Serials Solutions Advisory Board var tidigare bara fokuserad på Summon, men i linje med företagets strategi har man breddat mötet så att det handlar om företagets alla produkter. Advisory Board-mötet är inte ett möte där man lyfter enskilda problem eller bugfixar för de olika produkterna utan mötet är mer fokuserat på att diskutera inriktningen för produkterna och att jämföra de olika medlemmarnas perspektiv på produkterna. Men, naturligtvis, så uppstår det tillfällen då man kan lyfta enskilda problem som exempel på något som företaget behöver se över. Inför det här mötet hade jag bett medlemmarna i den nordiska användargruppen för Summon att skicka med sina synpunkter. Både högt och lågt kom tillbaka, så jag var ganska välförsedd med exempel och lyckades lyfta en hel del av dem i olika sammanhang.

2014 verkar vara året som alla siktar på. I diskussion med de andra biblioteken återkom man hela tiden till att 2014 var året som man tänkt göra något åt sin systemsituation. En del motiveras av behov att byta hårdvara, andra vill sänka sin TCO och alla vill ha bättre arbetsflöden för elektroniska resurser. Alla spanar på vad de stora aktörerna gör och räknar med att kunna migrera till molnsystem under 2014. Det uppkom dock en del intressanta invändningar mot den modellen. Jag återkommer till det lite längre ned.

Serials Solutions Advisory Board består av ca. 15 personer. Vi är två från Europa som blivit ombedda att vara med. Förutom mig är det Dave Pattern från University of Huddersfield. Sedan är det ett par från USA, Australien, Nya Zeeland, Kanada och Kina. Så ganska bra spridning och definitivt både likheter och olikheter oss emellan.

När det gäller prioriterad utveckling för Summon så tror jag inte att någon av de existerande kunderna i Sverige kommer bli besvikna på planerna. Tyvärr är jag lite osäker på vad som är hemligt och inte så jag undviker att skriva det rakt ut. Men om man tittar på utvecklingen under 2011 så blir det ganska mycket när man listar det (och 2012 lär inte bli minst lika aktivt):

• Citation viewer
• Database recommender v.2 (och version 3 är under utveckling)
• Summons gränssnitt anpassat för ipad
• Summons gränssnitt utvecklat för mobil-visning
• Höger till vänster läsning och nya språk i UI.
• Integration med Syndetics
• Omindexering en gång per dygn
• Översyn av författarordning
• Bättre insyn i indexets omfattning och täckningsgrad
• Fulltextindexering av böcker (Man har nu indexerat 5 miljoner av Hathi Trust-böckerna, i första hand de engelska och skall nu gå på de mindre språkområdena. Från Ebrary har man indexerat över 300000).
• Why is this result here? Tillägg i posten för att förtydliga varför man får en post i en träfflista.
• Hyperlänkade ämnesord.
• Bättre hantering av multipla materialtyper.
• Bättre hantering av utländska språk vid sökning
• ISSN i avancerad sökning
• Möjlighet att anpassa header med en länk
• Snabb-filter
• Eposta sparade poster
• Ställa in default-språk
• API förbättringar
• Google Analytics
• Index enhanced direct linking
• Resource linking prioritering
• Stöd för WCAG 2.0 AA fas 2
• Relevanstweaks

och säkert lite till som jag inte noterade när vi diskuterade vad som gjorts. När det gäller vad som skall göras så har man ganska stora planer. Snart kommer det bl a en integrerad funktion för att göra egna sökwidgets och möjligheten till att göra ”scoped” searches på ämnesnivå. Det skall bli väldigt intressant att se och borde komma ut strax.

När det gäller innehållet så har man passerat 800,000,000 items i indexet. Svindlande mycket. Jag passade på att fråga hur det går med Artikelsök och förhoppningsvis skall det inte dröja så länge till. De är även intresserade av att få till en lösning för Libris.

De kommer även fortsätta jobba med relevansrankning, gränssnitt, länkning och innehåll. Jag sparar lite på godbitarna till senare eller face2face för den som är väldigt intresserad. Jag skall även återkoppla till de som skicka med mig sina synpunkter (i nästa vecka är ambitionen).

Under ALA Midwinter berättade Serials Solutions för första gången om sitt kommande bibliotekssystem, InTota. Det är ett webscale system som tar sin utgångspunkt i deras databas KnowledgeWorks som man precis har gjort om. Upplägget i form av drift, API:er och fokus på arbetsflöden är ganska likt konkurrenterna såvitt jag kan se.

