Trots att det var sista mötet rådde ingen gravölsstämning. Expertgruppen tog sin utgångpunkt i den tidsplan som presenterades vid SUHF seminariet om bibliotekens systemförsörjning. Nedanstående är några av höjdpunkterna från mötet så som jag uppfattat dem. Det kommer säkert officiella anteckningar och besked i andra kanaler. Så jag reserverar mig för ev. tvetydigheter och missförstånd.

Utvecklingen av den nationella katalogen står i centrum. Med det menas dock inte bara projektet att få in folkbibliotekens bestånd i samkatalogen utan även att skapa förutsättningar för det som vi diskuterat under rubriken databrunnar. Tekniken bakom samkatalogen måste utvecklas till att kunna hantera stora mängder information, inte bara postvis utan även batchvis.

Sista resan för Voyager?

Idag utgör Voyager ett problem i den tekniska infrastrukturen då indexeringsprocessen är långsam och möjligheten till globala ändringar i Libris – Voyager är små för biblioteken. Kraven på samkatalogen i framtiden är ökade flöden av in- och utdata. Vi behöver möjligheten att hantera flera olika typer av format och kanske även fillagring och publicering. I arbetet med att komma bort från Voyager behöver interaktionen mellan system och bibliotekens arbete förändras. För att gränssnittet mot katalogisatörer och de som vill registrera data i samkatalogen skall bli oberoende måste Libris utveckla en egen katalogiseringsklient som använder de skriv-API:er som man nu arbetar med att tillgängliggöra. När det finns katalogiseringsstöd som inte är knutet till en klient-server modell av det slag som vi har idag kan vi i framtiden se fram emot en situation där ändringar kan göras på systemsidan utan att det påverkar klienterna. Det som bibliotekssystemleverantörerna kallar för decoupling of the front-end from the back-end och som är kärnan i den SOA arkitektur som vi numer förväntar oss. En systemarkitektur i olika lager. Sedan återstår det att slå fast vilka lager som skall vara öppna och inte för att kunna garantera stabilitet och bakåtkompatibilitet.

I den infrastruktur som Kungliga Biblioteket skissar på för bibliotekssverige så är det en nödvändighet att frigöra sig från nuvarande system (voyager) och interaktion (windowsbaserad katalogiseringsklient).

Om vi skall kunna ha en nationell katalog som motsvarar alla bibliotekstypers förväntningar och behov så är det nödvändigt att ta kontroll över miljön och jag tycker att Libris väg att göra detta är klok. Börja med att byta ut katalogiseringsklienten till något egenutvecklat som använder de API:er som kommunicerar med den underliggande strukturen. Därefter kan man skala upp det underliggande systembygget för att kunna hantera större mängder data, större operationer av in, utflöde och format.

API:erna är nyckeln till att kunna inkludera samkatalogen i våra lokala arbetsflöden. Ett bra exempel är t ex när en publikation registreras i vår lokala publikationsdatabas så kan datat med en gång skrivas till samkatalogen via API:erna och bli tillgängligt omedelbart. Ett annat exempel är vid digitalisering av äldre verk där man vill använda meta-data som finns i Libris och sedan återkoppla till samkatalogen när digitaliseringen är utförd och var objektet finns.

Distribuera Libris

Att utveckla en egen katalogiseringsklient och att förbereda samkatalogen för att kunna hantera stora mängder data (i form av databrunnar eller vad man nu vill kalla det, flera underliggande datamängder) är i sig två mycket relevanta projekt.

Att Kungliga Biblioteket även funderar kring modeller för hur man kan distribuera samkatalogen eller enskilda datamängder är en annan mycket intressant utveckling. Här pratar vi, något förenklat, om att samkatalogen kan finnas på flera olika ställen samtidigt rent fysiskt och om någon råkar gräva av en nätverkskabel utanför KB så gör det inget för data finns redundant någon annanstans och systemet kan gå över på en annan ”lina” och användaren märker inte av det olyckliga grävarbetet i Stockholm. Här finns givetvis möjligheter till lastbalansering mellan ”noder” som gör att prestanda kan upprätthållas vid användningstoppar eller systemkrävande operationer.

