Det har surrat runt lite mobilanpassade tjänster från databasleverantörer den senaste veckan. Både Summon [testa själv] och Ebsco [läs mer]. Jag fick möjligheten för någon månad sedan att beta-testa Ebsco-tjänsten och överlag tyckte jag den var ganska bra. Min främsta invändning är att man egentligen ”bara” gjort en nedskalad version av det traditionella gränssnittet. Med det följer ambitionen att all funktionalitet skall finnas med i det mobila gränssnittet. Att all funktionalitet skall finnas med är bra, att den skall finnas i samma sammanhang som det ”stora” är jag mindre säker på. Jag tror, än så länge, att mobil browsing än så länge handlar mer om ”known search” än att man sitter och gör sin stora informationsinsamling för magisteruppsatsen. I det sammanhanget tycker jag att Ebsco har en del problem. Det främsta problemet rör avsaknaden av stabila URL:er. Eftersom allt är sessionsberoende får jag problem så fort jag bokmärkar eller tar pauser i min sökning. Att jag kan eposta osv är bra, men jag får inte med någon länk tillbaka till posten. Likaså tycker jag att de kunde arbeta mer med att skala bort information i träfflistan för att slimma den. Vad som är mycket bra är den bibliografiska vyn av en post, här presenterar man en artikel eller resurs föredömligt.

Det skall bli intressant att se hur dessa mobilanpassade tjänster från databasleverantörerna tas emot och används. Jag antar att man arbetat en hel del med användar-centrerad design och det är i det sammanhanget som jag stillsamt reflekterar över bibliotekens medinflytande och möjlighet till påverkan hos våra databasleverantörer.

Det är ju sedan länge etablerat att leverantörer av bibliotekssystem har kanaler för kundinflytande och utveckling. Användargrupper som ges möjlighet att komma med och i vissa fall bestämma vad man skall utveckla för funktionalitet i produkterna. Kunderna till bibliotekssystemen är organiserade i föreningar, diskuterar problem och lösningar på forum, wiki:s och epostlistor. De åker på användargruppsmöten och presenterar sitt arbete för varandra. Ett sammanhang som skapar identitet och nätverk.

Men hur många av våra databasleverantörer arbetar på samma sätt? Ganska få. Det slår mig, att det mig veterligen inte finns några etablerade sätt för kunder till de flesta leverantörer att organisera sig för informationsutbyte och påverkan av hur produkterna utvecklas. Visst kommer det säljare och product managers ut på kundbesök för att höra efter. Men som kund får man ingen samlad bild av vad som händer hos de andra, eller om det finns möjlighet att påverka hur produkterna utvecklas.

I en tid när vi får färre leverantörer av våra data- och systemtjänster känns detta mycket viktigt. Om vi nu tar EBSCO som exempel. En föredömlig leverantör av tjänster och produkter. Produkter som på sikt konkurrerar med de traditionella bibliotekssystemen (speciellt om man har många tjänster från dem) t ex samsökning, länkserver, ERM och tidskriftshantering. Men frågan är hur stor framgång dessa kan få om de inte anammar en kultur där kunderna ges ett inflytande över hur produkterna anpassas? Idag är utvecklingen av dessa, inflytandet och nätverket mellan kunderna mycket outvecklat. På sätt och vis är man helt utlämnad till att de förstår bibliotekens behov och levererar ”svarta lådor” som kommer som de är, med en utvecklingsplan som är okänd. Jag tror att om företag som EBSCO vill nå framgång som leverantör av bibliotekssystem (och inte bara söktjänster) så skulle de tjäna på att snegla på hur de traditionella leverantörerna av bibliotekssystem organiserat sina användare, satt dem i kontakt med varandra och tillsammans utveckla produkterna till det bättre.

En kultur av öppenhet och inflytande tjänar alla på.

Jag är inte imponerad. För några som säger att de skall tänka om bibliotekets roll i den digitala tidsåldern så har man varit väldigt konservativ. Det känns inte heller som att de är speciellt trendkänsliga (vilket Lorcan Dempsey kommenterat). De rekommenderar SMS notifieringar, SMS referenstjänst, mobil OPAC, att bibliotekets webbplats fungerar på mindre skärmar, audio-turer i biblioteket och att tillåta mobiltelefoner i biblioteket (om de har stängt av ringsignalen).

Rapporten bjuder på lite intressanta tankar och undersökningsresultat som tydligt pekar på att biblioteken kan och måste utveckla sina mobila tjänster. Given läsning för alla som är intresserade av mobila tjänster på bibliotek.

