Trots att det var sista mötet rådde ingen gravölsstämning. Expertgruppen tog sin utgångpunkt i den tidsplan som presenterades vid SUHF seminariet om bibliotekens systemförsörjning. Nedanstående är några av höjdpunkterna från mötet så som jag uppfattat dem. Det kommer säkert officiella anteckningar och besked i andra kanaler. Så jag reserverar mig för ev. tvetydigheter och missförstånd.

Utvecklingen av den nationella katalogen står i centrum. Med det menas dock inte bara projektet att få in folkbibliotekens bestånd i samkatalogen utan även att skapa förutsättningar för det som vi diskuterat under rubriken databrunnar. Tekniken bakom samkatalogen måste utvecklas till att kunna hantera stora mängder information, inte bara postvis utan även batchvis.

Sista resan för Voyager?

Idag utgör Voyager ett problem i den tekniska infrastrukturen då indexeringsprocessen är långsam och möjligheten till globala ändringar i Libris – Voyager är små för biblioteken. Kraven på samkatalogen i framtiden är ökade flöden av in- och utdata. Vi behöver möjligheten att hantera flera olika typer av format och kanske även fillagring och publicering. I arbetet med att komma bort från Voyager behöver interaktionen mellan system och bibliotekens arbete förändras. För att gränssnittet mot katalogisatörer och de som vill registrera data i samkatalogen skall bli oberoende måste Libris utveckla en egen katalogiseringsklient som använder de skriv-API:er som man nu arbetar med att tillgängliggöra. När det finns katalogiseringsstöd som inte är knutet till en klient-server modell av det slag som vi har idag kan vi i framtiden se fram emot en situation där ändringar kan göras på systemsidan utan att det påverkar klienterna. Det som bibliotekssystemleverantörerna kallar för decoupling of the front-end from the back-end och som är kärnan i den SOA arkitektur som vi numer förväntar oss. En systemarkitektur i olika lager. Sedan återstår det att slå fast vilka lager som skall vara öppna och inte för att kunna garantera stabilitet och bakåtkompatibilitet.

I den infrastruktur som Kungliga Biblioteket skissar på för bibliotekssverige så är det en nödvändighet att frigöra sig från nuvarande system (voyager) och interaktion (windowsbaserad katalogiseringsklient).

Om vi skall kunna ha en nationell katalog som motsvarar alla bibliotekstypers förväntningar och behov så är det nödvändigt att ta kontroll över miljön och jag tycker att Libris väg att göra detta är klok. Börja med att byta ut katalogiseringsklienten till något egenutvecklat som använder de API:er som kommunicerar med den underliggande strukturen. Därefter kan man skala upp det underliggande systembygget för att kunna hantera större mängder data, större operationer av in, utflöde och format.

API:erna är nyckeln till att kunna inkludera samkatalogen i våra lokala arbetsflöden. Ett bra exempel är t ex när en publikation registreras i vår lokala publikationsdatabas så kan datat med en gång skrivas till samkatalogen via API:erna och bli tillgängligt omedelbart. Ett annat exempel är vid digitalisering av äldre verk där man vill använda meta-data som finns i Libris och sedan återkoppla till samkatalogen när digitaliseringen är utförd och var objektet finns.

Distribuera Libris

Att utveckla en egen katalogiseringsklient och att förbereda samkatalogen för att kunna hantera stora mängder data (i form av databrunnar eller vad man nu vill kalla det, flera underliggande datamängder) är i sig två mycket relevanta projekt.

Att Kungliga Biblioteket även funderar kring modeller för hur man kan distribuera samkatalogen eller enskilda datamängder är en annan mycket intressant utveckling. Här pratar vi, något förenklat, om att samkatalogen kan finnas på flera olika ställen samtidigt rent fysiskt och om någon råkar gräva av en nätverkskabel utanför KB så gör det inget för data finns redundant någon annanstans och systemet kan gå över på en annan ”lina” och användaren märker inte av det olyckliga grävarbetet i Stockholm. Här finns givetvis möjligheter till lastbalansering mellan ”noder” som gör att prestanda kan upprätthållas vid användningstoppar eller systemkrävande operationer.

Det är förstås en komplicerad miljö att hålla data uppdaterat mellan de olika noderna men som modell är det verkligen intressant i dessa dagar av molntjänster. Det är lika intressant att man ute på lärosätena kan få access till hela eller delar av datamängderna i samkatalogen för utvecklingsarbete i egna kopior av samkatalogen. Vilken möjlighet till att kunna vara med och utveckla systemtjänsterna för bibliotekssverige!

Länkservern

Hösten 2013 sägs avtalet mellan Kungliga Biblioteket och Ex Libris om SFX i sin nuvarande form upp. Detta ligger fast (så fast nu något kan ligga). Vi har i flera olika sammanhang utrett och diskuterat hur vi skall gå vidare.

Från Expertgruppens förra möte, till Nationella referensgruppens möte och till SUHF seminariet om informationsförsörjningens infrastruktur så har det hunnit ske en hel del positionsförändringar och Libris har pratat om bl a ett basalternativ som biblioteken har tyckt vara svårt att förhålla sig till. Så här uppfattar jag att rekommendation från Expertgruppen till Nationella referensgruppen (som har sitt möte i nästa vecka) ser ut:

1. Kungliga Biblioteket genomför en utvärdering av de olika länkserveralternativ som finns på marknaden och inkluderar öppna ”knowledge baser” i den utvärderingen. Detta arbete genomförs och slutförs tidigt 2012.

2. Kungliga Biblioteket tar fram kriterier för att ”certifiera”/kvalitetssäkra länkserverprodukter. Certifiering skall garantera att länkserverprodukten kan interagera med den svenska infrastrukturen för informationsförsörjning till bibliotek. Detta arbete sker under 2012.

3. Kungliga Biblioteket genomför en ramavtalsupphandling av länkserverprodukter som svenska bibliotek kan avropa. Detta arbete sker förmodligen andra hälften av 2012 och är klart tidigt 2013. Detta så att de bibliotek som vill avropa kan göra det och implementera innan vintern 2013.

4. Kungliga Biblioteket kommer att tillhandahålla någon form av länkservertjänst som bygger på ett kvalitetssäkrat alternativ. Det kan vara en länkserver som bygger på ett kommersiellt alternativ eller en ”fri” länkserver/knowledge base. Arbetsformerna för det som kallats ”basalternativet” eller den nationella länkservern är i dagsläget inte definierade MEN formerna för hur man arbetar med underhåll och aktivering KOMMER ATT FÖRÄNDRAS. Alltså det som idag är central aktivering.

Kungliga Biblioteket kommer att definiera formerna för att kunna tillhandahålla aktiveringsunderlag till de certifierade länkservrarna. Det är möjligt att det är en process som kan automatiseras av biblioteken eller länkserverleverantörerna. Likaså är det möjligt att leverantörerna kan tillhandahålla och underhålla ”bibsam-targets” om det ställs som krav för att certifieras. Annars kanske biblioteken kan finna olika former för samarbete kring just aktivering.

Jag är nöjd med ovanstående rekommendation från Expertgruppen. Den pekar ut en process som är framkomlig och som är tydlig till en början. Vi får en utvärdering av tillgängliga produkter gjorda, vi får svart på vitt godkännande från KB om att vissa produkter kommer fungera och vi kommer få en möjlighet att avropa ramavtal som förhoppningsvis ger oss möjlighet att välja en produkt som passar in den lokala miljön. KB är aktiva i vår process och upprätthåller/utvecklar kompetens/förståelse för länkserverproblemen/möjligheterna.

