Det skall bli mycket intressant att under 2012 kunna jämföra de kommande webscale-systemens upplägg. Att slå ihop ERM och Länkserver till en tjänst verkar i mina ögon vettigt. Man nyttjar kopplingar till Discoverylagret i form av WorldCat och det är väl naturligt att WorldCat utgör den centrala knowledge-basen som man bygger resterande tjänster kring.

Today OCLC WorldShare License Manager delivers:

• An OpenURL link resolver
• Management of terms of use by type of resource, including:
  – Interlibrary loan
  – Course reserves
  – Archival materials
  – Perpetual access
  – Remote access
  – Post-cancellation access
  – Copying and sharing
• A to Z journal list
• A citation finder tool for articles
• An API Web Service for the WorldCat knowledge base

Den stora fördelen med att nyttja flera av tjänsterna från OCLC inom ramen för deras webscale-tjänster ser ut att bli möjligheterna att nyttja det centrala datat och att man slipper skyffla data mellan system. En annan sak som jag inte tror man skall underskatta är möjligheten till integration med EzProxy som är en kommande funktionalitet och möjligheten att skilja på listning av e-böcker, tidskrifter och databaser (paket).

För den hugade har OCLC ett webinar inplanerat den 6:e mars

Open Means Open

The ethos of Open Linked Data is to enable the widest possible use of data. The current non-commercial clause in the data provider agreements must be removed in order to allow Europeana to make its metadata resources available as Open Linked Data.

What does the clause restrict? Imagine a BBC documentary on Mozart. It could be shown on a website, alongside a widget that uses data from Europeana to introduce the BBC audience to cultural objects about Mozart. This would expose thousands of people to your collection who would not otherwise visit Europeana or your website. The BBC, however, has advertising on its website. The non-commercial clause would rule out this use.

If Europeana and its providers do not enable uses such as this, we will fall behind in a rapidly changing environment. Wikipedia and others will take our place as the only available authoritative source for contextual data. This carries the risk of undermining the position of cultural heritage institutions as relevant information providers. When we can supply Open Linked Data to other providers, we will all benefit by placing ourselves at the forefront of the technology revolution and establishing ourselves as the trusted and authoritative source on cultural heritage information.

- http://bit.ly/drVw2Y

Jag har flera gånger poängterat vikten av att de svenska biblioteken finns med i WorldCat och före diskussionen om principerna för återanvändning av data så försökte jag uppmärksamma att det bara varit de bibliografiska posterna som skulle exporteras från Libris och inte beståndsposterna. I mina ögon leder detta till onödiga begränsningar när det gäller att kunna skicka användaren direkt till källan från WorldCat. På OCLC:s marknadsföringsevenemang som KB var värd för tog jag upp den här frågan direkt med OCLC och KB:s ledning på plats. OCLC sade att det inte var några problem. KB sade bara att det inte ingick i förhandlingarna. Ingen motivering.

Jag undrar hur det kommer sig att man kan ha hållt på att diskutera det här avtalet så länge, stött och blött det utan att det en enda gång i sin helhet (så vitt jag vet) dragits genom inflytandestrukturen. Att man inte har försökt hitta en samsyn mellan biblioteken när det gäller vad som skall ingå i postutbytet och vilka principer som skall råda. Vi har etablerade principer för LIBRIS samkatalog och jag minns klart och tydligt från riksbibliotekariens besök i Göteborg (under turnén om KB:s vidgade uppdrag) hur han på en direkt fråga svarade att samkatalogen skall stödja principerna för open data.

KB:s egna OA-policy stödjer principerna för öppet och fritt metadata. Således torde det vara en grundbult i den svenska samkatalogen. Detta resonemang återspeglas även Expertgruppens resonemang.

Första gången den här Expertgruppen hade uppe frågan var den 10 mars:

11. WorldCat
Anders Söderbäck berättar om läget i de pågående förhandlingarna med OCLC. KB träffade Erik van Lubeek från OCLC den 28 januari och hade ett bra möte. Erik van Lubeek förstod den grundläggande problematiken med att införliva poster från WorldCat i LIBRIS, men menade samtidigt att OCLC behöver någon form av skydd för WorldCat som databas. Under mötet var man överens om att den mängd poster som idag importeras till LIBRIS inte utgör något substantiellt hot mot WorldCat, och att det skydd OCLC behöver skulle kunna finnas i en reglering av hur poster kan importeras från WorldCat snarare än kring hur poster kan föras vidare från LIBRIS. Vid mötet beslutades att OCLC skulle återkomma med ett nytt förslag på avtalsskrivning.

Det nya förslag som kommit från OCLC tillmötesgår KB:s önskningar till viss del, men det grundläggande problemet kring villkoren för hur poster importerade från WorldCat kan vidaredistribueras kvarstår.

Expertgruppen rekommenderar att man inte avbryter förhandlingarna utan försöker få OCLC att tillmötesgå KB:s önskemål fullt ut. Expertgruppen betonar också att nuvarande avtal mellan KB och LIBRIS-biblioteken fastslår att metadata i LIBRIS görs fritt tillgängliga för biblioteken och att ett avtal med OCLC inte kan skrivas under om detta innebär inskränkningar i hur biblioteken kan använda poster exporterade från LIBRIS till lokala databaser.

Här rekommenderade alltså Expertgruppen att man skulle gå vidare för att få OCLC att tillmötesgå KB:s önskemål om fri rörlighet för data.

Den 6:e maj träffades Expertgruppen igen och åter fick man en dragning om status på förhandlingarna:

8. WorldCat
Anders sammanfattar läget i de pågående förhandlingarna med WorldCat. Sammantaget har ingenting i grundvillkoren förändrats och oenigheten kring hur poster som hämtats ur WorldCat ska kunna vidaredistribueras kvarstår. Vi avvaktar nu resultatet av den nya policy för WorldCat-data som OCLC arbetar med. Ett utkast till sådan policy ligger nu ute för ”public review” hos OCLC. KB kommer att skicka sina synpunkter på detta utkast.