Det är förstås en komplicerad miljö att hålla data uppdaterat mellan de olika noderna men som modell är det verkligen intressant i dessa dagar av molntjänster. Det är lika intressant att man ute på lärosätena kan få access till hela eller delar av datamängderna i samkatalogen för utvecklingsarbete i egna kopior av samkatalogen. Vilken möjlighet till att kunna vara med och utveckla systemtjänsterna för bibliotekssverige!

Länkservern

Hösten 2013 sägs avtalet mellan Kungliga Biblioteket och Ex Libris om SFX i sin nuvarande form upp. Detta ligger fast (så fast nu något kan ligga). Vi har i flera olika sammanhang utrett och diskuterat hur vi skall gå vidare.

Från Expertgruppens förra möte, till Nationella referensgruppens möte och till SUHF seminariet om informationsförsörjningens infrastruktur så har det hunnit ske en hel del positionsförändringar och Libris har pratat om bl a ett basalternativ som biblioteken har tyckt vara svårt att förhålla sig till. Så här uppfattar jag att rekommendation från Expertgruppen till Nationella referensgruppen (som har sitt möte i nästa vecka) ser ut:

1. Kungliga Biblioteket genomför en utvärdering av de olika länkserveralternativ som finns på marknaden och inkluderar öppna ”knowledge baser” i den utvärderingen. Detta arbete genomförs och slutförs tidigt 2012.

2. Kungliga Biblioteket tar fram kriterier för att ”certifiera”/kvalitetssäkra länkserverprodukter. Certifiering skall garantera att länkserverprodukten kan interagera med den svenska infrastrukturen för informationsförsörjning till bibliotek. Detta arbete sker under 2012.

3. Kungliga Biblioteket genomför en ramavtalsupphandling av länkserverprodukter som svenska bibliotek kan avropa. Detta arbete sker förmodligen andra hälften av 2012 och är klart tidigt 2013. Detta så att de bibliotek som vill avropa kan göra det och implementera innan vintern 2013.

4. Kungliga Biblioteket kommer att tillhandahålla någon form av länkservertjänst som bygger på ett kvalitetssäkrat alternativ. Det kan vara en länkserver som bygger på ett kommersiellt alternativ eller en ”fri” länkserver/knowledge base. Arbetsformerna för det som kallats ”basalternativet” eller den nationella länkservern är i dagsläget inte definierade MEN formerna för hur man arbetar med underhåll och aktivering KOMMER ATT FÖRÄNDRAS. Alltså det som idag är central aktivering.

Kungliga Biblioteket kommer att definiera formerna för att kunna tillhandahålla aktiveringsunderlag till de certifierade länkservrarna. Det är möjligt att det är en process som kan automatiseras av biblioteken eller länkserverleverantörerna. Likaså är det möjligt att leverantörerna kan tillhandahålla och underhålla ”bibsam-targets” om det ställs som krav för att certifieras. Annars kanske biblioteken kan finna olika former för samarbete kring just aktivering.

Jag är nöjd med ovanstående rekommendation från Expertgruppen. Den pekar ut en process som är framkomlig och som är tydlig till en början. Vi får en utvärdering av tillgängliga produkter gjorda, vi får svart på vitt godkännande från KB om att vissa produkter kommer fungera och vi kommer få en möjlighet att avropa ramavtal som förhoppningsvis ger oss möjlighet att välja en produkt som passar in den lokala miljön. KB är aktiva i vår process och upprätthåller/utvecklar kompetens/förståelse för länkserverproblemen/möjligheterna.

Det som är fortsatt lite svagt i förslaget är det nationella alternativet som framstår som ett lite oklart och osäkert alternativ. Jag, personligen, har svårt att se varför ett bibliotek skulle riskera att hoppa på det nationella alternativet (jag försöker undvika att kalla det för basalternativet för det är olyckligt, men det nationella alternativet ger mig mer och mer fel vibbar…) när de kan välja att avropa ett avtal för en länkserver som de vet kommer fungera med den nationella och lokala infrastrukturen. Det är givetvis bra att de som inte har möjlighet att avropa pga ekonomi eller för att man strategiskt vill investera i andra kompetenser (dewey?) får ett alternativ. Men formerna för hur man skall arbeta kollaborativt eller inte är som sagt än så länge okända. Så länge som KB tillhandahåller aktiveringsunderlaget för de nationella avtalen så ser jag inte det som något större problem eller som en betungande arbetsuppgift för de som väljer det nationella alternativet. På samma sätt är jag lugn så länge som KB garanterar att den länkserver som man väljer kommer kunna fungera ihop med den nationella katalogen och synliggöra vårt elektroniska bestånd där.