Det som fångar mitt intresser mer än rapportens resultat är författaren och dennes roll i moderorganisationen. Författaren, Keren Mills, har titeln Innovations Officer in the Research and Innovations Team. Hennes jobb beskrivs som att utveckla och introducera ny teknik. Hon arbetar med omvärldsbevakning och söker aktivt tjänster som kan förbättra bibliotekens service t ex mobil teknologi, sociala nätverk på webben och gaming. Hmm, intressant. Jag har alltid tyckt att man på forskningsbiblioteken i USA varit mer på hugget med strategisk kompetensutveckling än i Sverige. Man har haft dedikerade personer (och tjänster) för att arbeta med innovation, teknik/framtidsspaning och kompetensutveckling. Nu verkar detta ha slagit rot även i England.

En av sakerna som togs upp på framtidsseminariet med Örebro UB var behovet av personer som kunde hjälpa övrig personal att ta sig framåt. Som kunde sammanfatta och utbilda dem kontinuerligt i ny teknik och som bevakar organisationens behov av kompetensutveckling. När jag nu ser att även Cambridge har den här typen av tjänster så undrar jag hur länge det dröjer innan vi ser motsvarande i Sverige.

På sätt och vis finns det ett strategiskt forum för kompetensutveckling i formen av Expertgruppen för kompetensfrågor men när jag läser Behovsanalysen av kompetensutveckling de närmaste 5 åren så funderar jag mindre och mindre på vad det är man behöver. Jag tänker snarare på hur man skall arbeta med de här frågorna. Jag får känslan av att man lägger stor del av kompetensutvecklingsansvaret på individen själv. Samtidigt så verkar den främsta lösningen vara arrangerandet och deltagande i konferenser. Det talas i ovan nämnda behovsinventering om Strategisk kompetens. Krav på dagligt lärande, kontinuerlig omvärldsbevakning, uppföljning och utvärdering. Men det diskuteras utifrån individen, inte organisationen. Om nu organisationen värdesätter strategisk och personlig kompetensutveckling måste man vara villig att dedikera arbetstid och organisera arbetet. Jag lutar mer och mer åt att tycka det är en lysande idé att ha en person eller en grupp av personer som arbetar med utvecklingsfrågor, utbildning och spaning. Dessa kan leda de andra. Det kan vara svårt för mindre bibliotek att ha dedikerade personer, men nog måste de stora universitetsbiblioteken ha möjlighet till detta och kanske är det just de som är i störst behov….

… när får vi se en Innovations Officer in the Research and Innovations Team eller en Director for Innovative Technologies and Research vid Uppsala Universitetsbibliotek?

Redan på AlephSwe mötet i Jönköping förra året visade Thomas Trakell från Fujtisu en mobilanpassad version av Alephs OPAC. Tyvärr har vi inte sett mycket mer av den sedan dess, men det viktiga var att han berättade hur han gjort. I princip hade han skapat ett nytt språk i systemet vars gränssnitt sedan kunde manipuleras. Jag minns att jag redan då tänkte att det där var riktigt fiffigt och konceptet med att använda språk i Aleph för att skapa utvecklingsmiljöer och andra tokigheter har jag använt med stor framgång sedan dess.

Att använda ett separat språk för mobilanpassning är i sig inget problem. Så länge som man kommer ihåg att verkligen kopiera över alla tusen inställningsfiler som hör till. Det är inte heller speciellt komplicerat att anpassa OPAC:ens filer för mobil visning. Det stora bekymret var sättet som systemet kommer ihåg språkinställningar för inloggade användare. När man loggar in så hämtas språkinställningar och det betyder ju i praktiken att man lämnar mobil-språket. Så det tog mig en del ansträngning att komma på hur jag skulle lura systemets språkhantering. I praktiken försenade det mig med en dag. När jag precis börjat jobba med mobilanpassningen frågade Daniel Andersson mig på SSB hur lång tid det skulle ta. Lite övermodigt, men ganska nära, svarade jag tre dagar. Det tog fyra dagar (och då var jag tvungen att hålla koll på några andra saker på vägen).

Bild: Mattias Lorentzi

Det ligger även i linje med mina tankar om att biblioteken måste identifiera kärn-tjänster och göra dem tillgängliga utanför sin naturliga miljö. En miljö där vi finns tillgängliga för användaren där användaren vill ha oss.

Nu kör vi JULIA mobil som en öppen beta, så får vi se vad vi får in för synpunkter. Sedan återstår det att putsa lite på gränssnittet och säkert fixa några av de saker som folk kommer anmärka på.