Det som är fortsatt lite svagt i förslaget är det nationella alternativet som framstår som ett lite oklart och osäkert alternativ. Jag, personligen, har svårt att se varför ett bibliotek skulle riskera att hoppa på det nationella alternativet (jag försöker undvika att kalla det för basalternativet för det är olyckligt, men det nationella alternativet ger mig mer och mer fel vibbar…) när de kan välja att avropa ett avtal för en länkserver som de vet kommer fungera med den nationella och lokala infrastrukturen. Det är givetvis bra att de som inte har möjlighet att avropa pga ekonomi eller för att man strategiskt vill investera i andra kompetenser (dewey?) får ett alternativ. Men formerna för hur man skall arbeta kollaborativt eller inte är som sagt än så länge okända. Så länge som KB tillhandahåller aktiveringsunderlaget för de nationella avtalen så ser jag inte det som något större problem eller som en betungande arbetsuppgift för de som väljer det nationella alternativet. På samma sätt är jag lugn så länge som KB garanterar att den länkserver som man väljer kommer kunna fungera ihop med den nationella katalogen och synliggöra vårt elektroniska bestånd där.

Framtiden för Länkning

Frågan om länkserverns framtid kommer i ett intressant läge. Serials Solutions presenterade samma dag som Expertgruppen höll sitt möte en ny länkningsfunktion från Summon som inte bygger på OpenURL.

Problemet med OpenURL har varit att länka till artiklar i dagstidningar eller kapitel i böcker. I takt med att mer och mer material fulltextindexeras och gjorts tillgängligt med en ”finkornighet” som tidigare saknats så har länkningen haft svårt att hänga med. Index Enhanced Direct Linking kallar Serials Solutions sin nya länkning för och bygger på att de utifrån det centrala indexet har tillräckligt med data för att kunna länka stabilt direkt till källan utan att behöva gå omvägen via länkservern och OpenURL.

Detta är en viktig utveckling och kanske är det bara ytterligare rörelse i pendeln som just nu slår mot centraliserade lösningar. Men oavsett om pendeln kommer slå tillbaka mot decentraliserade lösningar om en liten stund så pekar den på vikten av att kontrollera datat. Den som har datat är den som har flest möjligheter och av den anledningen så är det av mer strategisk vikt än någonsin att satsa på databrunnsprojektet och infrastrukturen för samkatalogen så att den kan hantera stora mängder data.

Jag är lite orolig för att länkserverprodukterna så som de ser ut idag bygger på en teknik som kommer vara obsolet om 5 år. Om vi skulle ägna stora resurser åt att bygga upp en infrastruktur och administration som påminner om dagens länkservrar så är jag helt enkelt rädd för att vi kommer ropa efter en annan typ av lösningar för länkning som kommit på plats från våra leverantörer. Om vi måste prioritera vårt bygge av infrastruktur så tror jag det är klokare att satsa på den nationella katalogen före den kollaborativa länkservern. Med tiden kan det ändå att komma bli samma sak!

Oavsett vad som händer i framtiden så är Expertgruppens rekommendation för hur vi skall gå vidare tillräckligt klar för att jag skall känna tilltro till framtiden. Om det här går igenom så kommer vi att kunna välja produkter utifrån lokala förutsättningar samtidigt som KB är insyltade på ett sätt som gör att vi kommer fortsätta prata samma språk. Det är bra. Jag uppfattar ändå rekommendationen som en #win-#win för alla inblandade. Hm, det kanske man borde vara orolig för….

… att det utses en certifieringsgrupp med representanter från biblioteken under samordning av KB. Gruppen får till uppgift att utarbeta ett underlag med (certifiera) de grundkrav som ska ställas på leverantör av länkserver, ett underlag som sedan kan användas i förfrågningsunderlag i en upphandling/direktupphandling. I tillägg till detta undersöker vi hur ett basalternativ kan se ut och fungera för de bibliotek som inte kan skaffa länkserver på egen hand.

har processats fram genom olika instanser och grupper. Men jag skulle nog vilja påstå att det förslag som presenteras och som ligger närmst alternativ C i konsekvensanalysen är ett som ifrågasatts kraftigt. Rekommendationen från Expertgruppen som det realistiska alternativet var alternativ B, dvs en ramavtalsmodell med KB som avtalsförvaltare. Vi förde även resonemang av den strategiska betydelsen av att erbjuda en länkserver där KB och Nationell samverkan arbetar aktivt med administration av e-resurser i en länkserver (dvs alternativ A).

Kritiken mot alternativ C är att KB och Nationell samverkan reduceras till att godkänna/rekommendera system och att de därigenom hamnar väldigt långt från vår verksamhet. En verksamhet där länkserver-administration är kritisk. Kanske är det därför som man väljer att lägga en börda på biblioteken genom att de själva skall få upphandla och administrera sina system. En slags ”tough love” där man tvingar biblioteken att upprätta egen kompetens på området. Något som jag själv argumenterat för, så det är ju sympatiskt. Men var det verkligen det här jag ville? Jag vill att KB skall förstå vår verksamhet och jag undrar om de kommer göra det om de släpper iväg det här systemet.

Min största invändning mot förslaget som man nu vill gå vidare med är att det splittrar den gemensamma infrastrukturen. Många önskar samordning av system mellan bibliotek. Här rekommenderar man dock biblioteken att skaffa sina egna länkservrar, länkservrar som med sina centrala knowledgebases är centrum för bibliotekens informationsförsörjning. Länkservern är verkligen spindeln i nätet för de elektroniska resurserna och det kommer vara svårt att inte hänga på andra system till länkservern. Om KB hade önskat ett inflytande över framtidens systeminfrastruktur så hade det varit naturligt om de hade haft en mer aktiv roll än att bara certifiera produkter. Jag är helt enkelt rädd för att man på det här sättet driver biblioteken in i tajtare relationer med leverantörer som levererar integrerade system för ERM-Länkserver-Discovery (-Katalog-Cirv-ILL-Patron-Proxy). En relation där den nationella systeminfrastrukturen kommer att ha beroenden till många olika systemleverantörer och produkter och i värsta fall blir helt marginaliserad. Det är en passiv roll som KB intar och det som är bra med förslaget är att vi vet att det är upp till biblioteken själva att organisera sig i den här frågan (och om man köper mitt resonemang för i princip alla våra bibliotekssystem) och att söka samarbeten med varandra och leverantörer som man tror på.

Tuff kärlek.

Jag ser ingen större poäng med att vänta på att de stora länkserverleverantörerna skall bli certifierade av KB. Det kommer de bli. Vi kan lika gärna nu börja söka samarbeten med andra bibliotek om hur det här skall organiseras, driftas och förvaltas. Skall vi bygga på en öppen knowledgebase eller skall vi tillsammans skaffa en kommersiell produkt. Intresserade kan höra av sig till mig och erbjudandet kommer att upprepas på SUHF:s tema dag om bibliotekssystemens back-end i oktober.

Jo, just det, om det är någon som funderar på att upphandla Discoveryprodukt och skriver på sitt underlag. Lägg till länkserver till upphandlingen. Det är veckans tips för att spara pengar!

Open Means Open

The ethos of Open Linked Data is to enable the widest possible use of data. The current non-commercial clause in the data provider agreements must be removed in order to allow Europeana to make its metadata resources available as Open Linked Data.

What does the clause restrict? Imagine a BBC documentary on Mozart. It could be shown on a website, alongside a widget that uses data from Europeana to introduce the BBC audience to cultural objects about Mozart. This would expose thousands of people to your collection who would not otherwise visit Europeana or your website. The BBC, however, has advertising on its website. The non-commercial clause would rule out this use.