Man räknar med att ha en version av InTota med fokus på resurshantering (tryckt och elektroniskt samt förvärv) mot slutet av året. Det som jag tyckte såg riktigt intressant ut var kopplingarna mellan en CKB, Discovery och förvärv. Riktigt bra tankar och tänkta arbetsflöden som var annorlunda mot det som jag såg i Ex Libris Alma lite senare under ALA.

Man siktar på ett bygge som nyttjar en linked data modell, interoperabilitet och låga kostnader i form av drift och utveckling. Exakt hur ville de inte gå in på i detalj dock …

Genom att nyttja det stora indexet räknar man med stordriftsfördelar men upplägget skiljer sig lite från hur Ex Libris lagt upp Alma. Samtidigt blir det ju lite orättvist att jämföra de två redan nu när Alma kommit så mycket längre i sin utveckling. Å andra sidan så går det inte att låta bli. Vad jag menar är att man bara fått se principskisser, tänkta flöden och tankar kring hur InTota skall fungera medan med Alma så finns det en faktisk produkt att titta på och en produkt som är på väg att rullas ut till early adopters. Det betyder att det går att skärskåda Alma lite bättre i det här läget.

En av sakerna som jag tyckte verkade vara väldigt fiffig med InTota var arbetet med auktoriteter.

Hela upplägget från Discovery till hantering av beställningar i InTota påminner mer om hur Amazon fungerar än ett traditionellt bibliotekssystem. En av de viktigaste drivkrafterna har varit att minimera datautväxlingar mellan system. Det vore ju väldigt bra om det kunde bli så.

Min största invändning mot InTota handlar egentligen bara om att jag är lite rädd för att de kommer köra fast med hanteringen av det tryckta materialet. När det gäller e-resurser så vet definitivt Serials Solutions vad de håller på med. Jag hade kanske förväntat mig att de skulle satsa på en variant av något OS ILS som de hostar och ser till så att det fungerar bra ihop med deras ERM, Länkserver och Discovery. Nu siktar de på att göra en back-end tjänst som skall ta hand om hanteringen av både tryckta och elektroniska resurser. Oavsett så skall det bli intressant att se vad det blir av InTota.

Jag passade även på att gå på en demonstration av Ex Libris Alma som nu är i general release och man har 60 early adopters som kommer att ta sig an systemet under det här och nästa år. Än så länge är det bara beta-partnerna som kör systemet.

Jag tycker att Alma ser intressant ut. Det är verkligen ett stort bygge som skall göra många saker. En del av de sakerna ser ganska mycket ut som förvärsmodulen från Voyager fast på webben, en del saker ser ut som Verde (fast lite nedskalat med antalet fält) och en del saker ser inte ut som något annat.

Det är ju lätt att man fokserar på det som man är lite skeptisk mot när man försöker beskriva vad man sett. Så låt mig först säga att jag tycker att Alma ser bra ut som en naturlig fortsättning på de 7 produkterna som blir 1 i Alma. Man verkar ha plockat det bästa från varje produkt och försökt göra något vettigt av det. Det finns dock vissa delar av Alma som är lite mystiska för mig och det handlar bl a om länkserveradministration och hur Alma fungerar rörande administrationen av roller, behörigheter, vyer och användare. Det ser ut som om det finns väldigt mycket som man kan snurra in sig i där och det hela ser onekligen lite överarbetat ut (eller så är det bara anpassat för de hierarkiska amerikanska biblioteken) men jag antar att man kan förenkla det hela. Det ser dock ut som att systembibliotekariens jobb blir att hantera en massa profiler, inställningar och inte göra så mycket som handlar om systemet.

En annan fundering är avsaknaden av möjligheter att batch-bearbeta poster direkt i systemet. Det verkar fortfarande vara så att man måste ta in och ut stora mängder poster om man vill bearbeta dem och sedan föra in dem igen.

Vilket leder mig in på nästa fundering. Upplägget med olika zoner av bibliografiska data och versionshantering av dessa i systemet verkar väldigt massivt och krångligt. Det är möjligt att det i praktiken kommer fungera bättre, men på den visningen som jag var på var svaren om ”the governance of records” väldigt oklara och de olika metoderna att koppla poster, kopiera poster och skapa poster många.