Expertgruppen poängterar liksom tidigare att avtalet i sin nuvarande form strider mot de avtal KB har med LIBRIS-registrerande bibliotek. Man menar också att ett sådant avtal med OCLC skulle inverka negativt på trovärdigheten för egenutvecklade nationella databrunnar och att detta också skulle få negativa konsekvenser för LIBRIS som nationell katalog. Expertgruppen avråder därför kraftigt KB att skriva på ett avtal som innebär att LIBRIS inte längre kan vara en öppen databas.

Den 20:e september är nästa uppdatering för Expertgruppen.

9. OCLC/WorldCat
Anders Söderbäck redogör för pågående förhandlingar. OCLC har sedan den 1 juli i år en ny policy för användande av WorldCat-data. KB har skickat synpunkter på denna policy till OCLC. KB:s bedömning är att policyn i sak inte förändrar något vad gäller det faktum att OCLC hävdar äganderätt på data som hämtats från WorldCat. Det är däremot oklart vad policyn innebär, då den över huvud taget är vag och undviker att diskutera ägandet i juridiska och ekonomiska termer.

Expertgruppen menar att vi i framtiden kommer att behöva hantera och arbeta med stora datamängder och att man då behöver vara väldigt tydlig med hur dessa datamängder får och inte får användas. Expertgruppen har tidigare rekommenderat KB att inte skriva på ett avtal med OCLC om detta innebär inskränkningar vad gäller äganderätten till poster i LIBRIS, och denna rekommendation kvarstår. Det konstateras också att detta är en strategisk fråga som inte bör diskuteras enbart ur katalogisatörsperspektiv.

Inför mötet den 20:e september gör alltså KB bedömningen att policyn i sak inte förändrar något och att OCLC policy är oklar. Ungefär en månad senare är det LIBRIS inspirationsdagar och man meddelar då följande.

Vad är det vi förhandlar om?
• Inläsning av LIBRIS samkatalog i WorldCat, med länk tillbaka till LIBRIS
• Tillgång till WorldCat som katalogiseringsstöd
• Alla LIBRIS-bibliotek får i och med detta avtal status som medlemmar i OCLC

Att LIBRIS-biblitoeken får status som medlemmar i OCLC innebär alltså att biblioteken förbinder sig att följa WorldCat Rights and Responsibilities for the OCLC Cooperative.

Bland dessa finner man bl a:

4. Transfer or make available WorldCat data representing their own holdings to agents they retain to perform services on their behalf that directly benefit the OCLC member (e.g., peer or consortial resource sharing, automated authority control, increased visibility of collections).

* In these cases, OCLC members should ensure that a written agreement exists with any such agent that limits the agent’s use of WorldCat data to performance of the services contracted for by the OCLC member. Sample language for such agreements between members and their agents may be found in Appendix 1 below.
* If they also benefit the OCLC cooperative, other uses, transfers, or aggregations of WorldCat data representing a member’s own holdings that serve the business purposes of an OCLC member’s agent are encouraged, subject to the terms and conditions of a mutually acceptable separate agreement between the agent and OCLC. A general description of the current terms and conditions of such agreements can be found in Appendix 2 below.

I WorldCat Rights and Responsibilities for the OCLC Cooperative—Frequently Asked Questions står det att det är ok att ladda upp sitt egna bestånd till en Discoveryplattform:

2. How may an OCLC member use extracted WorldCat data that represents or enriches the records for the member’s own holdings?

An OCLC member may make normal and customary use of data extracted from WorldCat that represents or enriches the member’s own holdings in the member’s system(s) and services. Such uses might include loading data into a library catalog, discovery system, library consortium catalog, resource-sharing system or the like for the purposes of supporting discovery of and access to the member’s collections, supporting bibliographic verification, inventory control, circulation or supporting private study, teaching, learning, academic or scientific research.

Additional uses of data extracted from WorldCat that represent or enrich the member’s own holdings that involve transferring or making the WorldCat data available outside the member’s systems or services to another party are discussed below.

Detta är ju väldigt snällt av OCLC. Men det finns en del oklarheter som måste vara utredda innan man kan acceptera detta. Att Chalmers bibliotek har rätt att göra vad de vill med sina poster och exportera dem till en Discoveryplattform verkar grönt. Men vad händer om Chalmers bibliotek vill ladda upp en annan medlems poster? Det verkar inte lika grönt. Säg att vi vill ladda upp LIBRIS samkatalog till Summon eller till Primo Central. Säg att vi vill ladda upp Göteborgs UB och Högskolan i Västs poster för att få dem samsökningsbara med i vår Discoverylösning. Det här är fall som inte täcks av vare sig en FAQ eller i OCLC:s policy. Det är således frågor som man i klartext vill få lösta.