If Europeana and its providers do not enable uses such as this, we will fall behind in a rapidly changing environment. Wikipedia and others will take our place as the only available authoritative source for contextual data. This carries the risk of undermining the position of cultural heritage institutions as relevant information providers. When we can supply Open Linked Data to other providers, we will all benefit by placing ourselves at the forefront of the technology revolution and establishing ourselves as the trusted and authoritative source on cultural heritage information.

- http://bit.ly/drVw2Y

Jag har flera gånger poängterat vikten av att de svenska biblioteken finns med i WorldCat och före diskussionen om principerna för återanvändning av data så försökte jag uppmärksamma att det bara varit de bibliografiska posterna som skulle exporteras från Libris och inte beståndsposterna. I mina ögon leder detta till onödiga begränsningar när det gäller att kunna skicka användaren direkt till källan från WorldCat. På OCLC:s marknadsföringsevenemang som KB var värd för tog jag upp den här frågan direkt med OCLC och KB:s ledning på plats. OCLC sade att det inte var några problem. KB sade bara att det inte ingick i förhandlingarna. Ingen motivering.

Jag undrar hur det kommer sig att man kan ha hållt på att diskutera det här avtalet så länge, stött och blött det utan att det en enda gång i sin helhet (så vitt jag vet) dragits genom inflytandestrukturen. Att man inte har försökt hitta en samsyn mellan biblioteken när det gäller vad som skall ingå i postutbytet och vilka principer som skall råda. Vi har etablerade principer för LIBRIS samkatalog och jag minns klart och tydligt från riksbibliotekariens besök i Göteborg (under turnén om KB:s vidgade uppdrag) hur han på en direkt fråga svarade att samkatalogen skall stödja principerna för open data.

KB:s egna OA-policy stödjer principerna för öppet och fritt metadata. Således torde det vara en grundbult i den svenska samkatalogen. Detta resonemang återspeglas även Expertgruppens resonemang.

Första gången den här Expertgruppen hade uppe frågan var den 10 mars:

11. WorldCat
Anders Söderbäck berättar om läget i de pågående förhandlingarna med OCLC. KB träffade Erik van Lubeek från OCLC den 28 januari och hade ett bra möte. Erik van Lubeek förstod den grundläggande problematiken med att införliva poster från WorldCat i LIBRIS, men menade samtidigt att OCLC behöver någon form av skydd för WorldCat som databas. Under mötet var man överens om att den mängd poster som idag importeras till LIBRIS inte utgör något substantiellt hot mot WorldCat, och att det skydd OCLC behöver skulle kunna finnas i en reglering av hur poster kan importeras från WorldCat snarare än kring hur poster kan föras vidare från LIBRIS. Vid mötet beslutades att OCLC skulle återkomma med ett nytt förslag på avtalsskrivning.

Det nya förslag som kommit från OCLC tillmötesgår KB:s önskningar till viss del, men det grundläggande problemet kring villkoren för hur poster importerade från WorldCat kan vidaredistribueras kvarstår.

Expertgruppen rekommenderar att man inte avbryter förhandlingarna utan försöker få OCLC att tillmötesgå KB:s önskemål fullt ut. Expertgruppen betonar också att nuvarande avtal mellan KB och LIBRIS-biblioteken fastslår att metadata i LIBRIS görs fritt tillgängliga för biblioteken och att ett avtal med OCLC inte kan skrivas under om detta innebär inskränkningar i hur biblioteken kan använda poster exporterade från LIBRIS till lokala databaser.

Här rekommenderade alltså Expertgruppen att man skulle gå vidare för att få OCLC att tillmötesgå KB:s önskemål om fri rörlighet för data.

Den 6:e maj träffades Expertgruppen igen och åter fick man en dragning om status på förhandlingarna:

8. WorldCat
Anders sammanfattar läget i de pågående förhandlingarna med WorldCat. Sammantaget har ingenting i grundvillkoren förändrats och oenigheten kring hur poster som hämtats ur WorldCat ska kunna vidaredistribueras kvarstår. Vi avvaktar nu resultatet av den nya policy för WorldCat-data som OCLC arbetar med. Ett utkast till sådan policy ligger nu ute för ”public review” hos OCLC. KB kommer att skicka sina synpunkter på detta utkast.

Expertgruppen poängterar liksom tidigare att avtalet i sin nuvarande form strider mot de avtal KB har med LIBRIS-registrerande bibliotek. Man menar också att ett sådant avtal med OCLC skulle inverka negativt på trovärdigheten för egenutvecklade nationella databrunnar och att detta också skulle få negativa konsekvenser för LIBRIS som nationell katalog. Expertgruppen avråder därför kraftigt KB att skriva på ett avtal som innebär att LIBRIS inte längre kan vara en öppen databas.

Den 20:e september är nästa uppdatering för Expertgruppen.

9. OCLC/WorldCat
Anders Söderbäck redogör för pågående förhandlingar. OCLC har sedan den 1 juli i år en ny policy för användande av WorldCat-data. KB har skickat synpunkter på denna policy till OCLC. KB:s bedömning är att policyn i sak inte förändrar något vad gäller det faktum att OCLC hävdar äganderätt på data som hämtats från WorldCat. Det är däremot oklart vad policyn innebär, då den över huvud taget är vag och undviker att diskutera ägandet i juridiska och ekonomiska termer.

Expertgruppen menar att vi i framtiden kommer att behöva hantera och arbeta med stora datamängder och att man då behöver vara väldigt tydlig med hur dessa datamängder får och inte får användas. Expertgruppen har tidigare rekommenderat KB att inte skriva på ett avtal med OCLC om detta innebär inskränkningar vad gäller äganderätten till poster i LIBRIS, och denna rekommendation kvarstår. Det konstateras också att detta är en strategisk fråga som inte bör diskuteras enbart ur katalogisatörsperspektiv.

Inför mötet den 20:e september gör alltså KB bedömningen att policyn i sak inte förändrar något och att OCLC policy är oklar. Ungefär en månad senare är det LIBRIS inspirationsdagar och man meddelar då följande.

Vad är det vi förhandlar om?
• Inläsning av LIBRIS samkatalog i WorldCat, med länk tillbaka till LIBRIS
• Tillgång till WorldCat som katalogiseringsstöd
• Alla LIBRIS-bibliotek får i och med detta avtal status som medlemmar i OCLC

Att LIBRIS-biblitoeken får status som medlemmar i OCLC innebär alltså att biblioteken förbinder sig att följa WorldCat Rights and Responsibilities for the OCLC Cooperative.

Bland dessa finner man bl a:

4. Transfer or make available WorldCat data representing their own holdings to agents they retain to perform services on their behalf that directly benefit the OCLC member (e.g., peer or consortial resource sharing, automated authority control, increased visibility of collections).

* In these cases, OCLC members should ensure that a written agreement exists with any such agent that limits the agent’s use of WorldCat data to performance of the services contracted for by the OCLC member. Sample language for such agreements between members and their agents may be found in Appendix 1 below.
* If they also benefit the OCLC cooperative, other uses, transfers, or aggregations of WorldCat data representing a member’s own holdings that serve the business purposes of an OCLC member’s agent are encouraged, subject to the terms and conditions of a mutually acceptable separate agreement between the agent and OCLC. A general description of the current terms and conditions of such agreements can be found in Appendix 2 below.

I WorldCat Rights and Responsibilities for the OCLC Cooperative—Frequently Asked Questions står det att det är ok att ladda upp sitt egna bestånd till en Discoveryplattform:

2. How may an OCLC member use extracted WorldCat data that represents or enriches the records for the member’s own holdings?

An OCLC member may make normal and customary use of data extracted from WorldCat that represents or enriches the member’s own holdings in the member’s system(s) and services. Such uses might include loading data into a library catalog, discovery system, library consortium catalog, resource-sharing system or the like for the purposes of supporting discovery of and access to the member’s collections, supporting bibliographic verification, inventory control, circulation or supporting private study, teaching, learning, academic or scientific research.