Framtiden för Länkning

Frågan om länkserverns framtid kommer i ett intressant läge. Serials Solutions presenterade samma dag som Expertgruppen höll sitt möte en ny länkningsfunktion från Summon som inte bygger på OpenURL.

Problemet med OpenURL har varit att länka till artiklar i dagstidningar eller kapitel i böcker. I takt med att mer och mer material fulltextindexeras och gjorts tillgängligt med en ”finkornighet” som tidigare saknats så har länkningen haft svårt att hänga med. Index Enhanced Direct Linking kallar Serials Solutions sin nya länkning för och bygger på att de utifrån det centrala indexet har tillräckligt med data för att kunna länka stabilt direkt till källan utan att behöva gå omvägen via länkservern och OpenURL.

Detta är en viktig utveckling och kanske är det bara ytterligare rörelse i pendeln som just nu slår mot centraliserade lösningar. Men oavsett om pendeln kommer slå tillbaka mot decentraliserade lösningar om en liten stund så pekar den på vikten av att kontrollera datat. Den som har datat är den som har flest möjligheter och av den anledningen så är det av mer strategisk vikt än någonsin att satsa på databrunnsprojektet och infrastrukturen för samkatalogen så att den kan hantera stora mängder data.

Jag är lite orolig för att länkserverprodukterna så som de ser ut idag bygger på en teknik som kommer vara obsolet om 5 år. Om vi skulle ägna stora resurser åt att bygga upp en infrastruktur och administration som påminner om dagens länkservrar så är jag helt enkelt rädd för att vi kommer ropa efter en annan typ av lösningar för länkning som kommit på plats från våra leverantörer. Om vi måste prioritera vårt bygge av infrastruktur så tror jag det är klokare att satsa på den nationella katalogen före den kollaborativa länkservern. Med tiden kan det ändå att komma bli samma sak!

Oavsett vad som händer i framtiden så är Expertgruppens rekommendation för hur vi skall gå vidare tillräckligt klar för att jag skall känna tilltro till framtiden. Om det här går igenom så kommer vi att kunna välja produkter utifrån lokala förutsättningar samtidigt som KB är insyltade på ett sätt som gör att vi kommer fortsätta prata samma språk. Det är bra. Jag uppfattar ändå rekommendationen som en #win-#win för alla inblandade. Hm, det kanske man borde vara orolig för….

… att det utses en certifieringsgrupp med representanter från biblioteken under samordning av KB. Gruppen får till uppgift att utarbeta ett underlag med (certifiera) de grundkrav som ska ställas på leverantör av länkserver, ett underlag som sedan kan användas i förfrågningsunderlag i en upphandling/direktupphandling. I tillägg till detta undersöker vi hur ett basalternativ kan se ut och fungera för de bibliotek som inte kan skaffa länkserver på egen hand.

har processats fram genom olika instanser och grupper. Men jag skulle nog vilja påstå att det förslag som presenteras och som ligger närmst alternativ C i konsekvensanalysen är ett som ifrågasatts kraftigt. Rekommendationen från Expertgruppen som det realistiska alternativet var alternativ B, dvs en ramavtalsmodell med KB som avtalsförvaltare. Vi förde även resonemang av den strategiska betydelsen av att erbjuda en länkserver där KB och Nationell samverkan arbetar aktivt med administration av e-resurser i en länkserver (dvs alternativ A).

Kritiken mot alternativ C är att KB och Nationell samverkan reduceras till att godkänna/rekommendera system och att de därigenom hamnar väldigt långt från vår verksamhet. En verksamhet där länkserver-administration är kritisk. Kanske är det därför som man väljer att lägga en börda på biblioteken genom att de själva skall få upphandla och administrera sina system. En slags ”tough love” där man tvingar biblioteken att upprätta egen kompetens på området. Något som jag själv argumenterat för, så det är ju sympatiskt. Men var det verkligen det här jag ville? Jag vill att KB skall förstå vår verksamhet och jag undrar om de kommer göra det om de släpper iväg det här systemet.