När det gäller Samkatalogen som en öppen och fri tillgängliga katalog så är det fortfarande ett problem. KB beskriver problemet som följande på LIBRIS inspirationsdagar:

• Rätten att återanvända poster från WorldCat i andra system
• LIBRIS är en öppen databas, WorldCat är inte någon öppen databas
• Priset

På frågan om problemet och dess lösning sade KB följande på LIBRIS inspirationsdagar

• Ny OCLC-policy sedan 1 juli i år: http://www.oclc.org/worldcat/catalog/policy
• Policyn medger export av WorldCat-poster till icke-kommersiella institutioner som lovar att i sin tur följa policyn
• Svårt att förstå vilka konsekvenser ett brott mot policyn får i praktiken
• Tydligt att OCLC inte betraktar WorldCat som en allmännyttighet, men…

• Vi bedömer att vi i och med denna nya policy kan skriva på avtalet
• Bibliotek som hämtar poster från WorldCat för vidare export till lokala system måste acceptera att The WorldCat Rights and Responsibilities for the OCLC Cooperative gäller för dessa poster
• Poster som hämtas från WorldCat märks upp och identifieras
• Bibliotek som inte accepterar OCLC:s policy katalogiserar själva eller hämtar poster från annat håll
• LIBRIS-poster som inte hämtas från WorldCat faller inte under OCLC:s policy
• KB kommer att driva frågan om öppet data både inom och utanför OCLC

På Expertgruppsmötet den 12:e november informerades Expertgruppen om att Riksbibliotekarien var redo att skriva på avtalet med OCLC. Ingen motivering lämnades till gruppen om hur man såg på värdet av den öppna katalogen och att föra in poster som inte kunde nyttjas fritt enligt KB och bibliotekens överenskommelse. Ingen klarhet kring hur biblioteken kan använda samkatalogens gemensamma mängd i sina enskilda Discoverylösningar. Eller för den delen att man hindrar de lokala biblioteken att själva öppna sina kataloger för tredje part eller CC0. Eftersom detta är och har varit en strategisk fråga för biblioteken efterfrågade Expertgruppen inflytandestrukturens roll i de här förhandlingarna. SUHF som är en erkänd samverkanspart för KB har inte tagit ställning till det här avtalet och då Expertgruppen avråder KB från att fatta ett beslut som hindrar samkatalogen från att vara en öppen och fri datakälla tycker jag det är anmärkningsvärt att KB och Riksbibliotekarien kommit fram till att man kan skriva under avtalet med OCLC. Jag har förvisso inte sett avtalet (trots att jag sitter med i Expertgruppen), jag har bara fått det föredragit för mig och utifrån de oklarheter som råder tycker jag inte att det är värt att man skriver under. Det är mycket viktigare att vår samkatalog är öppen och fri för alla som vill använda den än att vi når ett avtal med OCLC för att underlätta Deweyklassning. Som KB själva sade under inspirationsdagarna:

Deweykoder finns på andra platser än i WorldCat

Överlag så saknas det en konsekvensanalys från KB till biblioteken om vad som händer om man skriver under avtalet / respektive inte . Det saknas även en diskussion kring vad det är som är de viktigaste principerna för vår samkatalog. Detta är en diskussion som KB inte bör driva själva utan tillsammans med biblioteken och i inflytandestrukturen. I alla fall om den skall vara värd något mer än tjusiga ord när man pratar om KB:s vidgade uppdrag.

En konsekvens som jag undrar om man tagit ställning till är LIBRIS som en del av den semantiska webben. Ett arbete som gett LIBRIS stor internationell uppmärksamhet. I en kommentar till blogginlägget Open bibliographic data – how the ecosystem work skriver Karen Coyle:

This experimentation is taking place primarily outside of the US in places where the OCLC record use policy does not apply. The British Library, the National Library of Sweden, soon the Bibliotheque Nationale, and a handful of German libraries are at the forefront of this. If you cannot release your bibliographic data openly, you cannot participate in the linked data movement.

Imorgon träffas KB och SUHF för att diskutera frågan om OCLC-avtalet och inflytandestrukturen. Det tycker jag är bra. Jag hoppas även att KB förbereder frågor av strategisk karaktär för biblioteken bättre till nästa gång med ordentligt offentligt tillgängligt utredningsarbete och förankring i inflytandestrukturen.

Är Riksbibliotekarien och Kungliga Biblioteket beredda att offra principen om samkatalogen som öppen och fritt tillgänglig katalog i enlighet med Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities och Definition of an Open Access Contribution:

Establishing open access as a worthwhile procedure ideally requires the active commitment of each and every individual producer of scientific knowledge and holder of cultural heritage. Open access contributions include original scientific research results, raw data and metadata, source materials, digital representations of pictorial and graphical materials and scholarly multimedia material.

KB har en chans att visa OCLC vad active commitment är i verkligheten! Gör det!

Man förstår av definitionen ovan att det är ganska dåligt med epic fail. KB:s och OCLC diskussion om ett samarbetsavtal för samkatalogen LIBRIS och WorldCat verkar ha gått i mål och det verkar lustigt att jag skulle betrakta det som ett epic failure. Enligt uppgift (vid LIBRIS inspirationsdagar och på Expertgruppen för LIBRIS nationella system) är nu vår riksbibliotekarie redo att skriva avtal med OCLC. Ett avtal som kommer underlätta vid import av katalogposter från WorldCat till samkatalogen och lokala system. Ett avtal som gör det möjligt att söka och hitta katalogposter i en omfattande katalog. Ett avtal som kommer underlätta att få korrekt Dewey-klassifikation, att kunna fullfölja och utveckla deltagandet i VIAF. Att samkatalogens poster blir synliga i WorldCat är fantastiskt bra. Genom att samarbeta med OCLC kommer vi att få möjlighet att påverka organisationen inifrån och kunna vara med och förändra i den riktning som vi tycker att OCLC och WorldCat bör gå, mot öppenhet och tjänster där användare och data kan flöda fritt.

Allt ovan låter ju toppen. Så nu verkar rubriken för inlägget vara än mer missvisande. Vad är problemet? Ett av problemen heter: WorldCat Rights and Responsibilities for the OCLC Cooperative.

The policy’s intent is to encourage the widespread use of WorldCat bibliographic data while also supporting the ongoing and long-term viability and utility of WorldCat and of WorldCat-based services such as resource sharing, cataloging, and discovery.

Vidare kan man i samma policy läsa att: The fact that OCLC has a public purpose does not mean that WorldCat is a ”public good” in the economic sense.

