BIBSYS + OCLC = Sant

Det rör på sig i bibliotekslandskapet. BIBSYS i Norge vill samarbeta med OCLC om deras next-gen system, Web-scale Management Services (WMS). Ett system där man drar nytta av modern systemarkitektur, hosting och arbetsflöden som går ut på att man delar på information om informationsresurser, förlag, etc. Den enda nackdelen med WMS är att det inte finns ännu. Men OCLC, som presenterade sig starkt under IFLA2010 i Göteborg, verkar vara ytterst dedikerade till att leverera WMS och det kommer bli ett system som sätter stor press på existerande leverantörer av bibliotekssystem.

Ex Libris

Ex Libris användarmöte i Gent gav mig inte så mycket ny information. Från ELUNA (maj) till IGeLU (september) har Ex Libris levererat den första av fem ”sprints” i den agila utvecklingen av URM. URM påminner i upplägget ganska mycket om WMS. Stora globala system med fokus på att hantera information effektivt och genom samarbete. Fokusera på det unika och dela på det gemensamma är Ex Libris slagord tillsammans med Öppenhet.

FIN <3 Ex Libris

För inte så länge sedan blev det även känt att Ex Libris kommer leverera Primo som det publika gränssnitten för biblioteken i Finland. Men vi talar inte bara om bibliotek i Finland som kommer att använda Primo som front-end. Planen är att nationalbiblioteket, 43 högskole/universitetsbibliotek, 50 specialbibliotek, 20 region bibliotek och ca. 348 folkbibliotek skall använda Primo. Utöver dessa skall man inkludera arkiv och museum. Det gäller bl a riksarkivet, regionarkiv, special- och privatarkiv, bland de museum som skall ingå så nämns riksmuseum, nationalgalleriet och naturhistoriska tillsammans med ytterligare 200 musueum på olika nivåer och regioner. Ett massivt projekt som knyter an till Ex Libris ambition att närma sig produkter som knyter ihop biblioteksverksamheten med digitalisering och långtidsarkivering av digitala objekt.

Ex Libris säger sig följa tidsplanen för utvecklingen av URM och det betyder att man skall vara i general release i början av 2012. Fram tills dess kommer kunderna att kunna följa arbetet i de fyra sprints som är kvar i projektet.

Primo UI as a Service för ML NG

För MetaLib-kunderna presenterade Ex Libris en något oväntad sak på IGeLU. Man har ju pratat om MetaLib Next-Generation, ML NG betyder att man ser över kopplingarna mellan samsökningsmotorn och de databaser som man samsöker för att se om det går att göra snabbare (vilket man redan sagt att det skall göra). Men, ML NG skulle även få ett ”Primo-like interface”. Detta gränssnitt berättade man är de facto Primo. Man kommer att erbjuda ett Primo-gränssnitt som en hostad gratis tjänst. Via detta kommer man att kunna söka i Primo Central och om man behöver gå vidare från Primo-Central så kan man söka via Primo i MetaLibs parallellsökningsfunktioner. Exakt vad och hur detta kommer fungera för Samsök är oklart. Att Primo Central skall finnas tillgängligt som en target i ML är sant och det finns implementerat hos University of Auckland, NZ om man vill prova.. Kostnadsmässigt så säger Ex Libris att både Primo UI och Primo Central kommer att skickas med utan kostnad till ML kunder.

Om man vill prova Primo Central i Primo så är University of Central Oklahoma ett bra ställe att börja på. De var early adopters av Primo 3 och Primo Central.

Förutom en rad Star Wars liknelser så var nog ovanstående det mest intressanta på IGeLU. Verde-biblioteken i Sverige, LIBRIS och Ex Libris hade ett möte om problemen med den försenade 4.1 versionen av SFX. Det ser ut att bli mycket problematiskt för Verdebiblioteken om Samsök uppgraderar till 4.0.

Så det sammantagna intrycket från IGeLU är att Ex Libris fortsätter på den inslagna vägen. De verkar ha stort förtroende hos sina kunder och många ser fram emot URM och URD2.

Biblioteksföreningen och infrastrukturen

Veckorna före IGeLU träffades Svensk biblioteksförenings infrastrukturråd. Det är ett svårt uppdrag som rådet har.

