Det finns en berättelse som hör till bilderna. Man måste nästan lyssna på den för att inte missförstå eller tro saker som man inte skall tro. Så betrakta på egen risk och vill ni höra berättelsen som hör till får ni bjuda in mig eller komma till Göteborg.

Min presentation från workshopen om att använda LIBRIS öppna infrastruktur i Jönköping.

Sir Lancelot: We were in the nick of time. You were in great peril.
Sir Galahad: I don’t think I was.
Sir Lancelot: Yes, you were. You were in terrible peril.
Sir Galahad: Look, let me go back in there and face the peril.
Sir Lancelot: No, it’s too perilous.
Sir Galahad: Look, it’s my duty as a knight to sample as much peril as I can.
Sir Lancelot: No, we’ve got to find the Holy Grail. Come on.
Sir Galahad: Oh, let me have just a little bit of peril?
Sir Lancelot: No. It’s unhealthy.
Sir Galahad: I bet you’re gay.
Sir Lancelot: Am not.

- Monty Python and the Holy Grail

Jag har skrivit om det förut men det är smart av EBSCO att dra nytta av biblioteksystemleverantörernas utveckling av Discovery Interfaces. Genom att använda de lokala systemens funktionalitet för att exportera poster och exemplarstatus kan de erbjuda alternativ som borde fungera minst lika bra som den egna systemleverantörens Discoverylösning. Om man har ett stort bestånd av databaser hos EBSCO så borde det här vara mycket intressant om man funderar på att uppgradera sin OPAC till ett Discovery system.

EBSCO har över tid tagit fram produkter som A-Z, LinkSource, Integrated Search, EBSCOhost och har nu tillsammans med EDS en svit med produkter som kan ta hand om en stor del av bibliotekens söktjänster. Det är spännande. EBSCO har försprång på t ex Ex Libris då man över lång tid arbetat med att aggregera databaser och göra dem sökbara. Pressen på t ex LIBRIS att snabba på funderingarna och arbetet med att få in licensierat metadata borde öka markant i takt med att den här utvecklingen fortgår. Samtidigt är det en oerhörd utmaning för just LIBRIS att kunna leverera motsvarande tjänster och data som de stora aktörerna gör.

Nu när databasleverantörerna lanserar den här typen av tjänster så blir behovet av öppna standarder viktigt. Det är ett problem att det råder så liten samordning som det gör mellan leverantörerna kring hur data och tjänster skall se ut. Även om det finns API:er och vissa gemensamma drag mellan leverantörerna så är det vi som kunder som borde pressa dem att söka samarbeten. Öppna system är en sak och de flesta leverantörer säger idag att deras system är öppna och man tillhandahåller t ex API:er och exportmöjligheter. Men vad som blir ännu viktigare i sammanhanget med konstruerandet av centrala index baserade på lokala kataloger och arkiv är principen om öppen data. Det finns en uppenbar risk att biblioteken i sin iver att leverera bra och moderna söktjänster missar detta. KB gör ett föredömligt jobb som inte accepterar OCLC:s krav på begränsad 3:e partsanvändning av katalogposter.

I höstas hörde jag för första gången uttrycket ”Data as a service” och det var i samband med att man pratade om just Discovery system. På sätt och vis är det inget nytt att vi köper data som en tjänst. Men det som är nytt i sammanhanget är att vi här låter leverantörer indexera vårt data och i vissa fall blir det tillgängligt för andra. När sedan leverantörer knyter avtal med varandra riskerar vi att hamna i en märklig situation där bibliotekens möjlighet att påverka leverantörerna eller ”sitt” data blir små. Jag säger inte att det är så, men jag säger att biblioteken bör vara vaksamma kring villkoren för hur data licensieras och exporteras till större sammanhang. Vi borde verka för att meta-data skall få röra sig fritt och få modifieras fritt oberoende av källa.