OCLC:s policy säger att dess medlemmar har rätt att:
”Load or incorporate such data into their library catalogs, or their discovery or resource-sharing systems, and into other intra-institutional services.”

Men här ligger även en del av problemet. Bibliotekens överenskommelse angående deltagande i LIBRIS samkatalog säger att:

Innehållet i LIBRIS ägs av KB och är fritt tillgängligt enligt de föreskrifter och metoder som meddelas av KB, både för Deltagande bibliotek och för externa aktörer.

Eftersom förhållandena kring bibliotekens möjligheter att använda, återanvända och sprida katalogposter från WorldCat, till LIBRIS och till lokala bibliotekssystem eller till system som är direkta konkurrenter till WorldCat Local så har Expertgruppen för LIBRIS nationella system varit mycket kritiska till att man går med på ett avtal med OCLC innan man kommit överens om att datat i LIBRIS skall vara fritt tillgängligt oavsett om katalogposterna har ett ursprung i WorldCat.

I minnesanteckningarna från Expertgruppens möte den 6 maj 2010 kan man under punkt 8 läsa:

”Expertgruppen poängterar liksom tidigare att avtalet i sin nuvarande form strider mot de avtal KB har med LIBRIS-registrerande bibliotek. Man menar också att ett sådant avtal med OCLC skulle inverka negativt på trovärdigheten för egenutvecklade nationella databrunnar och att detta också skulle få negativa konsekvenser för LIBRIS som nationell katalog. Expertgruppen avråder därför kraftigt KB att skriva på ett avtal som innebär att LIBRIS inte längre kan vara en öppen databas.”

På det senaste mötet för Expertgruppen informerades vi om att riksbibliotekarien nu är redo att skriva på avtalet. Så frågan var ju då om avtalet ändrats så att vi kan garantera att LIBRIS är en öppen databas. Svaret på den frågan är nej. Poster som kommer från OCLC WorldCat in i LIBRIS skall märkas upp. Dessa poster kan sedan inte tillgängliggöras fritt utan att man bryter mot OCLC riktlinjer. Detta är ett misslyckande för den öppenhet som den svenska samkatalogen står för och där LIBRIS går i frontlinjen. Det är paradoxalt och beklämmande att KB driver en linje för Open Access. Kungliga Biblioteket som själva skrivit under Berlindeklerationen säger att: ”KB har därmed åtagit sig att främja fri tillgång på Internet till vetenskaplig information och kulturarv.”

Läser man Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Sciences and Humanities under Definition of an Open Access Contribution så hittar man följande:

Establishing open access as a worthwhile procedure ideally requires the active commitment of each and every individual producer of scientific knowledge and holder of cultural heritage. Open access contributions include original scientific research results, raw data and metadata, source materials, digital representations of pictorial and graphical materials and scholarly multimedia material.

Man kan tro att det går att förändra OCLC inifrån. Men det är innan vi har skrivit avtal med dem som vi har störst möjlighet att påverka. Det är nu vi har deras uppmärksamhet och det är NU vi kan föra en kamp för öppenhet för data. Inte när vi accepterat de begränsningar som råder idag. Här pågår en kamp, som i mina ögon, är mycket viktigare än att det blir lättare att få in Dewey-klassningar. Det finns andra katalogkällor än WorldCat och Libris har arbetat framgångsrikt med att hitta verktyg som kan söka efter katalogposter i andra kataloger där vi inte behöver dras med begränsningarna från OCLC.

En sak som stör mig mig i hela den här processen är att återkopplingen till biblioteken och till expertgruppen varit obefintlig. Här väljer riksbibliotekarien att gå emot expertgruppens rekommendation men lämnar ingen motivering. En annan sak är att riksbibliotekarien fattar beslut om att skriva under ett avtal som påverkar biblioteken i Sverige utan att konsultera dem. Expertgruppen för LIBRIS nationella system ska arbeta övergripande med systemutvecklingsfrågor i kombination med metadatafrågor. Gruppen har inte tillfrågats av KB eller blivit ombedda att utse en arbetsgrupp som kunnat bereda frågan om vilka principer som skall gälla för meta-data och i LIBRIS och WorldCat. SUHF forum för bibliotekschefer vid svenska universitet och högskolor är ett annat tänkbart forum där riksbibliotekarien kunnat ta upp frågan. Sannolikt är då att de skulle bollat frågan med arbetsgruppen för Gemensamma tjänster. Såvitt jag vet har icke denna fråga behandlats av Forum för bibliotekschefer. Samtidigt är KB och vår riksbibliotekarie på väg att skriva ett avtal som påverkar biblioteken i mycket stor omfattning gällande principerna för hur vi delar på data.

Antingen så tvingas biblioteken att bli medlemmar i OCLC för att kunna använda data från WorldCat och kunna sprida det till sina system. Men de kan inte göra datat publikt tillgängligt. Eller så tvingar de biblioteken att tvätta posterna som de importerar från OCLC -> LIBRIS för att kunna göra dessa tillgängliga publikt och i de system som de vill använda. Nu när många bibliotek går vidare med Discoverylösningar – ibland från direkta konkurrenter till OCLC – hur kommer OCLC att reagera på önskemål att vilja flöda data mellan olika system. Kommer det att vara möjligt? Detta är frågor som måste vara utredda och lösta innan det skrivs något avtal med OCLC. Vi står inför införandet av system som flödar data mellan system i stora mängder och det ställer stora krav på öppenhet.

Om riksbibliotekarien har kommit till ett sådant avtal med OCLC att samkatalogen kan vara öppen för alla så är det givet att det skall skrivas under. Det är ett avtal som kommer gynna vår synlighet och våra arbetsflöden. Men har man inte kommit till ett sådant avtal så vore det ett episkt misslyckande att skriva på. Speciellt eftersom man ändå inte kommer exportera några beståndsposter från LIBRIS till WorldCat utan bara bibliografiska poster, vilket gör det svårare för ett lokalt bibliotek att använda WorldCat som Discoveryplattform om man skulle vilja.

