlora sin betydelse för enskilda bibliotek. Detta sker parallellt som biblioteken behöver bestämma sig för hur de skall lösa delar av sin lokala infrastruktur. Många önskar nationella lösningar men lika många är frustrerade över bristen av inriktning och tydlighet från KB gällande vilka system och vad man skall satsa på och vad man inte skall satsa på.

Modellen för hur KB tillhandahåller tjänster och system måste ses över. Frågan om finansiering är central. Men än viktigare är frågan om de svenska biblioteken kan lita på KB att leverera de tjänster och system som man behöver. Med vem kan ”bibliotekssverige” föra strategiska diskussioner, i vilka forum kan biblioteken föra öppna strategiska diskussioner och inriktning?

Om KB skall tillhandahålla den primära infrastrukturen för de svenska bibliotekens informationsförsörjning så finns det oerhört mycket att jobba på. Att skapa tilltro till KB:s förmåga att leda, utveckla och kommunicera med de svenska biblioteken är kanske den viktigaste. Här tror jag att man kan lära sig mycket från de kommersiella aktörerna: etablerade användargruppsmöten, tydliga roadmaps och personer som kommunicerar VISION – STRATEGI – TAKTIK så att biblioteken kan förhålla sig till den utveckling som pågår och få tydliga personer som de kan förhålla sig till i strategiska frågor. Vem är Chief strategy officer på KB? På LIBRIS? Var presenteras och var får vi ta ställning till VISION, STRATEGI & TAKTIK för bibliotekens infrastruktur? Om KB skall vara relevant i framtiden för biblioteken krävs ett helhetsgrepp kring den infrastruktur som man tillhandahåller och börjar betrakta den som en helhet och inte som separata system som förhåller sig oberoende till varandra.

Jag ser ett stort behov i bibliotekssverige av ledning när det gäller infrastrukturfrågor. Jag tror att KB kan spela en viktig roll, men KB måste vara tydligare med vad man vill, hur lång tid det kommer att ta och vilken insats biblioteken själva skall bidra med. Tills dess att KB gör det och börjar leverera tror jag att vi kommer se etablerandet av nya samarbeten mellan bibliotek baserat på region, typ, mål och ämne. Samarbeten som kommer att stärka bibliotekens verksamhet, erfarenhet och tvinga KB att börja förhålla sig till grupper av bibliotek på ett annat sätt än idag.

TAKTIK takti ⁴k, r. l. f.; best. -en ; pl. -er . ( tactique (-v-) 1738 — 1841 . taktik (-c- , -ck-) 1748 osv. )

[ jfr t. taktik, ä. eng. tactic (varav eng. tactics ), fr. tactique ; av gr. τακτική(underförstått τέχνη, konst), konsten att ställa upp en här, eg. f. sg. av τακτικός, ägnad att ordnas l. arrangeras, till τακτός, ordnad, beordrad, vbaladj. till τάσσειν, ordna (jfr HYPOTAX, SYNTAX ). -- Jfr TAKTIKER, TAKTISERA, TAKTISK ]

[TAKTIK 1]
1) i fråga om krigskonst: (ändamålsenligt) uppställande o. ledande av militärt förband i strid, truppföring; äv. dels om konsten att utföra sådant uppställande osv., dels om läran om sådan konst; numera äv. ( mil. ) med inbegrepp av anordning för förbands marsch o. förläggning. Thesze Mästare uti Tactiquen woro wäl förfarne, och ogement arbetsamme. RICKARDSON Krigsv. 1: 11 (1738 ). De, som skola blifva Krigsmän . . böra få all nödig handledning i Grunderne til Tactiken, Artilleriet och Fortificationen. ÅbSvUndH 62: 108 (1777 ). Grekerne (ägde) mycken skicklighet i Taktiken, eller konsten att fördelaktigt uppställa hären. NORRMANN Eschenbg 2: 168 (1818 ). Taktiken visar sättet, at verkställa de planer Strategien upgjort. KrigVAH 1827 , s. 212. Taktiken delas vanligtvis i formella taktiken eller elementartaktiken och använda taktiken. TINGSTEN FormTakt. 1 (1889 ). Med strategi förstår man i allmänhet läran om krigsrörelserna i stort eller om härföringen, med taktik läran om anordningarna för truppers marsch, förläggning och strid eller läran om truppföringen. StridslInf. 2 (1915 ). Under sitt återtåg 1678 tillämpade danskarna den brända jordens taktik och antände Lunds centrala delar. Kulturen 1990 , s. 106. — jfr KAVALLERI- , RYTTERI- , STRIDS-TAKTIK m. fl.