Min största invändning mot förslaget som man nu vill gå vidare med är att det splittrar den gemensamma infrastrukturen. Många önskar samordning av system mellan bibliotek. Här rekommenderar man dock biblioteken att skaffa sina egna länkservrar, länkservrar som med sina centrala knowledgebases är centrum för bibliotekens informationsförsörjning. Länkservern är verkligen spindeln i nätet för de elektroniska resurserna och det kommer vara svårt att inte hänga på andra system till länkservern. Om KB hade önskat ett inflytande över framtidens systeminfrastruktur så hade det varit naturligt om de hade haft en mer aktiv roll än att bara certifiera produkter. Jag är helt enkelt rädd för att man på det här sättet driver biblioteken in i tajtare relationer med leverantörer som levererar integrerade system för ERM-Länkserver-Discovery (-Katalog-Cirv-ILL-Patron-Proxy). En relation där den nationella systeminfrastrukturen kommer att ha beroenden till många olika systemleverantörer och produkter och i värsta fall blir helt marginaliserad. Det är en passiv roll som KB intar och det som är bra med förslaget är att vi vet att det är upp till biblioteken själva att organisera sig i den här frågan (och om man köper mitt resonemang för i princip alla våra bibliotekssystem) och att söka samarbeten med varandra och leverantörer som man tror på.

Tuff kärlek.

Jag ser ingen större poäng med att vänta på att de stora länkserverleverantörerna skall bli certifierade av KB. Det kommer de bli. Vi kan lika gärna nu börja söka samarbeten med andra bibliotek om hur det här skall organiseras, driftas och förvaltas. Skall vi bygga på en öppen knowledgebase eller skall vi tillsammans skaffa en kommersiell produkt. Intresserade kan höra av sig till mig och erbjudandet kommer att upprepas på SUHF:s tema dag om bibliotekssystemens back-end i oktober.

Jo, just det, om det är någon som funderar på att upphandla Discoveryprodukt och skriver på sitt underlag. Lägg till länkserver till upphandlingen. Det är veckans tips för att spara pengar!

Jag har testat lite för att se hur det fungerar och konstaterar att det fungerar utmärkt för A-Ö listor. Dels har jag provat att göra utsökningar på tidskrifter (för att få en sammanhållen elektronisk och tryckt lista) och dels på den nya möjligheten att söka ut databaser. I det första fallet jobbade jag med Chalmers bestånd och i det andra med BTH:s (för de har bestånd på ett par databasposter).

Först tänker man att det inte borde vara så svårt att tänka kring listorna. Sedan börjar man titta på vad man skulle vilja göra förutom att lista rakt upp och ned. Då blir det genast lite mer komplicerat. Ta t ex att lista resurser utifrån ämne. Här skulle jag alltså vilja få ut en lista med alla ämnesord som hänger ihop med tidskrifts/databasposter som vi har bestånd på. Hur gör jag det på ett smidigt vis? För jag kan ju inte underhålla länk-utsökningar lokalt för den typen av presentationer. Det går ju mot syftet med att hantera informationen i Libris. Eller hur gör jag med de ”fria” resurser som vi idag har i listan. Skall vi katalogisera fria resurser och sätta ”bestånd” på dem för att de skall komma med på vår lista.

Att listor spelar roll visar våra användarstudier. Inför höstens projekt med att bygga om vår webbplats har vi gjort en förstudie kring förväntningar på hur enskilda resurser och listor presenteras. För användaren på Chalmers har de inte spelat ut sin roll. Så på något vis måste vi hantera listorna. Att använda Xsearch och Libris som teknisk plattform för detta är tänkbart – men det är inte helt enkelt att komma på hur man skall göra annat än raka A-Ö listor och frågan är om det är den typen av listor som användaren behöver. Vi lär få återkomma till ämnet.