Så förutom den rent principiellt viktiga frågan om Kungliga Biblioteket som garant för Open Data och Open Access undrar jag hur tusan beslutet om att skriva under avtalet har fattats utan att förankras inom SUHF och mot Expergruppens rekommendation. Det krävs en förklaring. Jag hoppas att den kommer på Nationella referensgruppens möte den 18:e november.

BIBSYS + OCLC = Sant

Det rör på sig i bibliotekslandskapet. BIBSYS i Norge vill samarbeta med OCLC om deras next-gen system, Web-scale Management Services (WMS). Ett system där man drar nytta av modern systemarkitektur, hosting och arbetsflöden som går ut på att man delar på information om informationsresurser, förlag, etc. Den enda nackdelen med WMS är att det inte finns ännu. Men OCLC, som presenterade sig starkt under IFLA2010 i Göteborg, verkar vara ytterst dedikerade till att leverera WMS och det kommer bli ett system som sätter stor press på existerande leverantörer av bibliotekssystem.

Ex Libris

Ex Libris användarmöte i Gent gav mig inte så mycket ny information. Från ELUNA (maj) till IGeLU (september) har Ex Libris levererat den första av fem ”sprints” i den agila utvecklingen av URM. URM påminner i upplägget ganska mycket om WMS. Stora globala system med fokus på att hantera information effektivt och genom samarbete. Fokusera på det unika och dela på det gemensamma är Ex Libris slagord tillsammans med Öppenhet.

FIN <3 Ex Libris

För inte så länge sedan blev det även känt att Ex Libris kommer leverera Primo som det publika gränssnitten för biblioteken i Finland. Men vi talar inte bara om bibliotek i Finland som kommer att använda Primo som front-end. Planen är att nationalbiblioteket, 43 högskole/universitetsbibliotek, 50 specialbibliotek, 20 region bibliotek och ca. 348 folkbibliotek skall använda Primo. Utöver dessa skall man inkludera arkiv och museum. Det gäller bl a riksarkivet, regionarkiv, special- och privatarkiv, bland de museum som skall ingå så nämns riksmuseum, nationalgalleriet och naturhistoriska tillsammans med ytterligare 200 musueum på olika nivåer och regioner. Ett massivt projekt som knyter an till Ex Libris ambition att närma sig produkter som knyter ihop biblioteksverksamheten med digitalisering och långtidsarkivering av digitala objekt.

Ex Libris säger sig följa tidsplanen för utvecklingen av URM och det betyder att man skall vara i general release i början av 2012. Fram tills dess kommer kunderna att kunna följa arbetet i de fyra sprints som är kvar i projektet.

Primo UI as a Service för ML NG

För MetaLib-kunderna presenterade Ex Libris en något oväntad sak på IGeLU. Man har ju pratat om MetaLib Next-Generation, ML NG betyder att man ser över kopplingarna mellan samsökningsmotorn och de databaser som man samsöker för att se om det går att göra snabbare (vilket man redan sagt att det skall göra). Men, ML NG skulle även få ett ”Primo-like interface”. Detta gränssnitt berättade man är de facto Primo. Man kommer att erbjuda ett Primo-gränssnitt som en hostad gratis tjänst. Via detta kommer man att kunna söka i Primo Central och om man behöver gå vidare från Primo-Central så kan man söka via Primo i MetaLibs parallellsökningsfunktioner. Exakt vad och hur detta kommer fungera för Samsök är oklart. Att Primo Central skall finnas tillgängligt som en target i ML är sant och det finns implementerat hos University of Auckland, NZ om man vill prova.. Kostnadsmässigt så säger Ex Libris att både Primo UI och Primo Central kommer att skickas med utan kostnad till ML kunder.

Om man vill prova Primo Central i Primo så är University of Central Oklahoma ett bra ställe att börja på. De var early adopters av Primo 3 och Primo Central.

Förutom en rad Star Wars liknelser så var nog ovanstående det mest intressanta på IGeLU. Verde-biblioteken i Sverige, LIBRIS och Ex Libris hade ett möte om problemen med den försenade 4.1 versionen av SFX. Det ser ut att bli mycket problematiskt för Verdebiblioteken om Samsök uppgraderar till 4.0.

Så det sammantagna intrycket från IGeLU är att Ex Libris fortsätter på den inslagna vägen. De verkar ha stort förtroende hos sina kunder och många ser fram emot URM och URD2.

Biblioteksföreningen och infrastrukturen

Veckorna före IGeLU träffades Svensk biblioteksförenings infrastrukturråd. Det är ett svårt uppdrag som rådet har.

”… att genom omvärldsbevakning göra en lägesbeskrivning med internationellt perspektiv och där ”best practice” lyfts fram. Lägesbeskrivningen ska till exempel ta upp vilka centrala tjänster som finns, hur utvecklingsplanerna ser ut, vilka genomförda och aktuella utvecklingsprojekt som finns, vilka organ som diskuterar dessa frågor, samt vilka utvecklingsmiljöer och vilken kompetens som finns centralt, regionalt och lokalt. Rådet ska utifrån lägesbeskrivningen identifiera angelägna utvecklingsområden. Arbetet ska fungera som ett underlag för föreningens styrelse när den tar ställning till Kungl. bibliotekets aviserade uppdrag att ta fram en plan för ett utökat ansvar enligt kulturpropositionen.”

Men rådet har efter ett par möten kommit samman som grupp och börjat fokusera på att producera något som styrelsen kan ta ställning till. Jag hoppas återkomma med mer info och jag hoppas att det är mer framsynt än att folkbibliotekens bestånd måste in i samkatalogen. Speciellt när samkatalogens status är ifrågasatt av forskningsbiblioteken.