”… att genom omvärldsbevakning göra en lägesbeskrivning med internationellt perspektiv och där ”best practice” lyfts fram. Lägesbeskrivningen ska till exempel ta upp vilka centrala tjänster som finns, hur utvecklingsplanerna ser ut, vilka genomförda och aktuella utvecklingsprojekt som finns, vilka organ som diskuterar dessa frågor, samt vilka utvecklingsmiljöer och vilken kompetens som finns centralt, regionalt och lokalt. Rådet ska utifrån lägesbeskrivningen identifiera angelägna utvecklingsområden. Arbetet ska fungera som ett underlag för föreningens styrelse när den tar ställning till Kungl. bibliotekets aviserade uppdrag att ta fram en plan för ett utökat ansvar enligt kulturpropositionen.”

Men rådet har efter ett par möten kommit samman som grupp och börjat fokusera på att producera något som styrelsen kan ta ställning till. Jag hoppas återkomma med mer info och jag hoppas att det är mer framsynt än att folkbibliotekens bestånd måste in i samkatalogen. Speciellt när samkatalogens status är ifrågasatt av forskningsbiblioteken.

SUHF Forum för bibliotekschefer och infrastrukturen

Årets viktigaste händelse (bokmässan inräknad) ägde rum i förra veckan då SUHF Forum för bibliotekschefer anordnade ett seminarium angående den tekniska infrastrukturen för informationsförsörjningen. Att kunna samla i princip alla SUHF:s bibliotekschefer och en teknisk rådgivare till denna för att under två dagar diskutera utmaningar, samordning och prioriteringar. Det var på tiden och mäktigt. Inför mötet hade ett bakgrundsmaterial skickats ut och jag tror att många kom väl förberedda. Detta gjorde att man efter redovisning av projekt som drivits i anslutning till LIBRIS (L-OPAC, Samsök, Databrunn), inledande key-note av Marshal Breeding och presentationer från Ebsco, Serials Solutions, Ex Libris, OCLC och T!NG kunde föra relativt konkreta diskussioner om hur man skall gå vidare lokalt, kollaborativt och nationellt. I praktiken tolkar jag utkomsten av mötet som att en rad bibliotek kommer att gå vidare med kommersiella aktörer för en Discovery-plattform (tillsammans eller enskilt) i ett tidsperspektiv 3-5 år. Under den tiden samarbetar biblioteken med LIBRIS om uppbyggnaden av en databrunn, med fokus på det svenska materialet, men även för det licensierade i den mån man kan få det genom att ändra på villkoren i de avtal som upprättas lokalt och framförallt via nationell samverkan. Nu är detta en egen tolkning av konklusionen, så ta den för en sådan.

När man diskuterar strategierna för hur man skall gå vidare med den globala, nationella och lokala infrastrukturen för vår informationsförsörjning kan det vara bra att utgå från samma begrepp. Så att när vi träffas kan diskutera utifrån dessa.

I ljuset av utvecklingen med BIBSYS, Primo i Finland, utvecklingen av web-scale management system för bibliotek (OCLC och Ex Libris), diskussionerna i SUHF och biblioteksföreningen är det viktigare än någonsin att biblioteken lokalt har en riktning i sitt strategiska arbete och om det är viktigt lokalt så är det ABSOLUT NÖDVÄNDIGT att de centrala biblioteksfunktionerna i vårt land är tydliga med sin strategi för framtiden och var man planerar att lägga sina resurser och på vilken verksamhet.

Tre segment

Infrastrukturen för informationsförsörjningen kan uttryckas i tre segment:

Försörjning – Allt det som rör uppbyggnaden av våra samlingar. Det kan röra sig om förvärv av enskilda informationsresurser, mediebeskrivning, kataloguppbyggnad och upprättandet av avtal. Det som systemleverantörerna kallar för ”the back end”, dvs bibliotekens interna hantering av informationsresurserna. Exempel: LIBRIS katalogsystem, lokalt ILS, SFX Knowledgebase, ERM, Institutionellt arkiv

Gränssnitt – Allt det som kretsar kring att finna bibliotekens tjänster och resurser. Det handlar om söktjänsternas utformning och omfång. Men även om möjligheten att kunna lista resurser/kompetenser och att förmedla t ex bibliotekens referenstjänster. Systemleverantörerna kallar detta för ”the front end” eller ”Discovery layer”, dvs det som användaren exponeras för och använder. Exempel: LIBRIS webbsök, lokal OPAC, Primo, WorldCat, Google, SwePub, Summon, EBSCO Discovery Service