En vidare tanke är ju att man skall ta fram riktlinjer för katalogisering av databaser. En förlängning av det är att man skall kunna ersätta MetaLib som källa för bibliotekens databaslista. Men då måste man kunna göra utsökningar från LIBRIS och bygga ihop en lista. Följande är vad jag kom fram till.

Det är ganska lätt att sätta ihop en söksträng som gör allt man vill och som returnerar svaret i xml eller JSON t ex

http://libris.kb.se/xsearch?query=tit:journal+chemistry+ocode:(CTHB)+mat:(tidskrift)&order=alphabetical&n=200&format=mods

Här gör vi en titelsökning, avgränsar till organisation, avgränsar till en materialtyp (som verkar ta både elektroniska och tryckta tidskrifter), sorterar alfabetiskt och ger oss 200 poster i stöten. Jag valde MODS som format för mitt test men i verkligheten hade man säkert velat använda MARCXML för att kunna hantera beståndsuppgifter och länkar till SFX-meny på ett vettigt sätt. Svarstiden är acceptabel och man kan stega igenom listan.

Så till det stora problemet. Sökningen är en keyword-sökning i titelfältet. Det verkar fullständigt logiskt att göra en keyword-sökning (egentligen inte begränsat till titel utan fritext) om man vill att användaren skall skriva in egna söktermer som delar av en titel eller ISSN. Men här pratar vi ju om att göra en lista och då skulle vi behöva göra en trunkerad index-sökning. Så att sökningen som går iväg blir A% och returnerar alla titlar som börjar på A …

Det är möjligt att göra titelindexsökningar i något som heter strängindex men de sökkoderna är bara tillgängliga via Index A-Ö. Index A-Ö ingår inte i Xsearch (såvitt jag kan se) vilket gör att man inte kan kombinera en indexsökning med avgränsningar på organisation. Det är synd för sökkoden ZTTI är precis det som jag hade behövt för att kunna göra den där listan där man kan klicka på en bokstav och få en lista med titlar.

Jag kan inte se att man skall kunna göra en databaslista heller utan att den här typen av funktionalitet läggs till Xsearch.

Nåja, detta fick mig i alla fall att fråga mig själv om vi verkligen behövde en lista. Är det verkligen så att listorna är nödvändiga. Räcker det inte med att erbjuda en fritextsökningstidskriftstjänst (undrar om det där ordet ens är begripligt). Speciellt om man har en lista med 30000+ resurser. Anders Söderbäck ställde frågan om listorna används i en efterföljande twitterdiskussion. Detta fick mig att titta hastigt på hur mycket vår lista används och kunde då konstatera att det är ett par hundra requests per dag och 1-2000 requests per vecka. Det säger mig att vi definitivt behöver ha en lista. Men just nu kan jag inte skrota SFX A-Z och gå över till en lista som bygger på Xsearch. Jag kan inte heller se att man kommer kunna bygga databaslistor via Xsearch om inte indexsökningar på titel och med möjlighet till avgränsningar blir en verklighet.

hm, det var ju inte riktigt vad jag ville komma fram till. Men det som är glädjande är att Xsearch är väldigt lätt att jobba med

Chalmers bestånd i Summon:
163 001 488

Open Means Open

The ethos of Open Linked Data is to enable the widest possible use of data. The current non-commercial clause in the data provider agreements must be removed in order to allow Europeana to make its metadata resources available as Open Linked Data.

What does the clause restrict? Imagine a BBC documentary on Mozart. It could be shown on a website, alongside a widget that uses data from Europeana to introduce the BBC audience to cultural objects about Mozart. This would expose thousands of people to your collection who would not otherwise visit Europeana or your website. The BBC, however, has advertising on its website. The non-commercial clause would rule out this use.

If Europeana and its providers do not enable uses such as this, we will fall behind in a rapidly changing environment. Wikipedia and others will take our place as the only available authoritative source for contextual data. This carries the risk of undermining the position of cultural heritage institutions as relevant information providers. When we can supply Open Linked Data to other providers, we will all benefit by placing ourselves at the forefront of the technology revolution and establishing ourselves as the trusted and authoritative source on cultural heritage information.