SUHF Forum för bibliotekschefer och infrastrukturen

Årets viktigaste händelse (bokmässan inräknad) ägde rum i förra veckan då SUHF Forum för bibliotekschefer anordnade ett seminarium angående den tekniska infrastrukturen för informationsförsörjningen. Att kunna samla i princip alla SUHF:s bibliotekschefer och en teknisk rådgivare till denna för att under två dagar diskutera utmaningar, samordning och prioriteringar. Det var på tiden och mäktigt. Inför mötet hade ett bakgrundsmaterial skickats ut och jag tror att många kom väl förberedda. Detta gjorde att man efter redovisning av projekt som drivits i anslutning till LIBRIS (L-OPAC, Samsök, Databrunn), inledande key-note av Marshal Breeding och presentationer från Ebsco, Serials Solutions, Ex Libris, OCLC och T!NG kunde föra relativt konkreta diskussioner om hur man skall gå vidare lokalt, kollaborativt och nationellt. I praktiken tolkar jag utkomsten av mötet som att en rad bibliotek kommer att gå vidare med kommersiella aktörer för en Discovery-plattform (tillsammans eller enskilt) i ett tidsperspektiv 3-5 år. Under den tiden samarbetar biblioteken med LIBRIS om uppbyggnaden av en databrunn, med fokus på det svenska materialet, men även för det licensierade i den mån man kan få det genom att ändra på villkoren i de avtal som upprättas lokalt och framförallt via nationell samverkan. Nu är detta en egen tolkning av konklusionen, så ta den för en sådan.

När man diskuterar strategierna för hur man skall gå vidare med den globala, nationella och lokala infrastrukturen för vår informationsförsörjning kan det vara bra att utgå från samma begrepp. Så att när vi träffas kan diskutera utifrån dessa.

I ljuset av utvecklingen med BIBSYS, Primo i Finland, utvecklingen av web-scale management system för bibliotek (OCLC och Ex Libris), diskussionerna i SUHF och biblioteksföreningen är det viktigare än någonsin att biblioteken lokalt har en riktning i sitt strategiska arbete och om det är viktigt lokalt så är det ABSOLUT NÖDVÄNDIGT att de centrala biblioteksfunktionerna i vårt land är tydliga med sin strategi för framtiden och var man planerar att lägga sina resurser och på vilken verksamhet.

Tre segment

Infrastrukturen för informationsförsörjningen kan uttryckas i tre segment:

Försörjning – Allt det som rör uppbyggnaden av våra samlingar. Det kan röra sig om förvärv av enskilda informationsresurser, mediebeskrivning, kataloguppbyggnad och upprättandet av avtal. Det som systemleverantörerna kallar för ”the back end”, dvs bibliotekens interna hantering av informationsresurserna. Exempel: LIBRIS katalogsystem, lokalt ILS, SFX Knowledgebase, ERM, Institutionellt arkiv

Gränssnitt – Allt det som kretsar kring att finna bibliotekens tjänster och resurser. Det handlar om söktjänsternas utformning och omfång. Men även om möjligheten att kunna lista resurser/kompetenser och att förmedla t ex bibliotekens referenstjänster. Systemleverantörerna kallar detta för ”the front end” eller ”Discovery layer”, dvs det som användaren exponeras för och använder. Exempel: LIBRIS webbsök, lokal OPAC, Primo, WorldCat, Google, SwePub, Summon, EBSCO Discovery Service

Länkning – Länkningen förmedlar information om en enskild resurs och kopplar ihop gränssnitt med informationsförsörjning. Det enklaste sättet att betrakta länkningen är som något som sker från en referensdatabas till en fulltextdatabas. Men systemet för att länka handlar egentligen om att länka ihop information och tjänster om enskilda resurser från flera olika system. Det kan handla om lånestatus och tillgång i fulltext, om Impact factor, omdömen och liknande resurser. Det kan även gälla länkning till smarta beställningsfunktioner för inköp eller fjärrlån. Exempel: Länkserver (t.ex. SFX), LIBRIS lånestatus, Lokalt ILS

I dessa tre segment kan biblioteken operera på tre nivåer: lokalt, centralt och kollaborativt. Det är inte nödvändigt, kanske inte ens önskvärt, att arbeta på samma sätt inom samtliga segment. Varje bibliotek måste utifrån sina förutsättningar bestämma sig för vilka tjänster i varje segment som man behöver ha kontroll över. Detta är viktigt, inte minst för att de globala systemleverantörerna presenterar lösningar som är oberoende av nationsgränser och som bygger på antingen världsomspännande samarbete eller världsomspännande licensierande av tjänster för bibliotekens informationsförsörjning, gränssnitt och för länkning av information. Vad är viktigt, i ett nationellt perspektiv, att samarbeta kring? Är det data, tjänster och system? I vilken omfattning och utsträckning? I vilka fall vill man samarbeta med en global, kommersiell aktör? Under vilka villkor?

Idag är grunden för systemen som underhåller informationsförsörjning, gränssnitt och leverans av data på väg att förändras. Informationsdatasystemen som biblioteken använder håller i allt större utsträckning på att integreras med de medieresurser som systemen hanterar. Tidigare fyllde biblioteken katalogerna med innehåll själva, idag följer data med systemen i s.k Knowledge bases. Biblioteksdatasystem och media integreras i världsomspännande system där bibliotek och slutanvändare tillsammans berikar data – både genom att lägga till metadata, genom data som uppstår i användningen av systemet, och genom interaktionen med andra system. Principdiskussionen om hur vi betraktar äganderätten till data och flytt av data har därför aldrig varit viktigare. Här förefaller det viktigt att biblioteken agerar samlat och noga överväger system från leverantörer som kontrollerar metadatat för våra informationsresurser.