Länkning – Länkningen förmedlar information om en enskild resurs och kopplar ihop gränssnitt med informationsförsörjning. Det enklaste sättet att betrakta länkningen är som något som sker från en referensdatabas till en fulltextdatabas. Men systemet för att länka handlar egentligen om att länka ihop information och tjänster om enskilda resurser från flera olika system. Det kan handla om lånestatus och tillgång i fulltext, om Impact factor, omdömen och liknande resurser. Det kan även gälla länkning till smarta beställningsfunktioner för inköp eller fjärrlån. Exempel: Länkserver (t.ex. SFX), LIBRIS lånestatus, Lokalt ILS

I dessa tre segment kan biblioteken operera på tre nivåer: lokalt, centralt och kollaborativt. Det är inte nödvändigt, kanske inte ens önskvärt, att arbeta på samma sätt inom samtliga segment. Varje bibliotek måste utifrån sina förutsättningar bestämma sig för vilka tjänster i varje segment som man behöver ha kontroll över. Detta är viktigt, inte minst för att de globala systemleverantörerna presenterar lösningar som är oberoende av nationsgränser och som bygger på antingen världsomspännande samarbete eller världsomspännande licensierande av tjänster för bibliotekens informationsförsörjning, gränssnitt och för länkning av information. Vad är viktigt, i ett nationellt perspektiv, att samarbeta kring? Är det data, tjänster och system? I vilken omfattning och utsträckning? I vilka fall vill man samarbeta med en global, kommersiell aktör? Under vilka villkor?

Idag är grunden för systemen som underhåller informationsförsörjning, gränssnitt och leverans av data på väg att förändras. Informationsdatasystemen som biblioteken använder håller i allt större utsträckning på att integreras med de medieresurser som systemen hanterar. Tidigare fyllde biblioteken katalogerna med innehåll själva, idag följer data med systemen i s.k Knowledge bases. Biblioteksdatasystem och media integreras i världsomspännande system där bibliotek och slutanvändare tillsammans berikar data – både genom att lägga till metadata, genom data som uppstår i användningen av systemet, och genom interaktionen med andra system. Principdiskussionen om hur vi betraktar äganderätten till data och flytt av data har därför aldrig varit viktigare. Här förefaller det viktigt att biblioteken agerar samlat och noga överväger system från leverantörer som kontrollerar metadatat för våra informationsresurser.

Fortsättning lär följa …

Lösningen skall vara på plats 2013 och bygger på följande komponenter:

Web-scale Management Service

OCLC Web-scale Management Services offer a next-generation choice for traditional, back-office operations. Moving these functions to the Web alongside cataloging and discovery activities allows libraries to lower the total cost of ownership for management services, automate critical operations, reduce support costs and free resources for high-priority services. It will also allow libraries and industry partners to develop unique and innovative workflow solutions that can then be shared across the profession.

- http://www.oclc.org/news/releases/2010/201038.htm

Ett webbaserat system för att hantera cirkulation, låntagare, metadata, licenser, förvärv av tryckt och elektroniskt material.

- Ovanstående bild är hämtad från produktbladet för OCLC Web-scale Management Services

WorldCat

WorldCat is a global network of library-management and user-facing services built upon cooperatively-maintained databases of bibliographic and institutional metadata. WorldCat enhances productivity across the full range of library workflows—from cataloging to resource sharing to discovery and delivery—by intelligently reusing contributed data, and makes library resources more visible on the Internet by distributing data across a growing number of partner services and Web technologies.

- WorldCat at a glance

WorldCat Local

- WorldCat produktblad

WorldCat Local blir den Discoveryplattform som användarna kommer se.

WorldCat Link Manager

-WorldCat Link Manager

Link Manager blir alltså det verktyg som kommer koppla ihop den referens som en användare hittat med smarta beställningsfunktioner, status och leverans av fulltext.