- http://bit.ly/drVw2Y

Under LIBRIS inspirationsdagar i Stockholm 28-29 oktober blir det en fortsättning för de som vill lära sig mer och för de som vill ha hjälp med sina projekt.

Vi får se om vi det blir någon ytterligare ansökan från Urban, Rolf och mig i nästa utlysning. Vilda planer finns, men det skall ju finnas tid…

STRATEGI strat¹egi⁴, äv. -ʃi⁴, ngn gg äv. -ji⁴, r. l. f.; best. -n l. -en; pl. -er. (förr äv. -egie)

[jfr t. strategie, eng. strategy, fr. stratégie; av gr. στϱατηγία, strategs ämbete l. myndighet, till στϱατηγός, strateg (se STRA- TEG). Jfr STRATEGISK, STRATEGIST]

[STRATEGI 1]
1) mil. konst (se d. o. 3 e) att föra l. leda krig, krigförings- konst, fältherrekonst, härförarkonst; numera bl.: konst att långsiktigt o. övergripande föra l. leda krig med självständigt opererande förband, t. ex. en hel armé l. hela arméer l. ett lands o. d. alla stridskrafter (o. övriga (militära) resurser); motsatt: taktik; förr äv.: konst att teoretiskt planlägga l. förbereda krig (i stort); i ä. tid ofta uppfattat l. avgränsat på olika sätt; äv. om läran om sådan konst; jfr STRATEGETIK. STURTZENBECHER (1805). Strategien bestämmer .. Planen til et företag; Tactiken: Sättet at utföra en plan. LEFRÉN Förel. 1: 9 (1818). Konsten att anordna och sätta trupperna i rörelse på operationstheatern .. kallas strategi. SYLVAN Vial 2: 4 (1863). Hand i hand med strategien går hos .. (G. II A.) politiken: i hvarje ögonblick är han på samma gång statsman och fältherre WEIBULL LundLundag. 22 (1882). Lärare (vid Kungl. Krigshögskolan) .. i strategi. SvStatskal. 1918, s. 313. Napoleons förintelsestrategi angav riktlinjerna för den kommande utvecklingen (inom krigskonsten), varunder strategi och taktik ställdes i direkt samband med varandra. HT 1932, s. 266. Kulturen 1962, s. 122. jfr SJÖ-, SKRIVBORDS-, SKÄRGÅRDS-, UTMATTNINGS-STRATEGI.

[STRATEGI 2]
2) i överförd anv. av 1: konst (se d. o. 3 e) l. metod l. teknik att (gm skickligt manövrerande) långsiktigt o. övergripande leda ngt (t. ex. ett företag l. en utveckling) l. ngn l. ngra i önskad riktning l. arrangera l. ordna ngt o. d.; jfr STRATEG 3. (G. III:s) politiska strategi. LEOPOLD 5: 335 (c. 1804). Gorm tittade .. Hans kloka hundhjärna hade långsamt, men säkert, uttänkt en hel strategi med syfte att bespara sin egare beröringen med magister Lars’ käpp och skedon. RYDBERG Vap. 208 (1891). I enkel och lättfattlig framställning fär läsaren en fullständig inblick både i schackspelets strategi, d. v. s. skapandet av vissa fördelar, och spelets taktik. CARLÉN Capablanca Schack 6 (1937). De vet båda att sanden i deras timglas nu sinar och de anaonmar var sin strategi för att kunna uthärda sin situation – dödens annalkande. LINDBERGER o. EKNER LäsPoesi 84 (1955). SvD 13/4 1988, 3: 1.
– (1, 2) STRATEGI-KUNNIG. kunnig i strategi; särsk. till 2. KRUSENSTJERNA Fatt. 4: 454 (1938).
– (2) STRATEGI-SPEL om sällskapsspel varvid strategiskt tänkande krävs. DN 25/11 1986, s. 68.
– (1, 2) STRATEGI-TÄNKANDE, n. tänkande i fråga om strategi(er); särsk. till 2. DN 29/6 1978, s. 10.