Alma vill lyfta in data från många olika ställen t ex vill man hämta data från lärosätenas administrativa system för låntagardata och de finansiella systemen för förvärvsarbete. I dagsläget tänker man sig att detta skall ske genom exporter av data till Alma i molnet och här tror jag det finns ett stort problem. Alma ligger i molnet. Jag är tveksam till att vi vill skicka våra låntagaruppgifter in i molnet och jag definitivt tveksam till att låta en systemleverantör ta del av våra riktiga finansiella siffror för mediabudget och planering och låta dem lagra det och analysera det. På något vis förväntar jag mig att de inte skall skicka data mellan systemen. Det borde inte behövas. Antingen anonymisering via tokens eller något annat fiffigt, men inte det här, det känns inte modernt och det känns inte bra. Kryptering, lokalt lagrat data eller nationellt placerade servrar skulle kännas bättre. Men det kanske är en bakåtsträvande inställning. Vi får se.

När man tittar på planerna för InTota, Alma och OCLC:s WMS så finns det defintivt likheter och olikheter. Det blir spännande att följa utvecklingen fram till 2014 som verkar bli ett magiskt systemår för många.

Trots att det var sista mötet rådde ingen gravölsstämning. Expertgruppen tog sin utgångpunkt i den tidsplan som presenterades vid SUHF seminariet om bibliotekens systemförsörjning. Nedanstående är några av höjdpunkterna från mötet så som jag uppfattat dem. Det kommer säkert officiella anteckningar och besked i andra kanaler. Så jag reserverar mig för ev. tvetydigheter och missförstånd.

Utvecklingen av den nationella katalogen står i centrum. Med det menas dock inte bara projektet att få in folkbibliotekens bestånd i samkatalogen utan även att skapa förutsättningar för det som vi diskuterat under rubriken databrunnar. Tekniken bakom samkatalogen måste utvecklas till att kunna hantera stora mängder information, inte bara postvis utan även batchvis.

Sista resan för Voyager?

Idag utgör Voyager ett problem i den tekniska infrastrukturen då indexeringsprocessen är långsam och möjligheten till globala ändringar i Libris – Voyager är små för biblioteken. Kraven på samkatalogen i framtiden är ökade flöden av in- och utdata. Vi behöver möjligheten att hantera flera olika typer av format och kanske även fillagring och publicering. I arbetet med att komma bort från Voyager behöver interaktionen mellan system och bibliotekens arbete förändras. För att gränssnittet mot katalogisatörer och de som vill registrera data i samkatalogen skall bli oberoende måste Libris utveckla en egen katalogiseringsklient som använder de skriv-API:er som man nu arbetar med att tillgängliggöra. När det finns katalogiseringsstöd som inte är knutet till en klient-server modell av det slag som vi har idag kan vi i framtiden se fram emot en situation där ändringar kan göras på systemsidan utan att det påverkar klienterna. Det som bibliotekssystemleverantörerna kallar för decoupling of the front-end from the back-end och som är kärnan i den SOA arkitektur som vi numer förväntar oss. En systemarkitektur i olika lager. Sedan återstår det att slå fast vilka lager som skall vara öppna och inte för att kunna garantera stabilitet och bakåtkompatibilitet.

I den infrastruktur som Kungliga Biblioteket skissar på för bibliotekssverige så är det en nödvändighet att frigöra sig från nuvarande system (voyager) och interaktion (windowsbaserad katalogiseringsklient).

Om vi skall kunna ha en nationell katalog som motsvarar alla bibliotekstypers förväntningar och behov så är det nödvändigt att ta kontroll över miljön och jag tycker att Libris väg att göra detta är klok. Börja med att byta ut katalogiseringsklienten till något egenutvecklat som använder de API:er som kommunicerar med den underliggande strukturen. Därefter kan man skala upp det underliggande systembygget för att kunna hantera större mängder data, större operationer av in, utflöde och format.

API:erna är nyckeln till att kunna inkludera samkatalogen i våra lokala arbetsflöden. Ett bra exempel är t ex när en publikation registreras i vår lokala publikationsdatabas så kan datat med en gång skrivas till samkatalogen via API:erna och bli tillgängligt omedelbart. Ett annat exempel är vid digitalisering av äldre verk där man vill använda meta-data som finns i Libris och sedan återkoppla till samkatalogen när digitaliseringen är utförd och var objektet finns.