Genom att samla alla ovanstående tjänster hos en leverantör känns det som att BIBSYS står väl rustade att möta de infrastrukturella utmaningarna för biblioteken. De har valt en partner och en systemväg som förhoppningsvis kommer gynna såväl leverantör, som bibliotek och användarna. Det skall bli spännande att se hur OCLC:s integrerade webbaserade systemlösningar växer fram och tas i drift i Norge de kommande åren.

Det finns fortfarande mycket som är tokigt med OCLC, men det gör det ju i princip med alla systemleverantörer. Om man vill gräva ned sig i lite historik så rekommenderas bl a Tims inlägg på Thing-ology.

OCLC må vara biblioteksvärldens motsvarighet till Borgerna, men när man väl är med i kollektivet så slutar man göra motstånd. Kan ”the hive mind” förändras inifrån och är det sant att ”Resistance is futile”?!

Vikten av att göra ett val och att stå fast vid det verkar vara mer aktuellt än någonsin i det icke existerande bibliotekssverige.

All academic librarians must read, read and read chapter 1 again.

- Ulf Göran Nilsson, Högskolebiblioteket i Jönköping beskriver Ithaka Faculty Survey 2009 i sin kommentar via Google Reader Delade Objekt

Det har kommit två mycket läsvärda rapporter den senaste tiden. Det är dels OCLC:s Research Libraries, Risk and Systemic Change som inventerar och rangordnar de risker som forskningsbiblioteken står inför. Den är läsvärd för att man tvingas fundera kring vilka risker (och hur vi skall ställa oss till dem) som det egna biblioteket står inför. OCLC rapporten kan man läsa om man är intresserad av strategiska frågor och utvecklingsfrågor för bibliotek. Men den andra rapporten, Ithaka Faculty Survey 2009, borde vara obligatorisk läsning på vartenda universitets- och högskolebibliotek. En studie över tid, som väcker stora och svåra frågor. Jag håller fortfarande på att bearbeta mina intryck. Men den sätter verkligen fingret på dagens utveckling och frågan är hur vi skall gå vidare på forskningsbiblioteken. Här syns tydliga tendenser, frågan är vilka vi vill förstärka, motverka eller bara ge upp.

Jag håller med U-G ovan till 100%. Läs kapitel 1 och fundera och diskutera. Hur skall ditt bibliotek möta förändrade villkor? Kanske är det som det föreslås i OCLC rapporten genom att samarbeta i större utsträckning. Dela det gemensamma och lyft fram det unika i en lokal kontext.

Temat för dagens ledningsgruppsmöte är givet!

Jag tycker att det här förslaget är bättre än det gamla. Men det som jag fastnar för i syftesförklaringen är framförallt:

Define the rights of OCLC members to use bibliographic data they have extracted from the WorldCat database.
Define the rights of OCLC members to transfer or make available data they have extracted from the WorldCat database to nonmembers.

Ovanstående är kärnan i policyn. Jag förstår att OCLC vill skydda sitt data och sina ”medlemmars” intressen. Men jag önskar att OCLC tog på sig ledartröjan och sa: ”Här är vårt kollektiva data – gör som du vill och det är den enda lagen”. Jag önskar att OCLC litade på sin egen förmåga att skapa relevanta tjänster för sina ”medlemmar” baserat på det data som man samlat in. I konkurrens/samarbete med andra aktörer som kan nyttja, berika och förvrida det data som OCLC gör tillgängligt.

The WorldCat database is more than a collection of OCLC member-contributed records. Its value is in the cooperation and outcomes it supports, not in the ownership of the records themselves. With millions of bibliographic descriptions and billions of holdings from OCLC members around the world, the WorldCat database is a central point of concentration for the largest library network in the world. WorldCat gives libraries a Web-scale presence. The more libraries participate, the better and more useful WorldCat becomes to libraries, their end users, and other organizations that want to interact with libraries on the Web.

Jag håller fullständigt med, värdet med WorldCat ligger inte i ägandet av datat. Det ligger i tjänsterna som byggs på det datat och bibliotekens intresse borde vara att göra sitt kollektiva data tillgängligt i så många sammanhang som möjligt. Sammanhang där de har lokal kontroll, sammanhang där de samarbetar och sammanhang där andra får kontroll. Genom att begränsa möjligheterna för framförallt kommersiella aktörer så begränsar man utvecklingen av tjänsterna som finns tillgängliga för biblioteken.