Additional uses of data extracted from WorldCat that represent or enrich the member’s own holdings that involve transferring or making the WorldCat data available outside the member’s systems or services to another party are discussed below.

Detta är ju väldigt snällt av OCLC. Men det finns en del oklarheter som måste vara utredda innan man kan acceptera detta. Att Chalmers bibliotek har rätt att göra vad de vill med sina poster och exportera dem till en Discoveryplattform verkar grönt. Men vad händer om Chalmers bibliotek vill ladda upp en annan medlems poster? Det verkar inte lika grönt. Säg att vi vill ladda upp LIBRIS samkatalog till Summon eller till Primo Central. Säg att vi vill ladda upp Göteborgs UB och Högskolan i Västs poster för att få dem samsökningsbara med i vår Discoverylösning. Det här är fall som inte täcks av vare sig en FAQ eller i OCLC:s policy. Det är således frågor som man i klartext vill få lösta.

När det gäller Samkatalogen som en öppen och fri tillgängliga katalog så är det fortfarande ett problem. KB beskriver problemet som följande på LIBRIS inspirationsdagar:

• Rätten att återanvända poster från WorldCat i andra system
• LIBRIS är en öppen databas, WorldCat är inte någon öppen databas
• Priset

På frågan om problemet och dess lösning sade KB följande på LIBRIS inspirationsdagar

• Ny OCLC-policy sedan 1 juli i år: http://www.oclc.org/worldcat/catalog/policy
• Policyn medger export av WorldCat-poster till icke-kommersiella institutioner som lovar att i sin tur följa policyn
• Svårt att förstå vilka konsekvenser ett brott mot policyn får i praktiken
• Tydligt att OCLC inte betraktar WorldCat som en allmännyttighet, men…

• Vi bedömer att vi i och med denna nya policy kan skriva på avtalet
• Bibliotek som hämtar poster från WorldCat för vidare export till lokala system måste acceptera att The WorldCat Rights and Responsibilities for the OCLC Cooperative gäller för dessa poster
• Poster som hämtas från WorldCat märks upp och identifieras
• Bibliotek som inte accepterar OCLC:s policy katalogiserar själva eller hämtar poster från annat håll
• LIBRIS-poster som inte hämtas från WorldCat faller inte under OCLC:s policy
• KB kommer att driva frågan om öppet data både inom och utanför OCLC

På Expertgruppsmötet den 12:e november informerades Expertgruppen om att Riksbibliotekarien var redo att skriva på avtalet med OCLC. Ingen motivering lämnades till gruppen om hur man såg på värdet av den öppna katalogen och att föra in poster som inte kunde nyttjas fritt enligt KB och bibliotekens överenskommelse. Ingen klarhet kring hur biblioteken kan använda samkatalogens gemensamma mängd i sina enskilda Discoverylösningar. Eller för den delen att man hindrar de lokala biblioteken att själva öppna sina kataloger för tredje part eller CC0. Eftersom detta är och har varit en strategisk fråga för biblioteken efterfrågade Expertgruppen inflytandestrukturens roll i de här förhandlingarna. SUHF som är en erkänd samverkanspart för KB har inte tagit ställning till det här avtalet och då Expertgruppen avråder KB från att fatta ett beslut som hindrar samkatalogen från att vara en öppen och fri datakälla tycker jag det är anmärkningsvärt att KB och Riksbibliotekarien kommit fram till att man kan skriva under avtalet med OCLC. Jag har förvisso inte sett avtalet (trots att jag sitter med i Expertgruppen), jag har bara fått det föredragit för mig och utifrån de oklarheter som råder tycker jag inte att det är värt att man skriver under. Det är mycket viktigare att vår samkatalog är öppen och fri för alla som vill använda den än att vi når ett avtal med OCLC för att underlätta Deweyklassning. Som KB själva sade under inspirationsdagarna:

Deweykoder finns på andra platser än i WorldCat

Överlag så saknas det en konsekvensanalys från KB till biblioteken om vad som händer om man skriver under avtalet / respektive inte . Det saknas även en diskussion kring vad det är som är de viktigaste principerna för vår samkatalog. Detta är en diskussion som KB inte bör driva själva utan tillsammans med biblioteken och i inflytandestrukturen. I alla fall om den skall vara värd något mer än tjusiga ord när man pratar om KB:s vidgade uppdrag.

En konsekvens som jag undrar om man tagit ställning till är LIBRIS som en del av den semantiska webben. Ett arbete som gett LIBRIS stor internationell uppmärksamhet. I en kommentar till blogginlägget Open bibliographic data – how the ecosystem work skriver Karen Coyle:

This experimentation is taking place primarily outside of the US in places where the OCLC record use policy does not apply. The British Library, the National Library of Sweden, soon the Bibliotheque Nationale, and a handful of German libraries are at the forefront of this. If you cannot release your bibliographic data openly, you cannot participate in the linked data movement.

Imorgon träffas KB och SUHF för att diskutera frågan om OCLC-avtalet och inflytandestrukturen. Det tycker jag är bra. Jag hoppas även att KB förbereder frågor av strategisk karaktär för biblioteken bättre till nästa gång med ordentligt offentligt tillgängligt utredningsarbete och förankring i inflytandestrukturen.

Är Riksbibliotekarien och Kungliga Biblioteket beredda att offra principen om samkatalogen som öppen och fritt tillgänglig katalog i enlighet med Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities och Definition of an Open Access Contribution:

Establishing open access as a worthwhile procedure ideally requires the active commitment of each and every individual producer of scientific knowledge and holder of cultural heritage. Open access contributions include original scientific research results, raw data and metadata, source materials, digital representations of pictorial and graphical materials and scholarly multimedia material.

KB har en chans att visa OCLC vad active commitment är i verkligheten! Gör det!

At JISC we think there are some intriguing benefits from taking the open approach to bibliographic metadata. We think it will maximise the possibilities for reusing the metadata to develop new and innovative services for librarians, researchers, students and teachers.

För att utforska olika exempel av hur fritt tillgängligt bibliografiskt data används har man konstruerat the Open Bibliographic Data Guide. LIBRIS lyfts här fram som ett exempel med tillgängliggöra ”open Linked Data for unspecified use”. Det är glädjande att så många bibliotek arbetar för att göra sitt data fritt tillgängligt!

Open Knowledge Foundation bildades 2004 och är en:

not-for-profit organization promoting open knowledge: that’s any kind of information – sonnets to statistics, genes to geodata – that can be freely used, reused, and redistributed.

…

What is Open Knowledge?

‘Open knowledge’ is any content, information or data that people are free to use, re-use and redistribute — without any legal, technological or social restriction. We detail exactly what openness entails in the Open Knowledge Definition. The main principles are:

1. Free and open access to the material
2. Freedom to redistribute the material
3. Freedom to reuse the material
4. No restriction of the above based on who someone is (e.g. their nationality) or their field of endeavour (e.g. commercial or non-commercial)

De driver bl a en blogg som är värd att bevaka om du är intresserad av den här typen av frågor, vilket du borde vara om du jobbar på ett bibliotek. I bloggen kan du bl a läsa om The Open Library. Ett spännande projekt för att skapa en öppen katalog.

CERN fattade i början av 2010 ett beslut om att öppna sin katalog och frigöra sitt data bl a via biblios.net och The Open Library.

I skiftet oktober/november kunde man i Thingology läsa om hur tyska Konstanz university låtit LibraryThing ladda 1,38 miljoner katalogposter in i OverCat (LibraryThing’s sökindex). I inlägget finner man även en passning till OCLC.