Distribuera Libris

Att utveckla en egen katalogiseringsklient och att förbereda samkatalogen för att kunna hantera stora mängder data (i form av databrunnar eller vad man nu vill kalla det, flera underliggande datamängder) är i sig två mycket relevanta projekt.

Att Kungliga Biblioteket även funderar kring modeller för hur man kan distribuera samkatalogen eller enskilda datamängder är en annan mycket intressant utveckling. Här pratar vi, något förenklat, om att samkatalogen kan finnas på flera olika ställen samtidigt rent fysiskt och om någon råkar gräva av en nätverkskabel utanför KB så gör det inget för data finns redundant någon annanstans och systemet kan gå över på en annan ”lina” och användaren märker inte av det olyckliga grävarbetet i Stockholm. Här finns givetvis möjligheter till lastbalansering mellan ”noder” som gör att prestanda kan upprätthållas vid användningstoppar eller systemkrävande operationer.

Det är förstås en komplicerad miljö att hålla data uppdaterat mellan de olika noderna men som modell är det verkligen intressant i dessa dagar av molntjänster. Det är lika intressant att man ute på lärosätena kan få access till hela eller delar av datamängderna i samkatalogen för utvecklingsarbete i egna kopior av samkatalogen. Vilken möjlighet till att kunna vara med och utveckla systemtjänsterna för bibliotekssverige!

Länkservern

Hösten 2013 sägs avtalet mellan Kungliga Biblioteket och Ex Libris om SFX i sin nuvarande form upp. Detta ligger fast (så fast nu något kan ligga). Vi har i flera olika sammanhang utrett och diskuterat hur vi skall gå vidare.

Från Expertgruppens förra möte, till Nationella referensgruppens möte och till SUHF seminariet om informationsförsörjningens infrastruktur så har det hunnit ske en hel del positionsförändringar och Libris har pratat om bl a ett basalternativ som biblioteken har tyckt vara svårt att förhålla sig till. Så här uppfattar jag att rekommendation från Expertgruppen till Nationella referensgruppen (som har sitt möte i nästa vecka) ser ut:

1. Kungliga Biblioteket genomför en utvärdering av de olika länkserveralternativ som finns på marknaden och inkluderar öppna ”knowledge baser” i den utvärderingen. Detta arbete genomförs och slutförs tidigt 2012.

2. Kungliga Biblioteket tar fram kriterier för att ”certifiera”/kvalitetssäkra länkserverprodukter. Certifiering skall garantera att länkserverprodukten kan interagera med den svenska infrastrukturen för informationsförsörjning till bibliotek. Detta arbete sker under 2012.

3. Kungliga Biblioteket genomför en ramavtalsupphandling av länkserverprodukter som svenska bibliotek kan avropa. Detta arbete sker förmodligen andra hälften av 2012 och är klart tidigt 2013. Detta så att de bibliotek som vill avropa kan göra det och implementera innan vintern 2013.

4. Kungliga Biblioteket kommer att tillhandahålla någon form av länkservertjänst som bygger på ett kvalitetssäkrat alternativ. Det kan vara en länkserver som bygger på ett kommersiellt alternativ eller en ”fri” länkserver/knowledge base. Arbetsformerna för det som kallats ”basalternativet” eller den nationella länkservern är i dagsläget inte definierade MEN formerna för hur man arbetar med underhåll och aktivering KOMMER ATT FÖRÄNDRAS. Alltså det som idag är central aktivering.

Kungliga Biblioteket kommer att definiera formerna för att kunna tillhandahålla aktiveringsunderlag till de certifierade länkservrarna. Det är möjligt att det är en process som kan automatiseras av biblioteken eller länkserverleverantörerna. Likaså är det möjligt att leverantörerna kan tillhandahålla och underhålla ”bibsam-targets” om det ställs som krav för att certifieras. Annars kanske biblioteken kan finna olika former för samarbete kring just aktivering.

Jag är nöjd med ovanstående rekommendation från Expertgruppen. Den pekar ut en process som är framkomlig och som är tydlig till en början. Vi får en utvärdering av tillgängliga produkter gjorda, vi får svart på vitt godkännande från KB om att vissa produkter kommer fungera och vi kommer få en möjlighet att avropa ramavtal som förhoppningsvis ger oss möjlighet att välja en produkt som passar in den lokala miljön. KB är aktiva i vår process och upprätthåller/utvecklar kompetens/förståelse för länkserverproblemen/möjligheterna.