Jag tror på en hybridmodell när det gäller bibliotekssystem. Vi behöver kommersiella aktörer som tillhandahåller tjänster för vår verksamhet. Men vi själva behöver vara starka i vårt förhållande till de kommersiella aktörerna. De skall se oss som samarbetspartners, inte bara kunder. De skall känna sig lite pressade och biblioteken skall kunna ta sina tjänster och både söm- och sömnlöst kunna flytta mellan leverantörer som tillhandahåller tjänster. Öppna standarder, öppna tjänster och ÖPPET DATA är en förutsättning för detta. Software as a Service (SaaS) och Data as a Service kan leda till en mycket svår situation för biblioteken om vi inte kan byta tjänsteleverantör smärtfritt. Hörde jag ”vendor lock-in”? Jo, det gjorde jag nog bestämt.

En av garanterna för att vi skall kunna flytta mellan olika tjänsteleverantörer är att det kollektiva datat finns tillgängligt för alla aktörer. Således är det av vikt att biblioteken stödjer att alla skall få använda deras kollektiva data. Speciellt om det är resultatet av ett katalogiseringskonsortium som WorldCat eller LIBRIS samkatalog.

Helst skulle jag vilja att det fanns en öppen data princip som var allmänt accepterad. Om dataproducenter och leverantörer byggde gemensamma Central KnowledgeBases (CKB) och samarbetade kring dessa eller syndikerade sina egna skulle man kunna fokusera på att bygga ”killer applications” istället för att försöka samla ihop meta-data och vakta detta med sina liv.

OCLC säger att behovet av en policy är bl a för att:

1. Maintain the viability of a shared community resource that benefits the cooperative of OCLC members;
2. Reinforce the collective commitment to shared values, self-governance, and a spirit of reciprocity and trust;
3. Provide the underpinning for a viable business model to sustain WorldCat for the benefit of the cooperative that supports it.

Jag tror att OCLC hade tjänat bibliotekens intresse mer om de fokuserat mer på punkt 2 ovan än 1 och 3. Jag tror att OCLC genom att vara ”en organisation av bibliotek för bibliotek” kan lita på sin förmåga att utveckla relevanta tjänster utan att vakta sitt data och överleva.

Som medlem i WorldCat/OCLC föreslås du ha följande rättighet:

Transfer or make available such data to individual scholars for their personal academic or scientific research or study, or to other libraries and cultural and scholarly institutions, (e.g., museums, archives, historical societies, research institutes), whether these institutions are members or non-members of OCLC, for these organizations’ institutional or collaborative re-use.

Tillsammans med de övriga ”rättigheterna” (begränsningarna) i punkt 3 gör de sammantaget att det bir mycket svårt för ett bibliotek att lämna sina kataloger fritt öppna för höstning eller ”data mining”. Det tycker jag är mycket synd.

På tal om något helt annat så noterar jag även att man uppehåller sig en hel del kring frågan om ”local holdings”. Det är viktigt för WorldCat att lokala beståndsuppgifter finns tillgängliga, annars faller några av de stora poängerna med en världsomspännande global katalog.

De tre första poängerna med WorldCat beskrivs enligt följande:

WorldCat’s value rests in its usefulness as:

1. A bibliographic record supply. Comprehensive coverage and high-quality, consistent records facilitate operational efficiency in member libraries.
2. A registry of library holdings. Bibliographic data tied to library locations creates a network that supports research and resource sharing.
3. A discovery environment. The library network can be accessed as a unit, enhancing convenience and reach. This network can be delivered into other discovery environments (Google Book Search, for example).

Således är det MYCKET OLYCKLIGT att i man i KB:s segdragna förhandlingar med OCLC bara diskuterar bibliografiska poster och inte beståndsposter. Om LIBRIS samkatalog skall vara en del av WorldCat är det självklart att de svenska bibliotekens lokala bestånd skall vara med. Precis som det är i LIBRIS samkatalog. Tyvärr så har de svenska biblioteken skrivit över rättigheterna för sitt data i samkatalogen till KB, så det blir ganska svårt för oss bibliotek att ställa formella krav på KB om hur vårt data används. Formellt är det KB som äger det och det är inte längre vårt data.