Svensk Biblioteksförening har tillsatt ett utvecklingsråd för bibliotekens tekniska infrastruktur och vi har arbetat med ett antal påståenden. Ett av dessa kretsar kring katalogposter och meta-data. Folkbibliotekens erfarenhet av att vara begränsade av licensvillkor för katalogdata har legat som en blöt filt över det icke existerande bibliotekssverige. Jag minns själv diskussionerna i ett utvecklingsprojekt kring att nå ut med katalogposter för talböcker till andra kataloger och de problem som vi ställdes inför. Licensvillkor för hur vårt meta-data får användas är hämmande för utvecklingen och syftar endast till att begränsa bibliotekens möjligheter att välja leverantörer.

Just eftersom vi har direkt erfarenhet av hur restriktioner på användandet av katalogposter kan hämma samarbete, innovation och utveckling inom sektorn är det mycket märkligt att KB väljer att gå med på OCLC:s villkor för katalogposter från WorldCat vilket kommer hindra den svenska samkatalogen från att fortsätta vara en rik öppen källa av bibliografiskt meta-data. Det är paradoxalt att detta sker samtidigt som KB försöker lösa knuten med folkbibliotekens förhållande till BURK och BTJ.

KB borde söka samarbete och utveckling med de som tydligt tagit ställning för öppenhet, open data och open access. KB borde utnyttja tillfället att försöka påverka OCLC i en situation där vi har deras uppmärksamhet och de försöker få med oss. KB borde arbeta tillsammans med biblioteken för att höja kompetensen kring de här frågorna i Sverige.

Man förstår av definitionen ovan att det är ganska dåligt med epic fail. KB:s och OCLC diskussion om ett samarbetsavtal för samkatalogen LIBRIS och WorldCat verkar ha gått i mål och det verkar lustigt att jag skulle betrakta det som ett epic failure. Enligt uppgift (vid LIBRIS inspirationsdagar och på Expertgruppen för LIBRIS nationella system) är nu vår riksbibliotekarie redo att skriva avtal med OCLC. Ett avtal som kommer underlätta vid import av katalogposter från WorldCat till samkatalogen och lokala system. Ett avtal som gör det möjligt att söka och hitta katalogposter i en omfattande katalog. Ett avtal som kommer underlätta att få korrekt Dewey-klassifikation, att kunna fullfölja och utveckla deltagandet i VIAF. Att samkatalogens poster blir synliga i WorldCat är fantastiskt bra. Genom att samarbeta med OCLC kommer vi att få möjlighet att påverka organisationen inifrån och kunna vara med och förändra i den riktning som vi tycker att OCLC och WorldCat bör gå, mot öppenhet och tjänster där användare och data kan flöda fritt.

Allt ovan låter ju toppen. Så nu verkar rubriken för inlägget vara än mer missvisande. Vad är problemet? Ett av problemen heter: WorldCat Rights and Responsibilities for the OCLC Cooperative.

The policy’s intent is to encourage the widespread use of WorldCat bibliographic data while also supporting the ongoing and long-term viability and utility of WorldCat and of WorldCat-based services such as resource sharing, cataloging, and discovery.

Vidare kan man i samma policy läsa att: The fact that OCLC has a public purpose does not mean that WorldCat is a ”public good” in the economic sense.

OCLC:s policy säger att dess medlemmar har rätt att:
”Load or incorporate such data into their library catalogs, or their discovery or resource-sharing systems, and into other intra-institutional services.”

Men här ligger även en del av problemet. Bibliotekens överenskommelse angående deltagande i LIBRIS samkatalog säger att:

Innehållet i LIBRIS ägs av KB och är fritt tillgängligt enligt de föreskrifter och metoder som meddelas av KB, både för Deltagande bibliotek och för externa aktörer.

Eftersom förhållandena kring bibliotekens möjligheter att använda, återanvända och sprida katalogposter från WorldCat, till LIBRIS och till lokala bibliotekssystem eller till system som är direkta konkurrenter till WorldCat Local så har Expertgruppen för LIBRIS nationella system varit mycket kritiska till att man går med på ett avtal med OCLC innan man kommit överens om att datat i LIBRIS skall vara fritt tillgängligt oavsett om katalogposterna har ett ursprung i WorldCat.

I minnesanteckningarna från Expertgruppens möte den 6 maj 2010 kan man under punkt 8 läsa:

”Expertgruppen poängterar liksom tidigare att avtalet i sin nuvarande form strider mot de avtal KB har med LIBRIS-registrerande bibliotek. Man menar också att ett sådant avtal med OCLC skulle inverka negativt på trovärdigheten för egenutvecklade nationella databrunnar och att detta också skulle få negativa konsekvenser för LIBRIS som nationell katalog. Expertgruppen avråder därför kraftigt KB att skriva på ett avtal som innebär att LIBRIS inte längre kan vara en öppen databas.”

På det senaste mötet för Expertgruppen informerades vi om att riksbibliotekarien nu är redo att skriva på avtalet. Så frågan var ju då om avtalet ändrats så att vi kan garantera att LIBRIS är en öppen databas. Svaret på den frågan är nej. Poster som kommer från OCLC WorldCat in i LIBRIS skall märkas upp. Dessa poster kan sedan inte tillgängliggöras fritt utan att man bryter mot OCLC riktlinjer. Detta är ett misslyckande för den öppenhet som den svenska samkatalogen står för och där LIBRIS går i frontlinjen. Det är paradoxalt och beklämmande att KB driver en linje för Open Access. Kungliga Biblioteket som själva skrivit under Berlindeklerationen säger att: ”KB har därmed åtagit sig att främja fri tillgång på Internet till vetenskaplig information och kulturarv.”

Läser man Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities under Definition of an Open Access Contribution så hittar man följande:

Establishing open access as a worthwhile procedure ideally requires the active commitment of each and every individual producer of scientific knowledge and holder of cultural heritage. Open access contributions include original scientific research results, raw data and metadata, source materials, digital representations of pictorial and graphical materials and scholarly multimedia material.

Man kan tro att det går att förändra OCLC inifrån. Men det är innan vi har skrivit avtal med dem som vi har störst möjlighet att påverka. Det är nu vi har deras uppmärksamhet och det är NU vi kan föra en kamp för öppenhet för data. Inte när vi accepterat de begränsningar som råder idag. Här pågår en kamp, som i mina ögon, är mycket viktigare än att det blir lättare att få in Dewey-klassningar. Det finns andra katalogkällor än WorldCat och Libris har arbetat framgångsrikt med att hitta verktyg som kan söka efter katalogposter i andra kataloger där vi inte behöver dras med begränsningarna från OCLC.

En sak som stör mig mig i hela den här processen är att återkopplingen till biblioteken och till expertgruppen varit obefintlig. Här väljer riksbibliotekarien att gå emot expertgruppens rekommendation men lämnar ingen motivering. En annan sak är att riksbibliotekarien fattar beslut om att skriva under ett avtal som påverkar biblioteken i Sverige utan att konsultera dem. Expertgruppen för LIBRIS nationella system ska arbeta övergripande med systemutvecklingsfrågor i kombination med metadatafrågor. Gruppen har inte tillfrågats av KB eller blivit ombedda att utse en arbetsgrupp som kunnat bereda frågan om vilka principer som skall gälla för meta-data och i LIBRIS och WorldCat. SUHF forum för bibliotekschefer vid svenska universitet och högskolor är ett annat tänkbart forum där riksbibliotekarien kunnat ta upp frågan. Sannolikt är då att de skulle bollat frågan med arbetsgruppen för Gemensamma tjänster. Såvitt jag vet har icke denna fråga behandlats av Forum för bibliotekschefer. Samtidigt är KB och vår riksbibliotekarie på väg att skriva ett avtal som påverkar biblioteken i mycket stor omfattning gällande principerna för hur vi delar på data.