Fortsättning lär följa …

Lösningen skall vara på plats 2013 och bygger på följande komponenter:

Web-scale Management Service

OCLC Web-scale Management Services offer a next-generation choice for traditional, back-office operations. Moving these functions to the Web alongside cataloging and discovery activities allows libraries to lower the total cost of ownership for management services, automate critical operations, reduce support costs and free resources for high-priority services. It will also allow libraries and industry partners to develop unique and innovative workflow solutions that can then be shared across the profession.

- http://www.oclc.org/news/releases/2010/201038.htm

Ett webbaserat system för att hantera cirkulation, låntagare, metadata, licenser, förvärv av tryckt och elektroniskt material.

- Ovanstående bild är hämtad från produktbladet för OCLC Web-scale Management Services

WorldCat

WorldCat is a global network of library-management and user-facing services built upon cooperatively-maintained databases of bibliographic and institutional metadata. WorldCat enhances productivity across the full range of library workflows—from cataloging to resource sharing to discovery and delivery—by intelligently reusing contributed data, and makes library resources more visible on the Internet by distributing data across a growing number of partner services and Web technologies.

- WorldCat at a glance

WorldCat Local

- WorldCat produktblad

WorldCat Local blir den Discoveryplattform som användarna kommer se.

WorldCat Link Manager

-WorldCat Link Manager

Link Manager blir alltså det verktyg som kommer koppla ihop den referens som en användare hittat med smarta beställningsfunktioner, status och leverans av fulltext.

Genom att samla alla ovanstående tjänster hos en leverantör känns det som att BIBSYS står väl rustade att möta de infrastrukturella utmaningarna för biblioteken. De har valt en partner och en systemväg som förhoppningsvis kommer gynna såväl leverantör, som bibliotek och användarna. Det skall bli spännande att se hur OCLC:s integrerade webbaserade systemlösningar växer fram och tas i drift i Norge de kommande åren.

Det finns fortfarande mycket som är tokigt med OCLC, men det gör det ju i princip med alla systemleverantörer. Om man vill gräva ned sig i lite historik så rekommenderas bl a Tims inlägg på Thing-ology.

OCLC må vara biblioteksvärldens motsvarighet till Borgerna, men när man väl är med i kollektivet så slutar man göra motstånd. Kan ”the hive mind” förändras inifrån och är det sant att ”Resistance is futile”?!

Vikten av att göra ett val och att stå fast vid det verkar vara mer aktuellt än någonsin i det icke existerande bibliotekssverige.

All academic librarians must read, read and read chapter 1 again.

- Ulf Göran Nilsson, Högskolebiblioteket i Jönköping beskriver Ithaka Faculty Survey 2009 i sin kommentar via Google Reader Delade Objekt

Det har kommit två mycket läsvärda rapporter den senaste tiden. Det är dels OCLC:s Research Libraries, Risk and Systemic Change som inventerar och rangordnar de risker som forskningsbiblioteken står inför. Den är läsvärd för att man tvingas fundera kring vilka risker (och hur vi skall ställa oss till dem) som det egna biblioteket står inför. OCLC rapporten kan man läsa om man är intresserad av strategiska frågor och utvecklingsfrågor för bibliotek. Men den andra rapporten, Ithaka Faculty Survey 2009, borde vara obligatorisk läsning på vartenda universitets- och högskolebibliotek. En studie över tid, som väcker stora och svåra frågor. Jag håller fortfarande på att bearbeta mina intryck. Men den sätter verkligen fingret på dagens utveckling och frågan är hur vi skall gå vidare på forskningsbiblioteken. Här syns tydliga tendenser, frågan är vilka vi vill förstärka, motverka eller bara ge upp.

Jag håller med U-G ovan till 100%. Läs kapitel 1 och fundera och diskutera. Hur skall ditt bibliotek möta förändrade villkor? Kanske är det som det föreslås i OCLC rapporten genom att samarbeta i större utsträckning. Dela det gemensamma och lyft fram det unika i en lokal kontext.

Temat för dagens ledningsgruppsmöte är givet!

Jag tycker att det här förslaget är bättre än det gamla. Men det som jag fastnar för i syftesförklaringen är framförallt:

Define the rights of OCLC members to use bibliographic data they have extracted from the WorldCat database.
Define the rights of OCLC members to transfer or make available data they have extracted from the WorldCat database to nonmembers.

Ovanstående är kärnan i policyn. Jag förstår att OCLC vill skydda sitt data och sina ”medlemmars” intressen. Men jag önskar att OCLC tog på sig ledartröjan och sa: ”Här är vårt kollektiva data – gör som du vill och det är den enda lagen”. Jag önskar att OCLC litade på sin egen förmåga att skapa relevanta tjänster för sina ”medlemmar” baserat på det data som man samlat in. I konkurrens/samarbete med andra aktörer som kan nyttja, berika och förvrida det data som OCLC gör tillgängligt.

The WorldCat database is more than a collection of OCLC member-contributed records. Its value is in the cooperation and outcomes it supports, not in the ownership of the records themselves. With millions of bibliographic descriptions and billions of holdings from OCLC members around the world, the WorldCat database is a central point of concentration for the largest library network in the world. WorldCat gives libraries a Web-scale presence. The more libraries participate, the better and more useful WorldCat becomes to libraries, their end users, and other organizations that want to interact with libraries on the Web.

Jag håller fullständigt med, värdet med WorldCat ligger inte i ägandet av datat. Det ligger i tjänsterna som byggs på det datat och bibliotekens intresse borde vara att göra sitt kollektiva data tillgängligt i så många sammanhang som möjligt. Sammanhang där de har lokal kontroll, sammanhang där de samarbetar och sammanhang där andra får kontroll. Genom att begränsa möjligheterna för framförallt kommersiella aktörer så begränsar man utvecklingen av tjänsterna som finns tillgängliga för biblioteken.