- Svenska Akademiens ordbok

Frågan om samkatalogens innehåll, samsök-tjänsternas framtid (länkserver och parallellsökning), L-OPAC projektets rekommendationer, upphandling av gemensamma licenser, diskussionen om en nationell ”öppen” databrunn med tillhörande tjänster (indexsökning) och KB:s vidgade uppdrag behandlar var och en enskilt frågor som rör informationsförsörjningen till de svenska biblioteken. Mitt fokus är forskningsbiblioteken, men även folkbiblioteken berörs av det ramverk och den infrastruktur som de nationella systemen och tjänsterna utgör. Allt för länge har man betraktat de nationella tjänsterna enskilt, utan att ha pratat om summan av dessa tjänster, eller inriktningen för de nationella tjänsterna.

I en tid när nya modeller för hur tjänster och programvara levereras lanseras. I en tid när flera av våra ”gamla” nationella tjänster är i behov av förändring och utveckling är det hög tid att formulera en nationell strategi och taktik för de svenska bibliotekens infrastruktur för informationsförsörjning.

Om jag tittar mot hur leverantörerna skapar förtroende gentemot sina kunder så är det genom en mycket medveten, ibland manipulativ process. Ibland baserad på öppenhet och ibland genom att bara säga ”halva sanningen”. Oavsett vad man tycker om användarmöten, corporate/product updates och road maps så skapar de en grogrund för tillit. Genom att berätta om sina planer och vad som är på gång ger man kunderna en möjlighet att kunna reagera. Genom etablerade användargrupper kan användarna föra en dialog med leverantörerna och reagera på deras planer. Genom detta knyts leverantör och kund närmre till varandra och en känsla av att man går framåt tillsammans etableras. Men det är inte helt riskfritt, man riskerar även att förlora tillit och att kunderna vänder sig någon annanstans.

Flera av de nationella tjänsterna håller på att förlora sin betydelse för enskilda bibliotek. Detta sker parallellt som biblioteken behöver bestämma sig för hur de skall lösa delar av sin lokala infrastruktur. Många önskar nationella lösningar men lika många är frustrerade över bristen av inriktning och tydlighet från KB gällande vilka system och vad man skall satsa på och vad man inte skall satsa på.

Modellen för hur KB tillhandahåller tjänster och system måste ses över. Frågan om finansiering är central. Men än viktigare är frågan om de svenska biblioteken kan lita på KB att leverera de tjänster och system som man behöver. Med vem kan ”bibliotekssverige” föra strategiska diskussioner, i vilka forum kan biblioteken föra öppna strategiska diskussioner och inriktning?

Om KB skall tillhandahålla den primära infrastrukturen för de svenska bibliotekens informationsförsörjning så finns det oerhört mycket att jobba på. Att skapa tilltro till KB:s förmåga att leda, utveckla och kommunicera med de svenska biblioteken är kanske den viktigaste. Här tror jag att man kan lära sig mycket från de kommersiella aktörerna: etablerade användargruppsmöten, tydliga roadmaps och personer som kommunicerar VISION – STRATEGI – TAKTIK så att biblioteken kan förhålla sig till den utveckling som pågår och få tydliga personer som de kan förhålla sig till i strategiska frågor. Vem är Chief strategy officer på KB? På LIBRIS? Var presenteras och var får vi ta ställning till VISION, STRATEGI & TAKTIK för bibliotekens infrastruktur? Om KB skall vara relevant i framtiden för biblioteken krävs ett helhetsgrepp kring den infrastruktur som man tillhandahåller och börjar betrakta den som en helhet och inte som separata system som förhåller sig oberoende till varandra.

Jag ser ett stort behov i bibliotekssverige av ledning när det gäller infrastrukturfrågor. Jag tror att KB kan spela en viktig roll, men KB måste vara tydligare med vad man vill, hur lång tid det kommer att ta och vilken insats biblioteken själva skall bidra med. Tills dess att KB gör det och börjar leverera tror jag att vi kommer se etablerandet av nya samarbeten mellan bibliotek baserat på region, typ, mål och ämne. Samarbeten som kommer att stärka bibliotekens verksamhet, erfarenhet och tvinga KB att börja förhålla sig till grupper av bibliotek på ett annat sätt än idag.