Det som är fortsatt lite svagt i förslaget är det nationella alternativet som framstår som ett lite oklart och osäkert alternativ. Jag, personligen, har svårt att se varför ett bibliotek skulle riskera att hoppa på det nationella alternativet (jag försöker undvika att kalla det för basalternativet för det är olyckligt, men det nationella alternativet ger mig mer och mer fel vibbar…) när de kan välja att avropa ett avtal för en länkserver som de vet kommer fungera med den nationella och lokala infrastrukturen. Det är givetvis bra att de som inte har möjlighet att avropa pga ekonomi eller för att man strategiskt vill investera i andra kompetenser (dewey?) får ett alternativ. Men formerna för hur man skall arbeta kollaborativt eller inte är som sagt än så länge okända. Så länge som KB tillhandahåller aktiveringsunderlaget för de nationella avtalen så ser jag inte det som något större problem eller som en betungande arbetsuppgift för de som väljer det nationella alternativet. På samma sätt är jag lugn så länge som KB garanterar att den länkserver som man väljer kommer kunna fungera ihop med den nationella katalogen och synliggöra vårt elektroniska bestånd där.

Framtiden för Länkning

Frågan om länkserverns framtid kommer i ett intressant läge. Serials Solutions presenterade samma dag som Expertgruppen höll sitt möte en ny länkningsfunktion från Summon som inte bygger på OpenURL.

Problemet med OpenURL har varit att länka till artiklar i dagstidningar eller kapitel i böcker. I takt med att mer och mer material fulltextindexeras och gjorts tillgängligt med en ”finkornighet” som tidigare saknats så har länkningen haft svårt att hänga med. Index Enhanced Direct Linking kallar Serials Solutions sin nya länkning för och bygger på att de utifrån det centrala indexet har tillräckligt med data för att kunna länka stabilt direkt till källan utan att behöva gå omvägen via länkservern och OpenURL.

Detta är en viktig utveckling och kanske är det bara ytterligare rörelse i pendeln som just nu slår mot centraliserade lösningar. Men oavsett om pendeln kommer slå tillbaka mot decentraliserade lösningar om en liten stund så pekar den på vikten av att kontrollera datat. Den som har datat är den som har flest möjligheter och av den anledningen så är det av mer strategisk vikt än någonsin att satsa på databrunnsprojektet och infrastrukturen för samkatalogen så att den kan hantera stora mängder data.

Jag är lite orolig för att länkserverprodukterna så som de ser ut idag bygger på en teknik som kommer vara obsolet om 5 år. Om vi skulle ägna stora resurser åt att bygga upp en infrastruktur och administration som påminner om dagens länkservrar så är jag helt enkelt rädd för att vi kommer ropa efter en annan typ av lösningar för länkning som kommit på plats från våra leverantörer. Om vi måste prioritera vårt bygge av infrastruktur så tror jag det är klokare att satsa på den nationella katalogen före den kollaborativa länkservern. Med tiden kan det ändå att komma bli samma sak!

Oavsett vad som händer i framtiden så är Expertgruppens rekommendation för hur vi skall gå vidare tillräckligt klar för att jag skall känna tilltro till framtiden. Om det här går igenom så kommer vi att kunna välja produkter utifrån lokala förutsättningar samtidigt som KB är insyltade på ett sätt som gör att vi kommer fortsätta prata samma språk. Det är bra. Jag uppfattar ändå rekommendationen som en #win-#win för alla inblandade. Hm, det kanske man borde vara orolig för….

Låter bekant eller hur!? Serials Solutions annonserade i somras deras planer på att skapa ett ”totalsystem” för biblioteken som skall ersätta våra nuvarande. Än så länge kallar de det för Web-Scale Management men i ett webinar för någon vecka sedan avslöjade de att det skall heta något annat. Vad vet vi dock inte… för den som är intresserad av tidig marknadsföring och för den som vill ha något att jämföra OCLC WMS, Ex Libris ALMA och Innovative Sierra med så finns det information på Serials Solutions webbplats.

Där hittar man även en 16 minuter lång presentation av Jane Burke kring deras tankar och upplägg. Definitivt av intresse för den systemnördige.