Jag tror på en hybridmodell när det gäller bibliotekssystem. Vi behöver kommersiella aktörer som tillhandahåller tjänster för vår verksamhet. Men vi själva behöver vara starka i vårt förhållande till de kommersiella aktörerna. De skall se oss som samarbetspartners, inte bara kunder. De skall känna sig lite pressade och biblioteken skall kunna ta sina tjänster och både söm- och sömnlöst kunna flytta mellan leverantörer som tillhandahåller tjänster. Öppna standarder, öppna tjänster och ÖPPET DATA är en förutsättning för detta. Software as a Service (SaaS) och Data as a Service kan leda till en mycket svår situation för biblioteken om vi inte kan byta tjänsteleverantör smärtfritt. Hörde jag ”vendor lock-in”? Jo, det gjorde jag nog bestämt.

En av garanterna för att vi skall kunna flytta mellan olika tjänsteleverantörer är att det kollektiva datat finns tillgängligt för alla aktörer. Således är det av vikt att biblioteken stödjer att alla skall få använda deras kollektiva data. Speciellt om det är resultatet av ett katalogiseringskonsortium som WorldCat eller LIBRIS samkatalog.

Helst skulle jag vilja att det fanns en öppen data princip som var allmänt accepterad. Om dataproducenter och leverantörer byggde gemensamma Central KnowledgeBases (CKB) och samarbetade kring dessa eller syndikerade sina egna skulle man kunna fokusera på att bygga ”killer applications” istället för att försöka samla ihop meta-data och vakta detta med sina liv.

OCLC säger att behovet av en policy är bl a för att:

1. Maintain the viability of a shared community resource that benefits the cooperative of OCLC members;
2. Reinforce the collective commitment to shared values, self-governance, and a spirit of reciprocity and trust;
3. Provide the underpinning for a viable business model to sustain WorldCat for the benefit of the cooperative that supports it.

Jag tror att OCLC hade tjänat bibliotekens intresse mer om de fokuserat mer på punkt 2 ovan än 1 och 3. Jag tror att OCLC genom att vara ”en organisation av bibliotek för bibliotek” kan lita på sin förmåga att utveckla relevanta tjänster utan att vakta sitt data och överleva.

Som medlem i WorldCat/OCLC föreslås du ha följande rättighet:

Transfer or make available such data to individual scholars for their personal academic or scientific research or study, or to other libraries and cultural and scholarly institutions, (e.g., museums, archives, historical societies, research institutes), whether these institutions are members or non-members of OCLC, for these organizations’ institutional or collaborative re-use.

Tillsammans med de övriga ”rättigheterna” (begränsningarna) i punkt 3 gör de sammantaget att det bir mycket svårt för ett bibliotek att lämna sina kataloger fritt öppna för höstning eller ”data mining”. Det tycker jag är mycket synd.

På tal om något helt annat så noterar jag även att man uppehåller sig en hel del kring frågan om ”local holdings”. Det är viktigt för WorldCat att lokala beståndsuppgifter finns tillgängliga, annars faller några av de stora poängerna med en världsomspännande global katalog.

De tre första poängerna med WorldCat beskrivs enligt följande:

WorldCat’s value rests in its usefulness as:

1. A bibliographic record supply. Comprehensive coverage and high-quality, consistent records facilitate operational efficiency in member libraries.
2. A registry of library holdings. Bibliographic data tied to library locations creates a network that supports research and resource sharing.
3. A discovery environment. The library network can be accessed as a unit, enhancing convenience and reach. This network can be delivered into other discovery environments (Google Book Search, for example).

Således är det MYCKET OLYCKLIGT att i man i KB:s segdragna förhandlingar med OCLC bara diskuterar bibliografiska poster och inte beståndsposter. Om LIBRIS samkatalog skall vara en del av WorldCat är det självklart att de svenska bibliotekens lokala bestånd skall vara med. Precis som det är i LIBRIS samkatalog. Tyvärr så har de svenska biblioteken skrivit över rättigheterna för sitt data i samkatalogen till KB, så det blir ganska svårt för oss bibliotek att ställa formella krav på KB om hur vårt data används. Formellt är det KB som äger det och det är inte längre vårt data.

KB 1 : LIBRIS-biblioteken 0

Oavset hur man vänder och vrider på saker så är OCLC WorldCat fortfarande ett mycket intressant sammanhang att vara del av. Det är väldigt attraktivt att via WorldCat och WorldCat Local kunna erbjuda en global och lokal sökmiljö. I stark utveckling och i en position där man kan sluta avtal med stora leverantörer om data-utbyte (om än inte med 3:e parts använding).

Om LIBRIS samkatalog inte utvecklas i en relevant riktning för forskningsbiblioteken skulle det inte förvåna mig speciellt mycket om man väljer att gå ur LIBRIS samkatalog och istället satsar på en global samkatalog. Det är en press som vi, som medlemmar av samkatalogen, bör sätta på LIBRIS och ett hot vi kan komma behöva förverkliga.

Det här är oerhört tungt och lär komma att förändra ILS marknaden. Sett i ljuset av OCLC:s avtal med Ebsco och diskussionerna kring WorldCat Local är nedanstående tre länkar ett måste att läsa för alla som vill hänga med i svängarna och framtidsdiskussionen. Jösses.

OCLC announces ”quick start” version of the OCLC WorldCat Local service

OCLC : Web-scale management services

In Challenge to ILS Industry, OCLC Extends WorldCat Local To Launch New Library System

Dödsstjärnan är uppvärmd. It is a planet killer.