Tillbaka till EDS och EBSCO. På flera sätt är det således glädjande att det kommer in ytterligare en aktör som kan konkurrera med de ”vanliga” systemleverantörerna. I takt med att EBSCO mer och mer går mot att leverera totallösningar för biblioteken (ett ERM system är ju på gång) så kommer kraven på inflytande från användarna att öka. Jag tycker det är ett problem med EBSCO att det inte finns någon formell användargrupp. Det gör att biblioteken inte kan formera sig, som en fackförening, eller föra en samlad diskussion kring problem och utveckling. Idag så kan EBSCO hantera varje kund individuellt och det blir individuella krav och problem. Det gör att man inte har en samlad bild av vad som händer. Jag tror att EBSCO på sikt måste göra något åt detta. Det kanske inte handlar om en formell användargrupp, men på något vis måste de skapa ett ”community” för sina användare. Inte minst med tanke på att man i EDS öppnar upp för lokala lösningar och anpassningar. Dels i form av branding men även i form av widgets. Nu vet jag inte hurvida man kan bygga sina egna widgets och inkludera, men jag hoppas det. Likaså skall det ju finnas möjlighet att använda funktionalitet från EDS utanför systemet och integrerat i webbplatsen.

Sammantaget gör det att EBSCO kommer få kunder som gör saker med deras produkter på ett annat sätt än tidigare. Om EDS skall bli det primära sökverktyget för ett bibliotek så vill biblioteket känna ett förtroende och en möjlighet att påverka det som händer med produkten. Jag ser bara fördelar med att EBSCO släpper in sina kunder i utvecklingsprocessen.

Att samla sitt bestånd, system och tjänster hos en leverantör kan uppfattas som en risk. Det leder till beroende och att man blir instängd. Men faktum är att vi redan idag ser väldigt få som byter bibliotekssystem. Man tenderar att hålla kvar vid sin leverantör och när man köper nya system så tenderar man att skaffa lösningar som man läst, sett och hört om på sina användargruppsmöten (se där EBSCO en nytta med användargruppsmöten). Vi går redan mot en framtid där antalet leverantörer blir färre. Detta gäller såväl databaser som bibliotekssystem. På senare tid har det skett större och större cross over mellan dessa och jag tror det kommer fortsätta. Antalet aktörer kommer minska och antalet avtal dem emellan öka. I slutändan kommer biblioteken behöva välja en till tre leverantörer som står för huvuddelen av deras medie- och systemförsörjning. Det behöver inte vara en nackdel, men jag tror det är mycket viktigt att biblioteken gör medvetna val och att man arbetar för att bli partners och inte bara kunder till sina leverantörer. Att biblioteken organiserar sig tillsammans, utvecklar tillämpningar och anpassningar som bygger på en öppen arkitektur och öppet data. Kanske inom ramen för LIBRIS, kanske inom ramen för 4-5 nationella konsortier.

Fascinerande att en ny produkt från en leverantör kan väcka så stora frågor och tankar hos en.

Jag var ingen större fan av EBSCO Integrated Search. När det presenterades så var det inte alls vad jag hade hoppats på. Det jag hade hoppats på var EBSCO Discovery Service, som tillsammans med Integrated Search ger mersmak. Det skall bli intressant att se och höra EBSCO berätta mer om det här. Utan att ha sett något annat än deras egna reklam tycker jag det verkar minst lika lovande som Primo och Summon.

SwePubs öppna gränssnitt (SRU, OAI PMH och Xsearch) gör det möjligt att integrera och uppmärksamma våra användare på ett potentiellt mycket användbart material.

Snabbt går det med.

Ganska direkt efter mötet i Malmö åkte jag iväg till Jerusalem och Ex Libris andra Developer meets Developer möte. Det var min tredje resa till Israel på ett år så jag var ganska säker på vad som väntade. Men det är onekligen en viss, eh, spänning i landet som dock känns helt säkert. Ex Libris har i och med sin Open Platform strategy och med EL Commons som kundplattform för att sprida kundanpassad och utvecklad kod arrangerat ett möte där personer som är aktiva på EL Commons får en chans att träffa Ex Libris egna utvecklare på deras kontor i Jerusalem. Förra året var vi 15 personer. I år var vi 12 från USA, Sverige, Finland, Holland, Tyskland, Österrike, U.K och Australien.

Temat för årets möte kom att handla om OPAC funktionalitet via de nyutvecklade REST API:er som Ex Libris utvecklat i enlighet med DLF ILS Discovery Interface rekommendationer. Flera av de stora leverantörerna har skrivit under en avsiktsförklaring att stödja rekommendationerna men jag tror att Ex Libris är de första att faktiskt utveckla dem. Det är alltså via dessa som Primo kommer att kunna utväxla information med bibliotekssystemen (Aleph och Voyager) men rent praktiskt innebär det även att andra system kan använda dessa för att hämta och presentera information som finns i lokala bibliotekssystem. Denna utveckling torde vara högaktuell för projektet LIBRIS som lokal OPAC då man via dessa skulle kunna lösa funktionalitet för omlån, reservationer m.m. Det som är bra, för en gångs skull, är att Ex Libris själva använder samma API för att integrera sina ILS med Primo. Det borgar för att all funktionalitet måste finnas på plats och vara tillgänglig i API:et.