Antingen så tvingas biblioteken att bli medlemmar i OCLC för att kunna använda data från WorldCat och kunna sprida det till sina system. Men de kan inte göra datat publikt tillgängligt. Eller så tvingar de biblioteken att tvätta posterna som de importerar från OCLC -> LIBRIS för att kunna göra dessa tillgängliga publikt och i de system som de vill använda. Nu när många bibliotek går vidare med Discoverylösningar – ibland från direkta konkurrenter till OCLC – hur kommer OCLC att reagera på önskemål att vilja flöda data mellan olika system. Kommer det att vara möjligt? Detta är frågor som måste vara utredda och lösta innan det skrivs något avtal med OCLC. Vi står inför införandet av system som flödar data mellan system i stora mängder och det ställer stora krav på öppenhet.

Om riksbibliotekarien har kommit till ett sådant avtal med OCLC att samkatalogen kan vara öppen för alla så är det givet att det skall skrivas under. Det är ett avtal som kommer gynna vår synlighet och våra arbetsflöden. Men har man inte kommit till ett sådant avtal så vore det ett episkt misslyckande att skriva på. Speciellt eftersom man ändå inte kommer exportera några beståndsposter från LIBRIS till WorldCat utan bara bibliografiska poster, vilket gör det svårare för ett lokalt bibliotek att använda WorldCat som Discoveryplattform om man skulle vilja.

Så förutom den rent principiellt viktiga frågan om Kungliga Biblioteket som garant för Open Data och Open Access undrar jag hur tusan beslutet om att skriva under avtalet har fattats utan att förankras inom SUHF och mot Expergruppens rekommendation. Det krävs en förklaring. Jag hoppas att den kommer på Nationella referensgruppens möte den 18:e november.

STRATEGI strat¹egi⁴, äv. -ʃi⁴, ngn gg äv. -ji⁴, r. l. f.; best. -n l. -en; pl. -er. (förr äv. -egie)

[jfr t. strategie, eng. strategy, fr. stratégie; av gr. στϱατηγία, strategs ämbete l. myndighet, till στϱατηγός, strateg (se STRA- TEG). Jfr STRATEGISK, STRATEGIST]

[STRATEGI 1]
1) mil. konst (se d. o. 3 e) att föra l. leda krig, krigförings- konst, fältherrekonst, härförarkonst; numera bl.: konst att långsiktigt o. övergripande föra l. leda krig med självständigt opererande förband, t. ex. en hel armé l. hela arméer l. ett lands o. d. alla stridskrafter (o. övriga (militära) resurser); motsatt: taktik; förr äv.: konst att teoretiskt planlägga l. förbereda krig (i stort); i ä. tid ofta uppfattat l. avgränsat på olika sätt; äv. om läran om sådan konst; jfr STRATEGETIK. STURTZENBECHER (1805). Strategien bestämmer .. Planen til et företag; Tactiken: Sättet at utföra en plan. LEFRÉN Förel. 1: 9 (1818). Konsten att anordna och sätta trupperna i rörelse på operationstheatern .. kallas strategi. SYLVAN Vial 2: 4 (1863). Hand i hand med strategien går hos .. (G. II A.) politiken: i hvarje ögonblick är han på samma gång statsman och fältherre WEIBULL LundLundag. 22 (1882). Lärare (vid Kungl. Krigshögskolan) .. i strategi. SvStatskal. 1918, s. 313. Napoleons förintelsestrategi angav riktlinjerna för den kommande utvecklingen (inom krigskonsten), varunder strategi och taktik ställdes i direkt samband med varandra. HT 1932, s. 266. Kulturen 1962, s. 122. jfr SJÖ-, SKRIVBORDS-, SKÄRGÅRDS-, UTMATTNINGS-STRATEGI.

[STRATEGI 2]
2) i överförd anv. av 1: konst (se d. o. 3 e) l. metod l. teknik att (gm skickligt manövrerande) långsiktigt o. övergripande leda ngt (t. ex. ett företag l. en utveckling) l. ngn l. ngra i önskad riktning l. arrangera l. ordna ngt o. d.; jfr STRATEG 3. (G. III:s) politiska strategi. LEOPOLD 5: 335 (c. 1804). Gorm tittade .. Hans kloka hundhjärna hade långsamt, men säkert, uttänkt en hel strategi med syfte att bespara sin egare beröringen med magister Lars’ käpp och skedon. RYDBERG Vap. 208 (1891). I enkel och lättfattlig framställning fär läsaren en fullständig inblick både i schackspelets strategi, d. v. s. skapandet av vissa fördelar, och spelets taktik. CARLÉN Capablanca Schack 6 (1937). De vet båda att sanden i deras timglas nu sinar och de anaonmar var sin strategi för att kunna uthärda sin situation – dödens annalkande. LINDBERGER o. EKNER LäsPoesi 84 (1955). SvD 13/4 1988, 3: 1.
– (1, 2) STRATEGI-KUNNIG. kunnig i strategi; särsk. till 2. KRUSENSTJERNA Fatt. 4: 454 (1938).
– (2) STRATEGI-SPEL om sällskapsspel varvid strategiskt tänkande krävs. DN 25/11 1986, s. 68.
– (1, 2) STRATEGI-TÄNKANDE, n. tänkande i fråga om strategi(er); särsk. till 2. DN 29/6 1978, s. 10.

- Svenska Akademiens ordbok

Frågan om samkatalogens innehåll, samsök-tjänsternas framtid (länkserver och parallellsökning), L-OPAC projektets rekommendationer, upphandling av gemensamma licenser, diskussionen om en nationell ”öppen” databrunn med tillhörande tjänster (indexsökning) och KB:s vidgade uppdrag behandlar var och en enskilt frågor som rör informationsförsörjningen till de svenska biblioteken. Mitt fokus är forskningsbiblioteken, men även folkbiblioteken berörs av det ramverk och den infrastruktur som de nationella systemen och tjänsterna utgör. Allt för länge har man betraktat de nationella tjänsterna enskilt, utan att ha pratat om summan av dessa tjänster, eller inriktningen för de nationella tjänsterna.

I en tid när nya modeller för hur tjänster och programvara levereras lanseras. I en tid när flera av våra ”gamla” nationella tjänster är i behov av förändring och utveckling är det hög tid att formulera en nationell strategi och taktik för de svenska bibliotekens infrastruktur för informationsförsörjning.

Om jag tittar mot hur leverantörerna skapar förtroende gentemot sina kunder så är det genom en mycket medveten, ibland manipulativ process. Ibland baserad på öppenhet och ibland genom att bara säga ”halva sanningen”. Oavsett vad man tycker om användarmöten, corporate/product updates och road maps så skapar de en grogrund för tillit. Genom att berätta om sina planer och vad som är på gång ger man kunderna en möjlighet att kunna reagera. Genom etablerade användargrupper kan användarna föra en dialog med leverantörerna och reagera på deras planer. Genom detta knyts leverantör och kund närmre till varandra och en känsla av att man går framåt tillsammans etableras. Men det är inte helt riskfritt, man riskerar även att förlora tillit och att kunderna vänder sig någon annanstans.

Flera av de nationella tjänsterna håller på att förlora sin betydelse för enskilda bibliotek. Detta sker parallellt som biblioteken behöver bestämma sig för hur de skall lösa delar av sin lokala infrastruktur. Många önskar nationella lösningar men lika många är frustrerade över bristen av inriktning och tydlighet från KB gällande vilka system och vad man skall satsa på och vad man inte skall satsa på.