KB 1 : LIBRIS-biblioteken 0

Oavset hur man vänder och vrider på saker så är OCLC WorldCat fortfarande ett mycket intressant sammanhang att vara del av. Det är väldigt attraktivt att via WorldCat och WorldCat Local kunna erbjuda en global och lokal sökmiljö. I stark utveckling och i en position där man kan sluta avtal med stora leverantörer om data-utbyte (om än inte med 3:e parts använding).

Om LIBRIS samkatalog inte utvecklas i en relevant riktning för forskningsbiblioteken skulle det inte förvåna mig speciellt mycket om man väljer att gå ur LIBRIS samkatalog och istället satsar på en global samkatalog. Det är en press som vi, som medlemmar av samkatalogen, bör sätta på LIBRIS och ett hot vi kan komma behöva förverkliga.

Det här är oerhört tungt och lär komma att förändra ILS marknaden. Sett i ljuset av OCLC:s avtal med Ebsco och diskussionerna kring WorldCat Local är nedanstående tre länkar ett måste att läsa för alla som vill hänga med i svängarna och framtidsdiskussionen. Jösses.

OCLC announces ”quick start” version of the OCLC WorldCat Local service

OCLC : Web-scale management services

In Challenge to ILS Industry, OCLC Extends WorldCat Local To Launch New Library System

Dödsstjärnan är uppvärmd. It is a planet killer.

Det slog mig någon gång på eftermiddagen, på detta fullsatta möte, att det kändes lite kontextlöst. Varför var OCLC där och berättade om sina produkter för svenska bibliotek? Det blev mer och mer märkligt ju mer jag tänkte på det. Riksbibliotekarien inledde dagen med att prata om internationalisering och beskrev denna som den största utmaningen för biblioteken i framtiden. I det läget kändes det bra att vänta på vad OCLC skulle säga, men när de väl gjorde det kändes det som att bli träffad av en lavin. Jag såg framför mig en ostoppbar naturkraft som suger med sig allt. Borgerna anfaller och vi kommer att assimileras!

OCLC och KB har inget avtal. Det här mötet skulle nog ha handlat om vad man kommit fram till. Men idag så finns det inget klart. Det framkom inte heller vad det är man håller på att förhandla om. Jag saknade helt enkelt en orientering om var KB (och vi) står i förhållande till OCLC.

När OCLC drog igång presentationen om sin verksamhet och tjänster så var det en vild blandning. WorldCat, webbtjänster, grid services, digitaliseringsprodukter, förvärvsmoduler, Data Mining, Google samarbete och så vidare. En del saker var gratis, annat för medlemmar och ytterligare annat fick man köpa. OCLC presenterade sig som för bibliotek av bibliotek. Med allas bästa för sina ögon.

Någonstans här började jag skruva lite på mig och fnissade lite för mig själv vid tanken på att KB skulle bjuda in andra leverantörer för motsvarande dag. National Library of Sweden and Ex Libris Networking event eller varför inte National Library of Sweden and Axiell Networking event. Det kanske inte är dåligt att KB har ett Networking event med en leverantör, för det är nog ändå så man måste beskriva OCLC. Även om de ägs av bibliotek och säkert är jättesnälla mot bibliotek så lever de på att sälja tjänster till bibliotek och det finns gott om röster som säger att OCLC inte alls är så snälla mot bibliotek. Så lite konstigt blev det, det var t ex OCLC som betalade för mötets kostnader.

Oavsett om man betraktar dagens möte som ett säljmöte eller nätverksmöte så presenterade OCLC en hel del imponerande saker. Mest intressant är WorldCat och WorldCat local med tillhörande tjänster. En fördel med att KB exporterar poster från LIBRIS samkatalog är att vi kommer få tillgång till WorldCat API. Det betyder att jag kan ha tre olika presentationsnivåer i JULIA. Lokala sökresultat, nationella via LIBRIS Xsearch och internationellt via WorldCat API. Det är riktigt bra.

Det som inte är bra är att man från KB/LIBRIS sida planerar att inte exportera lokala beståndsuppgifter (holdings) till WorldCat. Oavsett vad man tänker att man skall använda WorldCat till så är det dumt att inte ta med de lokala beståndsuppgifterna.