[TAKTIK 2]
2) i allmännare l. utvidgad l. bildl. anv. av 1 : planmässigt tillvägagångssätt för att i viss situation nå visst mål; i sht med inbegrepp av att i konkurrens l. tävlan o. d. övervinna ett bjudet motstånd l. sätta sig till motvärn; äv. närmande sig l. övergående i bet.: tillvägagångssätt l. förhållningssätt (inför påfrestning l. utmaning o. d.). Den senfärdighet som utgör första grundsatsen i en viss slags folkförsamlings tactique. BrinkmArch. 2: 257 (1818 ). (Fotboll) fordrar en väl instuderad taktik och planmessighet, särskildt om det skall blifva tal om samspel. NordIdrL 1900 , s. 361. I ett 400-meterslopp gäller det . . att ”löpa med hufvudet”, det vill säga att löpa med taktik och alltid ha klart för sig hvar man har sina motståndare. HJERTBERG HbIdr. 3: 25 (1912 ). Men hon har tagit till lipen, och då lägger han om sin taktik. JOHNSON Här 209 (1935 ). Damen (i kassan) övergick nu till en ny taktik. Hon såg mig inte längre. GUSTAFSSON FamF 144 (1975 ). Det var ingen tvekan om taktiken i andra åket (i slalom). Bara att stå på för fullt. SDS 26 ⁄ 1 1986 , s. 40. — jfr OBSTRUKTIONS- , PARTI- , RIKSDAGS- , STREJK- , STRUTS-TAKTIK m. fl.

- Svenska Akademiens ordbok

Som ett direkt resultat av Chalmers OA-policy kommer en ny avdelning att inrättas på Chalmers bibliotek. Med fokus på att koordinera och ansvara för frågor rörande elektronisk publicering, Open Access och bibliometri. Vi behöver bli bättre, tydligare och synligare internt och externt. Arbeta med stödtjänster rörande juridik, strategisk publicering, effektiv spridning och inte minst tillgängliggörandet av Chalmers forskning och utvecklingen av Chalmers Publication Library.

Som avdelningschef får man verksamhets- och personalansvar. Dessutom får man sitta i en massa möten med mig …

Det här kommer bli ett sjukt intressant och viktigt jobb.

Den som förlorar mest på att inte söka det här jobbet är du, så läs mer, begrunda och sök!

I ett försök att hjälpa folk att jämföra discoveryplattformar som Summon, Primo och EDS har Andy Ekins satt upp en liten wiki. Han kallar den: Unified Resource Discovery Comparison. Förhoppningsvis fylls den på med tiden, kanske av dig.

Det finns en berättelse som hör till bilderna. Man måste nästan lyssna på den för att inte missförstå eller tro saker som man inte skall tro. Så betrakta på egen risk och vill ni höra berättelsen som hör till får ni bjuda in mig eller komma till Göteborg.

Min presentation från workshopen om att använda LIBRIS öppna infrastruktur i Jönköping.

Avdelningen för Användarservice på Chalmers bibliotek söker ny medarbetare.

Användarservice ansvarsområden är informations- och lånetjänst, kundmiljö och support för bibliotekets besökare på de tre enheterna. Användarservice ansvarar också för utbildning i informationskompetens på såväl grund- som på doktorandnivå.

Arbetsområdet har fokus på pedagogik, med undervisning på grund -och doktorandnivå som arbetsuppgifter. Vi vill också att du samordnar de pedagogiska inslagen (referenstjänst, boka en bibliotekarie, utbildning och sökuppdrag) inom avdelningens funktioner kundtjänst och utbildningsenhet. Funktionernas dagliga verksamhet leds av en funktionsansvarig.

Det har varit en ganska intensiv vår med mycket vånda och diskussioner kring framtidens infrastruktur för informationsförsörjningen. En viktig komponent i diskussionerna är hurvida vi på nationell nivå skall aggregera meta-data för licensierade resurser. LIBRIS rapport om databrunnar är i detta sammanhang ett måste att läsa för alla som är intresserade av dessa framtidsfrågor.

För mig personligen så har våren varit mycket givande. Att ta del av andras rapporter och via arbetet i flertalet olika grupperingar känner jag alltmer hur saker och ting börjar falla på sin plats. Nu återstår bara att få ordning på koncepten och att presentera dem. Så se det här som världens teaser …

Nästa anhalt blir Ex Libris Technical Seminar och ELUNA. Jag hoppas att det inte dyker upp något askmoln och förstör bara.