Modellen för hur KB tillhandahåller tjänster och system måste ses över. Frågan om finansiering är central. Men än viktigare är frågan om de svenska biblioteken kan lita på KB att leverera de tjänster och system som man behöver. Med vem kan ”bibliotekssverige” föra strategiska diskussioner, i vilka forum kan biblioteken föra öppna strategiska diskussioner och inriktning?

Om KB skall tillhandahålla den primära infrastrukturen för de svenska bibliotekens informationsförsörjning så finns det oerhört mycket att jobba på. Att skapa tilltro till KB:s förmåga att leda, utveckla och kommunicera med de svenska biblioteken är kanske den viktigaste. Här tror jag att man kan lära sig mycket från de kommersiella aktörerna: etablerade användargruppsmöten, tydliga roadmaps och personer som kommunicerar VISION – STRATEGI – TAKTIK så att biblioteken kan förhålla sig till den utveckling som pågår och få tydliga personer som de kan förhålla sig till i strategiska frågor. Vem är Chief strategy officer på KB? På LIBRIS? Var presenteras och var får vi ta ställning till VISION, STRATEGI & TAKTIK för bibliotekens infrastruktur? Om KB skall vara relevant i framtiden för biblioteken krävs ett helhetsgrepp kring den infrastruktur som man tillhandahåller och börjar betrakta den som en helhet och inte som separata system som förhåller sig oberoende till varandra.

Jag ser ett stort behov i bibliotekssverige av ledning när det gäller infrastrukturfrågor. Jag tror att KB kan spela en viktig roll, men KB måste vara tydligare med vad man vill, hur lång tid det kommer att ta och vilken insats biblioteken själva skall bidra med. Tills dess att KB gör det och börjar leverera tror jag att vi kommer se etablerandet av nya samarbeten mellan bibliotek baserat på region, typ, mål och ämne. Samarbeten som kommer att stärka bibliotekens verksamhet, erfarenhet och tvinga KB att börja förhålla sig till grupper av bibliotek på ett annat sätt än idag.

TAKTIK takti ⁴k, r. l. f.; best. -en ; pl. -er . ( tactique (-v-) 1738 — 1841 . taktik (-c- , -ck-) 1748 osv. )

[ jfr t. taktik, ä. eng. tactic (varav eng. tactics ), fr. tactique ; av gr. τακτική(underförstått τέχνη, konst), konsten att ställa upp en här, eg. f. sg. av τακτικός, ägnad att ordnas l. arrangeras, till τακτός, ordnad, beordrad, vbaladj. till τάσσειν, ordna (jfr HYPOTAX, SYNTAX ). -- Jfr TAKTIKER, TAKTISERA, TAKTISK ]

[TAKTIK 1]
1) i fråga om krigskonst: (ändamålsenligt) uppställande o. ledande av militärt förband i strid, truppföring; äv. dels om konsten att utföra sådant uppställande osv., dels om läran om sådan konst; numera äv. ( mil. ) med inbegrepp av anordning för förbands marsch o. förläggning. Thesze Mästare uti Tactiquen woro wäl förfarne, och ogement arbetsamme. RICKARDSON Krigsv. 1: 11 (1738 ). De, som skola blifva Krigsmän . . böra få all nödig handledning i Grunderne til Tactiken, Artilleriet och Fortificationen. ÅbSvUndH 62: 108 (1777 ). Grekerne (ägde) mycken skicklighet i Taktiken, eller konsten att fördelaktigt uppställa hären. NORRMANN Eschenbg 2: 168 (1818 ). Taktiken visar sättet, at verkställa de planer Strategien upgjort. KrigVAH 1827 , s. 212. Taktiken delas vanligtvis i formella taktiken eller elementartaktiken och använda taktiken. TINGSTEN FormTakt. 1 (1889 ). Med strategi förstår man i allmänhet läran om krigsrörelserna i stort eller om härföringen, med taktik läran om anordningarna för truppers marsch, förläggning och strid eller läran om truppföringen. StridslInf. 2 (1915 ). Under sitt återtåg 1678 tillämpade danskarna den brända jordens taktik och antände Lunds centrala delar. Kulturen 1990 , s. 106. — jfr KAVALLERI- , RYTTERI- , STRIDS-TAKTIK m. fl.

[TAKTIK 2]
2) i allmännare l. utvidgad l. bildl. anv. av 1 : planmässigt tillvägagångssätt för att i viss situation nå visst mål; i sht med inbegrepp av att i konkurrens l. tävlan o. d. övervinna ett bjudet motstånd l. sätta sig till motvärn; äv. närmande sig l. övergående i bet.: tillvägagångssätt l. förhållningssätt (inför påfrestning l. utmaning o. d.). Den senfärdighet som utgör första grundsatsen i en viss slags folkförsamlings tactique. BrinkmArch. 2: 257 (1818 ). (Fotboll) fordrar en väl instuderad taktik och planmessighet, särskildt om det skall blifva tal om samspel. NordIdrL 1900 , s. 361. I ett 400-meterslopp gäller det . . att ”löpa med hufvudet”, det vill säga att löpa med taktik och alltid ha klart för sig hvar man har sina motståndare. HJERTBERG HbIdr. 3: 25 (1912 ). Men hon har tagit till lipen, och då lägger han om sin taktik. JOHNSON Här 209 (1935 ). Damen (i kassan) övergick nu till en ny taktik. Hon såg mig inte längre. GUSTAFSSON FamF 144 (1975 ). Det var ingen tvekan om taktiken i andra åket (i slalom). Bara att stå på för fullt. SDS 26 ⁄ 1 1986 , s. 40. — jfr OBSTRUKTIONS- , PARTI- , RIKSDAGS- , STREJK- , STRUTS-TAKTIK m. fl.

- Svenska Akademiens ordbok

Jag tycker att det här förslaget är bättre än det gamla. Men det som jag fastnar för i syftesförklaringen är framförallt:

Define the rights of OCLC members to use bibliographic data they have extracted from the WorldCat database.
Define the rights of OCLC members to transfer or make available data they have extracted from the WorldCat database to nonmembers.

Ovanstående är kärnan i policyn. Jag förstår att OCLC vill skydda sitt data och sina ”medlemmars” intressen. Men jag önskar att OCLC tog på sig ledartröjan och sa: ”Här är vårt kollektiva data – gör som du vill och det är den enda lagen”. Jag önskar att OCLC litade på sin egen förmåga att skapa relevanta tjänster för sina ”medlemmar” baserat på det data som man samlat in. I konkurrens/samarbete med andra aktörer som kan nyttja, berika och förvrida det data som OCLC gör tillgängligt.

The WorldCat database is more than a collection of OCLC member-contributed records. Its value is in the cooperation and outcomes it supports, not in the ownership of the records themselves. With millions of bibliographic descriptions and billions of holdings from OCLC members around the world, the WorldCat database is a central point of concentration for the largest library network in the world. WorldCat gives libraries a Web-scale presence. The more libraries participate, the better and more useful WorldCat becomes to libraries, their end users, and other organizations that want to interact with libraries on the Web.

Jag håller fullständigt med, värdet med WorldCat ligger inte i ägandet av datat. Det ligger i tjänsterna som byggs på det datat och bibliotekens intresse borde vara att göra sitt kollektiva data tillgängligt i så många sammanhang som möjligt. Sammanhang där de har lokal kontroll, sammanhang där de samarbetar och sammanhang där andra får kontroll. Genom att begränsa möjligheterna för framförallt kommersiella aktörer så begränsar man utvecklingen av tjänsterna som finns tillgängliga för biblioteken.