Planen nu verkar vara att man från WorldCat skall hamna i LIBRIS när man söker efter en bok där och det tycker jag rimmar illa mot en av Calhouns stora poänger från dagen: Discovery är lika viktigt som Delivery. Det verkar mycket fiffigare att användaren direkt från WorldCat hamnar i ett lokalt system om möjligheten finns.

Det är möjligt att detta skulle vara ett hot mot LIBRIS Webbsök som lokal OPAC. Men vari ligger egenvärdet av att ha Webbsök som lokal OPAC när WorldCat stödjer integration med lokala bibliotekssystem via t ex NCIP för lånestatus, reservationer och omlån (WorldCat local som lokal OPAC)? Om vi inte laddar WorldCat med lokala beståndsposter så kan vi inte använda WorldCat som ett discovery tool från det lokala, till det regionala, till det nationella och internationella. Det verkar vara en onödig begränsning att inte ta med dessa lokala beståndsposter i vår export till WorldCat. Den främsta anledningen är att det begränsar våra möjligheter.

Det är kanske möjligt att LIBRIS inte kan förhandla åt de lokala biblioteken om våra beståndsposter. Men jag undrar… har de frågat de lokala biblioteken vad de tycker i frågan och har de frågat om de får företräda oss i förhandlingarna för att exportera våra beståndsposter?

Hmmm, jag känner mig väldigt förvirrad efter dagens nätverksmöte. OCLC är slipade, de säljer sig bra, de har bra produkter och det finns en poäng att hänga med i ett kollektiv för att tillsammans vara starka. Kanske skulle vi bli medlemmar själva och köra igång med WorldCat local. Helt overkligt känns det inte. Men samtidigt inte heller helt verkligt.

Istället för musik förvirring.

Gunnar Sahlin, Jay Jordan (President of OCLC) och Karen Calhoun (VP of WorldCat) hör till de mest prominenta på talarlistan. Jag ser fram emot detta möte och det skall bli intressant att lyssna till en ganska omfattande beskrivning av OCLC:s verksamhet. Min misstanke är att man kommer fokusera en hel del på nyttan med OCLC och att hänga ihop med dem.

Jag har inget emot att hänga ihop med OCLC. Men jag tänker att man kanske måste tänka efter lite. Det internationella meta-data utbytet blir bara mer och mer omfattande. Det förekommer redan idag samarbete mellan KB och OCLC via t ex Virtual International Authority File (OCLC tillhandahåller teknisk plattform) och KB:s bestånd i WorldCat.

Jag är en ivrig förespråkare för att vårt data skall finnas i så många sammanhang som möjligt och OCLC är en aktör som vi inte kan bortse från. Om det primärt handlar om att ge våra användare tillgång till en stor mängd bibliografiska poster verkar WorldCat vara bättre än t ex LIBRIS. Om man bara ser till antalet poster. Men visst är det så att om man ger, så borde man få lite tillbaka och när det gäller att ge tillbaka så tycker jag att OCLC har lite att jobba på t ex anser jag att det är självklart att vi skall ha tillgång till OCLC:s API för WorldCat om vi har vårt bestånd där.

Jag tycker vi borde ha obegränsad tillgång till xisbn-tjänsten och jag tycker att alla bibliotek som hyllar idén om att vi skall trycka ut våra poster till OCLC bör kasta ett öga på Guidelines for the Use and Transer of OCLC-Derived Records.

Det finns en hel del kritiska röster mot OCLC. Nu när de kommer hit för att nätverka så kan det vara ett bra tillfälle att ta del av deras argument och sida. Kanske inte för att de har rätt, men för att nyansera bilden av OCLC som en snäll non-profit organisation som tänker på bibliotekens bästa (vi har ju dessutom en nationell erfarenhet av hur ett företag som tänker på bibliotekens bästa kan utvecklas….).

Tim Spaulding från Library Thing hör till de som tydligt sagt vad han tycker. Läsvärt!

Lars Iselid, Umeå UB, gjorde mig uppmärksam på Jeffrey Bealls kapitel OCLC: A review, som ingick i Radical Cataloging: Essays at the front. Han är ganska bitter och ger helt klart en annan bild av OCLC än den som de själva vill projicera.

Jag tar väl inte direkt ställning för eller emot OCLC. Men jag vill att vi skall ställa krav på OCLC för vårt deltagande i deras produkter, jag vill att vi skall få något tillbaka och jag vill gärna se fler sidor av OCLC än den som de själva framställer. Det hoppas jag att även du vill och så hoppas jag att vi ses i Stockholm om en vecka för lite skön OCLC propaganda.