Vi gick igenom stora delar av API:et, tittade på exempeltransaktioner och arbetsflöden. Att man valt REST framför SOAP tillskriver man att det senare är mer inriktat på ”operations” och det förra på resurser. Så vad man gjort är att man mappat alla resurser i ALEPH mot en REST tjänst, även om det är låntagartjänster (request actions, holdings|items, library card, patron info) som står i fokus. Det som är intressant här är att man valt att använda teknik som inte är specifik för biblioteksvärlden (ncip, z39.50) utan en teknik som används även utanför. Det borgar för att fler skall kunna använda och förstå våra system. Det som inte var löst i utvecklingsfasen var hur API:et skulle säkras. Eftersom man kan göra PUT|POST|Delete transaktioner uppkom en diskussion om säkerhet. De har inte bestämt sig ännu men en lösning är att ropande applikation använder ett certifikat. Det intressanta var att de valt att inte lägga på någon som helst säkring på API:et ännu utan ville avvakta vårt möte för att höra våra åsikter. Vissa ville IP-begränsa, andra vill ha U/P och vissa ville ha certifikat. Så jag antar att vi kom fram till att vi ville kunna välja metod lokalt (det är inte lätt att vara systemleverantör).

REST API:et för att hämta data från bibliotekssystemet är riktigt bra. Här får man ett dokumenterat, standardiserat verktyg för att kunna hämta och uppdatera data som på många vis varit inlåst. Interaktion med lärmiljöer, institutionella arkiv, samkataloger m.m,m.m är en realitet i och med detta. För ALEPH kommer dessa att introduceras inom kort och man talade om att ”nedgradera” tjänsterna till version 18. Det gör även att jag är mycket tveksam till värdet av att uppgradera till version 20|21 när Fujitsu behagar att erbjuda denna. Om jag antecknade rätt så kommer dessa att introduceras i version 21 som finns tillgänglig från Q3 2010.

Jag har varit ganska skeptisk till värdet av Primo så som Primo2 ser ut idag. Det har liksom saknats för många viktiga bitar för att vara tillräcklig som ersättare för OPAC och MetaLib. Men nu börjar man att komma någonstans. Primo3 för med sig en ny design. En design som vi fick se i Jerusalem. På ett sätt är den väldigt komplicerad, kanske för ambitiös, men det verkar finnas goda möjligheter att anpassa. I korthet bygger man mycket mer på träfflistan än på presentationsvyn av en resurs. Genom att använda tabbar och möjligheten att expandera yta och information direkt i träfflistan tror man att man skall kunna ge användaren ett gränssnitt som är informationsrikt och översiktligt. Jag är lite skeptisk till all den funktionalitet som är inbäddad och ibland gömd, men det är onekligen en beundransvärd ansats och jag hoppas det fungerar i praktiken.

Med en ny design för Primo, med stödet för att hämta information från bibliotekssystemet och stöd för ”OPAC-transaktioner”, relevansrankning, klustring och med Primo Central så känns det för första gången som att Primo är ett riktigt alternativ till JULIA. Speciellt om man kan hösta in t ex institutionella och ditigala arkiv. Att man dessutom erbjuder en säker arkitektur för att arbeta med tillägg (Jquery i separata ”tiles”) och möjligheter till grafisk anpassning på ett smidigt sätt är extra godis.

Om jag antecknade rätt så kommer Primo 3 att finnas tillgängligt i Januari. Jag ser fram emot att se om mina höga förväntningar infrias.