TAKTIK takti ⁴k, r. l. f.; best. -en ; pl. -er . ( tactique (-v-) 1738 — 1841 . taktik (-c- , -ck-) 1748 osv. )

[ jfr t. taktik, ä. eng. tactic (varav eng. tactics ), fr. tactique ; av gr. τακτική(underförstått τέχνη, konst), konsten att ställa upp en här, eg. f. sg. av τακτικός, ägnad att ordnas l. arrangeras, till τακτός, ordnad, beordrad, vbaladj. till τάσσειν, ordna (jfr HYPOTAX, SYNTAX ). -- Jfr TAKTIKER, TAKTISERA, TAKTISK ]

[TAKTIK 1]
1) i fråga om krigskonst: (ändamålsenligt) uppställande o. ledande av militärt förband i strid, truppföring; äv. dels om konsten att utföra sådant uppställande osv., dels om läran om sådan konst; numera äv. ( mil. ) med inbegrepp av anordning för förbands marsch o. förläggning. Thesze Mästare uti Tactiquen woro wäl förfarne, och ogement arbetsamme. RICKARDSON Krigsv. 1: 11 (1738 ). De, som skola blifva Krigsmän . . böra få all nödig handledning i Grunderne til Tactiken, Artilleriet och Fortificationen. ÅbSvUndH 62: 108 (1777 ). Grekerne (ägde) mycken skicklighet i Taktiken, eller konsten att fördelaktigt uppställa hären. NORRMANN Eschenbg 2: 168 (1818 ). Taktiken visar sättet, at verkställa de planer Strategien upgjort. KrigVAH 1827 , s. 212. Taktiken delas vanligtvis i formella taktiken eller elementartaktiken och använda taktiken. TINGSTEN FormTakt. 1 (1889 ). Med strategi förstår man i allmänhet läran om krigsrörelserna i stort eller om härföringen, med taktik läran om anordningarna för truppers marsch, förläggning och strid eller läran om truppföringen. StridslInf. 2 (1915 ). Under sitt återtåg 1678 tillämpade danskarna den brända jordens taktik och antände Lunds centrala delar. Kulturen 1990 , s. 106. — jfr KAVALLERI- , RYTTERI- , STRIDS-TAKTIK m. fl.

[TAKTIK 2]
2) i allmännare l. utvidgad l. bildl. anv. av 1 : planmässigt tillvägagångssätt för att i viss situation nå visst mål; i sht med inbegrepp av att i konkurrens l. tävlan o. d. övervinna ett bjudet motstånd l. sätta sig till motvärn; äv. närmande sig l. övergående i bet.: tillvägagångssätt l. förhållningssätt (inför påfrestning l. utmaning o. d.). Den senfärdighet som utgör första grundsatsen i en viss slags folkförsamlings tactique. BrinkmArch. 2: 257 (1818 ). (Fotboll) fordrar en väl instuderad taktik och planmessighet, särskildt om det skall blifva tal om samspel. NordIdrL 1900 , s. 361. I ett 400-meterslopp gäller det . . att ”löpa med hufvudet”, det vill säga att löpa med taktik och alltid ha klart för sig hvar man har sina motståndare. HJERTBERG HbIdr. 3: 25 (1912 ). Men hon har tagit till lipen, och då lägger han om sin taktik. JOHNSON Här 209 (1935 ). Damen (i kassan) övergick nu till en ny taktik. Hon såg mig inte längre. GUSTAFSSON FamF 144 (1975 ). Det var ingen tvekan om taktiken i andra åket (i slalom). Bara att stå på för fullt. SDS 26 ⁄ 1 1986 , s. 40. — jfr OBSTRUKTIONS- , PARTI- , RIKSDAGS- , STREJK- , STRUTS-TAKTIK m. fl.

- Svenska Akademiens ordbok

Min presentation från workshopen om att använda LIBRIS öppna infrastruktur i Jönköping.

För mig personligen så har våren varit mycket givande. Att ta del av andras rapporter och via arbetet i flertalet olika grupperingar känner jag alltmer hur saker och ting börjar falla på sin plats. Nu återstår bara att få ordning på koncepten och att presentera dem. Så se det här som världens teaser …

Nästa anhalt blir Ex Libris Technical Seminar och ELUNA. Jag hoppas att det inte dyker upp något askmoln och förstör bara.