… att det utses en certifieringsgrupp med representanter från biblioteken under samordning av KB. Gruppen får till uppgift att utarbeta ett underlag med (certifiera) de grundkrav som ska ställas på leverantör av länkserver, ett underlag som sedan kan användas i förfrågningsunderlag i en upphandling/direktupphandling. I tillägg till detta undersöker vi hur ett basalternativ kan se ut och fungera för de bibliotek som inte kan skaffa länkserver på egen hand.

har processats fram genom olika instanser och grupper. Men jag skulle nog vilja påstå att det förslag som presenteras och som ligger närmst alternativ C i konsekvensanalysen är ett som ifrågasatts kraftigt. Rekommendationen från Expertgruppen som det realistiska alternativet var alternativ B, dvs en ramavtalsmodell med KB som avtalsförvaltare. Vi förde även resonemang av den strategiska betydelsen av att erbjuda en länkserver där KB och Nationell samverkan arbetar aktivt med administration av e-resurser i en länkserver (dvs alternativ A).

Kritiken mot alternativ C är att KB och Nationell samverkan reduceras till att godkänna/rekommendera system och att de därigenom hamnar väldigt långt från vår verksamhet. En verksamhet där länkserver-administration är kritisk. Kanske är det därför som man väljer att lägga en börda på biblioteken genom att de själva skall få upphandla och administrera sina system. En slags ”tough love” där man tvingar biblioteken att upprätta egen kompetens på området. Något som jag själv argumenterat för, så det är ju sympatiskt. Men var det verkligen det här jag ville? Jag vill att KB skall förstå vår verksamhet och jag undrar om de kommer göra det om de släpper iväg det här systemet.

Min största invändning mot förslaget som man nu vill gå vidare med är att det splittrar den gemensamma infrastrukturen. Många önskar samordning av system mellan bibliotek. Här rekommenderar man dock biblioteken att skaffa sina egna länkservrar, länkservrar som med sina centrala knowledgebases är centrum för bibliotekens informationsförsörjning. Länkservern är verkligen spindeln i nätet för de elektroniska resurserna och det kommer vara svårt att inte hänga på andra system till länkservern. Om KB hade önskat ett inflytande över framtidens systeminfrastruktur så hade det varit naturligt om de hade haft en mer aktiv roll än att bara certifiera produkter. Jag är helt enkelt rädd för att man på det här sättet driver biblioteken in i tajtare relationer med leverantörer som levererar integrerade system för ERM-Länkserver-Discovery (-Katalog-Cirv-ILL-Patron-Proxy). En relation där den nationella systeminfrastrukturen kommer att ha beroenden till många olika systemleverantörer och produkter och i värsta fall blir helt marginaliserad. Det är en passiv roll som KB intar och det som är bra med förslaget är att vi vet att det är upp till biblioteken själva att organisera sig i den här frågan (och om man köper mitt resonemang för i princip alla våra bibliotekssystem) och att söka samarbeten med varandra och leverantörer som man tror på.

Tuff kärlek.

Jag ser ingen större poäng med att vänta på att de stora länkserverleverantörerna skall bli certifierade av KB. Det kommer de bli. Vi kan lika gärna nu börja söka samarbeten med andra bibliotek om hur det här skall organiseras, driftas och förvaltas. Skall vi bygga på en öppen knowledgebase eller skall vi tillsammans skaffa en kommersiell produkt. Intresserade kan höra av sig till mig och erbjudandet kommer att upprepas på SUHF:s tema dag om bibliotekssystemens back-end i oktober.

Jo, just det, om det är någon som funderar på att upphandla Discoveryprodukt och skriver på sitt underlag. Lägg till länkserver till upphandlingen. Det är veckans tips för att spara pengar!

The New Frontier: Libraries seek new Technology Platforms for and End-user Discovery, Collection Management, and Preservation

Marshall Breeding will provide his view of the changing landscape of library technologies. Academic, research, and public libraries experience great changes in the nature of their collections and in the expectation of their clientele. Increased involvement in electronic content and decreased emphasis on print collections press demand for tools that break away from traditional library management models and address a broader view of library collections. Libraries likewise face new imperatives to deliver end user interfaces consistent with that experienced elsewhere on the Web and that provide access to the entire span of library collections including print, local digital collections, and subscribed collections of articles, databases and e-books. Many libraries find themselves involved with content areas outside of traditional collections, including needs to manage or archive scientific data sets, and to deliver new types of services in support of research, teaching, or other strategic activities of their parent organizations. Traditional automation tools increasingly fail to meet expectations in this context. Breeding will discuss some of the issues and challenges involved for as new technologies emerge to address the changed realities of libraries today.