Oracle sponsrade mötet och gav en presentation av nyheterna i 11g som kan hjälpa utvecklare av bibliotekstjänster. Man kan väl lugnt säga att det var över min nivå… men intressant var det att lära sig lite mer om hur Aleph använder Oracle Text. Be mig inte att återge det. I samband med att vi pratade om Oracle togs en av förra årets hetaste frågor upp. Ex Libris vill gärna strypa åtkomsten till databasen. De ser hellre att vi använder Vyer eller API:er. Detta är för att de skall kunna ändra i tabellstrukturer och inte oroa sig över att kunder ”ställer till det”. De drog även upp ev. licensproblem med att ge oss skrivrättigheter till databasen. Nåja… det var hett förra året och det var hett i år. Även om jag kanske var den som brann mest. Det är obegripligt att man vill strypa en av Ex Libris starkaste konkurrensfördelar dvs åtkomst till datat. Här pratar man om Open Platform strategy och sedan vill man begränsa just denna öppenhet. Licensfrågan är ”bull”, dels för att många har egna licenser som tillåter oss att utveckla och dels för att Oracles representant på mötet sade att det var OK.

Jag förstår att Ex Libris tänker på att de vill kunna ändra på saker. Jag förstår att det kan hända när jag skriver något som pratar direkt med databasen och om det händer så får jag göra om det. Det är mitt ansvar, inte Ex Libris, det är fint att de tänker på mig. Men de behöver inte göra det. Likaså är jag inte dum. Om jag kan använda ett API eller en vy så gör jag det. Men ganska ofta så finns just den vyn eller en tjänsten som jag letar efter inte tillgänglig. Att i det läget öppna upp en support incident för att få denna skapad är inte tillräckligt bra. Speciellt inte i en situation där vi i värsta fall sitter i relation till LIBRIS och FUJITSU innan frågan ens kommer till Ex Libris. Jag passade på att fråga hur många SI incidents som de brukar få från Sverige och det var ganska tyst då. När man vill göra något så vill man göra det med en gång, inte vänta månader på att en begäran om att skapa en ny vy skall leta sig igenom i värsta fall tre nivåer av support och ständigt ifrågasättas. Det hela slutade med att man för nuvarande produkter inte kommer ändra något men att man för framtida produkter kanske kommer att göra saker annorlunda. Åtkomst till datat och databasen är en rättighet som vi INTE skall ge bort där vi har den. I de fall där vi inte har det borde vi slåss för att få det (sneglar på LIBRIS samkatalog). Jag säger inte att kreti och pleti skall ha skrivrättigheter till databasen, men det finns definitivt personer som borde ha det

Alla deltagare delades in i olika produktworkshops där man fick träffa aktuellt utvecklingsteam. Jag hamnade med SFX folket tillsammans med Mark Dehmlow från Notre Dame och Ere Maijala från finska nationalbiblioteket. Vi pratade om bX (och hur det fungerar) och om hur vi ev. skulle vilja använda bX utanför SFX menyn. I princip kom vi fram till att vi borde ha obegränsad åtkomst till bX API:et utan att behöva gå via SFX. Vi pratade även om SFX4 och det otillfredsställande faktum att SFX inte utnyttjar serverns hårdvara i tillräcklig utsträckning. Glädjande nog kommer SFX4 att bära med sig en ny arkitektur (MySQL5 [64bit]) som tillsammans med att man skrivit om en del kod leder till ökad prestanda. Vi pratade om förbättringar i arbetsflöden, t ex om behovet att kunna skapa en bevakning på titlar som ännu inte finns i någon target. Vi pratade om dumpningen av JSI för RSI som är mer korrekt och som används för att få en FT indikator, man kan även få information om e-böcker via RSI.

Varje deltagande bibliotek fick hålla en 15-20 minuters presentation om något de gjort. Jag pratade om JULIA, men passade även på att ta upp frågan om Open Data och lånade Anders Söderbäcks bild där biblioteken är snärjda av leverantörerna. Jag kunde inte låta bli att ta upp frågan. Det passade ju så bra in i sammanhanget där man pratar om en öppen arkitektur, plattform och strategi. Speciellt inför diskussionerna om URM är det viktigt att vi inte hamnar i en situation där vi ger bort vårt metadata för att sedan få köpa tillbaka det i form av ”Data as a service”. Bilderna från min presentation är nedan. Utöver det så var det några presentationer om Primoimplementationer, några andra OPAC:s, lite Single Sign On (SSO), Mobila applikationer och lite om MetaLib X-server.

Mötet var mycket givande. Dels i nätverkssyfte men framförallt strategiskt. Att få en inblick och möjlighet att diskutera med Ex Libris i Jerusalem om vart de är på väg. Vad de håller på att utveckla och hur de tänker ger oss möjligheter att fundera kring våra egna system och partnerskap för framtiden.