Nyttan med LIBRIS samkatalog framställs ofta som:

1. Vi hämtar våra poster på ett och samma ställe

2. Tillgången till information finns sparad på ett och samma ställe och är sökbar på ett ställe. Ju fler poster desto bättre är det.

I korthet så verkar det som om störst är bäst. Vad är det då som säger att man skall sluta vid Sveriges gränser. WorldCat innehåller 1 biljon poster, så varför pratar vi bara om LIBRIS som den naturliga platsen att hämta våra poster? Varför hänvisar vi till LIBRIS när folk vill göra en bredare sökning efter böcker, varför inte till WorldCat?

Såvitt jag vet är det inget svenskt bibliotek som har laddat upp sina poster till WorldCat ännu, vi på högskolan i Jönköping har undersökt saken och jag hoppas att vi fattar beslut om att gå vidare med frågan. Men varför finns inte LIBRIS med, varför har inte KB lagt in sitt bestånd ännu (jag har hört det ryktas att det skall hända)?

Genom att finnas i WorldCat så finns man i GoogleBooks, att trycka ut information om bibliotekets resurser till platser där användarna befinner sig är av yttersta betydelse för att användarna skall hitta till biblioteken. Det borde vara naturligt för alla bibliotek att vilja synas överallt och att göra sitt data tillgänglig för indexering, export och bearbetning av andra system. Så är dock inte fallet.

Jag kan tycka att diskussionen om WorldCat och dess betydelse för svenska bibliotek är besvärande tyst. Speciellt WorldCats förhållande till LIBRIS.

WorldCat håller på att utveckla en tjänst för att visa lokal beståndsinformation och att använda worldcat som OPAC och då även hantera reservationer. De kallar tjänsten WorldCat Local. Jag antar att det finns en koppling mellan WorldCat Local och ett ILS som hanterar låntagardata och allt det där. Det som är intressant är att man får ett modernt gränssnitt mot bibliotekets resurser och en koppling mot det lokala systemet. En koppling som LIBRIS webbsök idag saknar, men som det diskuteras kring. Det fiffiga med WorldCat Local är att bibliografiska data för hela WorldCat blir tillgängligt från ett och samma gränssnitt.

Så … varför hänvisa folk till LIBRIS när vi kan hänvisa dem till WorldCat? Idag är det ju ingen större poäng eftersom de svenska biblioteken lyser med sin frånvaro, men om det ändras. Vilken roll spelar då LIBRIS samkatalog? Varför gå mot ett nationellt system när vi kan gå mot ett internationellt bibliotekssamarbete (och nu menar jag inte att OCLC är en humanitär organisation med världens bästa för ögonen), men det finns helt klart något här som är värt att lyftas.

När vi idag hör talas om LIBRIS som lokalt system så sker diskussionen utifrån ett systemperspektiv. Jag struntar ganska mycket i systemperspektivet i det här fallet. För att LIBRIS som lokalt system skall vara intressant för mig så måste man börja diskutera formerna för hur vi skall arbeta med systemet. Hur skall biblioteken som använder LIBRIS organiseras, inflytande, påverkan, lokal anpassning osv är frågor som är oerhört mer viktiga än sådant som handlar om systemarkitektur.

Jag tror att det finns en uppenbar risk att biblioteken kommer börja betrakta LIBRIS som en leverantör av ett bibliotekssystem om man skulle gå över till att använda LIBRIS som lokalt ILS (nu struntar vi i alla tekniska detaljer). Det vore djupt tragiskt. Det vore mycket mer spännande om det drevs som ett gemensamt projekt där alla äger intressen och har möjlighet till påverkan. Att organisera arbetet med LIBRIS distrubierat mellan biblioteken i en anda av samförstånd och utveckling är så mycket mer spännande än att vi hamnar i en situation där LIBRIS betraktas som en leverantör och vi är kunder till denna.

Framförallt så måste vi börja fundera på alternativen till LIBRIS som lokalt system, tidigare har alternativen varit få, men med WorldCat så finns det alternativ som vi måste utforska.

WorldCat

University of Washington Libraries – WorldCat Local