Hämta hem presentationen via Library Technology Guides

Sweden’s Chalmers University of Technology Adopts Serials Solutions Summon™ Discovery Service

Chalmers University of Technology is the first institution in Sweden to adopt the Summon™ web-scale discovery service in its library

Sept. 23, 2010 – Seattle & Gothenburg – Serials Solutions, a business unit of ProQuest, announced today that Chalmers University of Technology is the first institution in Sweden to adopt the Summon™ web-scale discovery service in its library.

Chalmers, an acclaimed university for technology, natural science and architecture founded in 1829, has a full-time enrollment of more than 11,000 students. Its library system provides a central resource for information support to Chalmers students, researchers, teachers and other staff.

“Fueled by the Chalmers Open Access policy and with an emphasis on bioscience, information technology, production, environmental science and nanotechnology, we have an extensive collection of digital content in our library system,” explains Daniel Forsman, head of Library Information Resources and Discovery with Chalmers University of Technology. “Given this, it is essential that this content is easily discoverable to our net-generation students. With the Summon discovery service we can provide students, faculty and staff with one simple search box for their research. It is simple to use, giving researchers, students and the public easy access to our library’s full content.”

… Resten av press releasen …

Ja … vad säger man. Det har varit intensiva diskussioner om hur vi skall gå vidare lokalt i ljuset av SUHF seminariet och vi valde alltså att gå vidare med Summon från Serials Solutions och ju mer det sjunker in ju bättre känns beslutet. Vi har precis avslutat ett seminarium för intresserade bibliotek där vi redogjort för våra motiv. Kort kan man säga att vi väljer Summon för att sprida våra risker, för att inte låsa in oss i en kommande okänd systemmiljö, för en hög täckningsgrad och för att snabbt komma igång så att vi får erfarenhet av de här nya verktygen. Givetvis tror vi att våra användare kommer ha stor nytta av det här verktyget!

Min presentation från dagen finns tillgänglig. Även om det är orden bakom bilderna som var viktiga idag. Jag är glad att så många bibliotek kom till Chalmers idag och delade med sig av sina intryck. Det borgar gott för framtidens samarbete oavsett vilka plattformar som vi jobbar vidare med.

Nu väntar en spännande och prövande tid med implementering av Summon. Jag lär få all anledning att komma tillbaka till det och när jag laddat om efter den här veckans intensiva presentationer om Summon och anledningarna till våra val hoppas jag kunna sammanfatta dem här.

”Community college, college, and university librarians no longer can rely on their stakeholders’ belief in their importance. Rather, they must demonstrate their value.”

Jag önskar att den nu avslutade arbetsgruppen för framtidsfrågor inom SUHF forum för bibliotekschefer hade haft tillgång till ACRL rapporten Value of Academic Libraries – A comprehensive Research Review and Report.

Att biblioteket är betydelsefullt är självklart för den som arbetar på biblioteket. Det är inte lika självklart för den som finansierar verksamheten och det är oerhört viktigt att biblioteken konkret arbetar med att utveckla och förstå sin verksamhet samtidigt som man tydligt kommunicerar bibliotekets värde och bidrag till sina användare och finansiärer.

Författaren Megan Oakleaf från Syracuse University tar sin utgångspunkt i en lägesbeskrivning, går vidare med förslag på hur biblioteken bör gå vidare och identifierar områden som bör undersökas ytterligare. ACRL planerar att följa upp denna rapport med ett ”Toolkit” innehållande verktyg och exempel som bibliotek kan använda sig av i sin verksamhetsutveckling.

”Librarians seek to protect the life of the mind and defend knowledge for knowledge’s sake. At the same time, we strive to create effective and efficient operations that are responsive to the needs of our faculty and students.”

Många bibliotek har en tuff situation. Därför är det viktigare än någonsin att vi arbetar aktivt med att kartlägga, beskriva och försöka mäta bibliotekens roll i sina organisationer. Istället för att göra som vi alltid gjort i verksamhetsplaneringen bör vi ta en allvarlig funderare över vad som behöver göras och sedan sätta igång med det så att vi står rustade och vet vårt eget värde i hjärta och i handling.