Jag tror på en hybridmodell när det gäller bibliotekssystem. Vi behöver kommersiella aktörer som tillhandahåller tjänster för vår verksamhet. Men vi själva behöver vara starka i vårt förhållande till de kommersiella aktörerna. De skall se oss som samarbetspartners, inte bara kunder. De skall känna sig lite pressade och biblioteken skall kunna ta sina tjänster och både söm- och sömnlöst kunna flytta mellan leverantörer som tillhandahåller tjänster. Öppna standarder, öppna tjänster och ÖPPET DATA är en förutsättning för detta. Software as a Service (SaaS) och Data as a Service kan leda till en mycket svår situation för biblioteken om vi inte kan byta tjänsteleverantör smärtfritt. Hörde jag ”vendor lock-in”? Jo, det gjorde jag nog bestämt.

En av garanterna för att vi skall kunna flytta mellan olika tjänsteleverantörer är att det kollektiva datat finns tillgängligt för alla aktörer. Således är det av vikt att biblioteken stödjer att alla skall få använda deras kollektiva data. Speciellt om det är resultatet av ett katalogiseringskonsortium som WorldCat eller LIBRIS samkatalog.

Helst skulle jag vilja att det fanns en öppen data princip som var allmänt accepterad. Om dataproducenter och leverantörer byggde gemensamma Central KnowledgeBases (CKB) och samarbetade kring dessa eller syndikerade sina egna skulle man kunna fokusera på att bygga ”killer applications” istället för att försöka samla ihop meta-data och vakta detta med sina liv.

OCLC säger att behovet av en policy är bl a för att:

1. Maintain the viability of a shared community resource that benefits the cooperative of OCLC members;
2. Reinforce the collective commitment to shared values, self-governance, and a spirit of reciprocity and trust;
3. Provide the underpinning for a viable business model to sustain WorldCat for the benefit of the cooperative that supports it.

Jag tror att OCLC hade tjänat bibliotekens intresse mer om de fokuserat mer på punkt 2 ovan än 1 och 3. Jag tror att OCLC genom att vara ”en organisation av bibliotek för bibliotek” kan lita på sin förmåga att utveckla relevanta tjänster utan att vakta sitt data och överleva.

Som medlem i WorldCat/OCLC föreslås du ha följande rättighet:

Transfer or make available such data to individual scholars for their personal academic or scientific research or study, or to other libraries and cultural and scholarly institutions, (e.g., museums, archives, historical societies, research institutes), whether these institutions are members or non-members of OCLC, for these organizations’ institutional or collaborative re-use.

Tillsammans med de övriga ”rättigheterna” (begränsningarna) i punkt 3 gör de sammantaget att det bir mycket svårt för ett bibliotek att lämna sina kataloger fritt öppna för höstning eller ”data mining”. Det tycker jag är mycket synd.

På tal om något helt annat så noterar jag även att man uppehåller sig en hel del kring frågan om ”local holdings”. Det är viktigt för WorldCat att lokala beståndsuppgifter finns tillgängliga, annars faller några av de stora poängerna med en världsomspännande global katalog.

De tre första poängerna med WorldCat beskrivs enligt följande:

WorldCat’s value rests in its usefulness as:

1. A bibliographic record supply. Comprehensive coverage and high-quality, consistent records facilitate operational efficiency in member libraries.
2. A registry of library holdings. Bibliographic data tied to library locations creates a network that supports research and resource sharing.
3. A discovery environment. The library network can be accessed as a unit, enhancing convenience and reach. This network can be delivered into other discovery environments (Google Book Search, for example).

Således är det MYCKET OLYCKLIGT att i man i KB:s segdragna förhandlingar med OCLC bara diskuterar bibliografiska poster och inte beståndsposter. Om LIBRIS samkatalog skall vara en del av WorldCat är det självklart att de svenska bibliotekens lokala bestånd skall vara med. Precis som det är i LIBRIS samkatalog. Tyvärr så har de svenska biblioteken skrivit över rättigheterna för sitt data i samkatalogen till KB, så det blir ganska svårt för oss bibliotek att ställa formella krav på KB om hur vårt data används. Formellt är det KB som äger det och det är inte längre vårt data.

KB 1 : LIBRIS-biblioteken 0

Oavset hur man vänder och vrider på saker så är OCLC WorldCat fortfarande ett mycket intressant sammanhang att vara del av. Det är väldigt attraktivt att via WorldCat och WorldCat Local kunna erbjuda en global och lokal sökmiljö. I stark utveckling och i en position där man kan sluta avtal med stora leverantörer om data-utbyte (om än inte med 3:e parts använding).

Om LIBRIS samkatalog inte utvecklas i en relevant riktning för forskningsbiblioteken skulle det inte förvåna mig speciellt mycket om man väljer att gå ur LIBRIS samkatalog och istället satsar på en global samkatalog. Det är en press som vi, som medlemmar av samkatalogen, bör sätta på LIBRIS och ett hot vi kan komma behöva förverkliga.

Gunnar Sahlin, Jay Jordan (President of OCLC) och Karen Calhoun (VP of WorldCat) hör till de mest prominenta på talarlistan. Jag ser fram emot detta möte och det skall bli intressant att lyssna till en ganska omfattande beskrivning av OCLC:s verksamhet. Min misstanke är att man kommer fokusera en hel del på nyttan med OCLC och att hänga ihop med dem.

Jag har inget emot att hänga ihop med OCLC. Men jag tänker att man kanske måste tänka efter lite. Det internationella meta-data utbytet blir bara mer och mer omfattande. Det förekommer redan idag samarbete mellan KB och OCLC via t ex Virtual International Authority File (OCLC tillhandahåller teknisk plattform) och KB:s bestånd i WorldCat.

Jag är en ivrig förespråkare för att vårt data skall finnas i så många sammanhang som möjligt och OCLC är en aktör som vi inte kan bortse från. Om det primärt handlar om att ge våra användare tillgång till en stor mängd bibliografiska poster verkar WorldCat vara bättre än t ex LIBRIS. Om man bara ser till antalet poster. Men visst är det så att om man ger, så borde man få lite tillbaka och när det gäller att ge tillbaka så tycker jag att OCLC har lite att jobba på t ex anser jag att det är självklart att vi skall ha tillgång till OCLC:s API för WorldCat om vi har vårt bestånd där.

Jag tycker vi borde ha obegränsad tillgång till xisbn-tjänsten och jag tycker att alla bibliotek som hyllar idén om att vi skall trycka ut våra poster till OCLC bör kasta ett öga på Guidelines for the Use and Transer of OCLC-Derived Records.

Det finns en hel del kritiska röster mot OCLC. Nu när de kommer hit för att nätverka så kan det vara ett bra tillfälle att ta del av deras argument och sida. Kanske inte för att de har rätt, men för att nyansera bilden av OCLC som en snäll non-profit organisation som tänker på bibliotekens bästa (vi har ju dessutom en nationell erfarenhet av hur ett företag som tänker på bibliotekens bästa kan utvecklas….).

Tim Spaulding från Library Thing hör till de som tydligt sagt vad han tycker. Läsvärt!

Lars Iselid, Umeå UB, gjorde mig uppmärksam på Jeffrey Bealls kapitel OCLC: A review, som ingick i Radical Cataloging: Essays at the front. Han är ganska bitter och ger helt klart en annan bild av OCLC än den som de själva vill projicera.

Jag tar väl inte direkt ställning för eller emot OCLC. Men jag vill att vi skall ställa krav på OCLC för vårt deltagande i deras produkter, jag vill att vi skall få något tillbaka och jag vill gärna se fler sidor av OCLC än den som de själva framställer. Det hoppas jag att även du vill och så hoppas jag att vi ses i Stockholm om en vecka för lite skön OCLC propaganda.