Min första tanke var att använda SFX och en z39.50 plugin. Men jag kan inte hitta något om stadsbibliotekets z-server. Jag vet sedan en tidigare diskussion med kommunens IT-förvaltare att de inte vill att någon använder den. I och med uppgraderingen till den senaste (?) versionen av LIBRA finns det en SRW server som man kan prata med och det är den som MetaLib använder i Samsök och Bibliotek24. Eftersom jag ägnade förra helgen åt att bygga några PHP funktioner för att lista kategorier, databaser och att söka via MetaLibs X-server så slog det mig att detta kanske är en framkomlig väg. Eftersom ingen från kommunens IT förvaltning är inblandad och jag endast använder system som redan är godkända/fungerar borde det inte vara några problem.

Så nu när jag ändå suger ut ISBN/ISSN för att skicka till SFX API och presentera SFX tjänster i en bibliografisk vy så passar jag på att skicka iväg en sökning till Stadsbiblioteket via MetaLibs X-server. Om boken finns så presenteras en länk och om boken inte finns så visas ett meddelande om att den inte finns på stadsbiblioteket. Det hela ser ut att fungera ganska bra, men vi har inte testat det speciellt länge. Vi får se hur det går under veckan. Den mest uppenbara negativa effekten är att det tar några sekunder längre för e-JULIA menyn att presenteras. En lösning på det vore att lägga MetaLib anropet vid sidan av SFX anropet med en egen aktivitetsindikator. Då skulle man bryta upp det lite. Jag får fundera på det och höra vad kollegorna tycker. Just nu är jag mest nöjd med att det finns någon slags koppling. Även om det är omvägen via MetaLib – för användaren spelar det dock ingen roll eftersom de inte märker av mellansystemet.

Det blir mycket snackande från min sida i olika sammanhang nu och jag förstår om folk tröttnar på det. Det ser ut som jag just nu håller på med tre aktuella teman: samsökning, webbtjänster och framtids-/strategifrågor. Till en viss del hänger de ihop och till en viss del är det helt egna problemkomplex. På LIBRIS allmänna användarmöte var min roll på programmet ganska liten. Jag och Daniel Andersson från Stockholms stadsbibliotek pratade om ramverket kring Öppna Bibliotek, vad det syftar till och vad man kan göra. Jag försökte motivera varför man skulle prova att använda sig av öppna tjänster och lära sig av dem. Exemplet var JULIA och jag hoppas att jag fick fram någon slags poäng. Inga slides den här gången utan jag körde direkt mot JULIA. Vi var lite ”off” i programmet men det finns en koppling mellan LIBRIS öppna system och öppna bibliotek som går ut på att man hämtar bibliografisk information och relaterade ISBN till en utgåva. Så helt frånkopplat LIBRIS är det inte. Dessutom vore det roligt om både LIBRIS och andra samverkans-bibliotek ville använda sig av datat.

I övrigt var det ett ganska späckat schema som LIBRIS bjöd på. Det har gått en stund sedan det förra användargruppsmötet och lokalen var packad. Jag orkar inte räkna men deltagarlistan består av fyra sidor…

Innan jag summerar mina intryck tänkte jag slå ett slag för hur man borde schemalägga möten i Stockholm. Om du bor i Stockholm. Lägg inte ett möte så att det börjar med programmet förrän klockan 10.00. Samling 9.30 och så kör man igång klockan 10. Det går inte ta sig till Stockholm från Jönköping och andra mindre städer före 9.00 – 9.30. Att man skall behöva flyga, eller åka dagen innan för att inte missa den första halvtimmen är inte bra. Så, Stockholmare, tänk på kusinerna från landet och börja inga möten före klockan 10.00.

Sedan förstår jag att det är svårt när man har ett fullt program.

Anyway, jag missade den första delen av mötet men har förstått att det bl a handlade om expertgruppen för LIBRIS och dess nya utformning. Jag blev inte riktigt klar över utformningen men det är lite folk som skall utses från olika håll (t ex SUHF). Jag kom in när Henrik höll på att prata om LIBRIS arbete med utveckling och design. Den metod som LIBRIS använder är nyttig och något som folk lätt kan ta med sig hem när de funderar på sina webbplatser, kataloger och tjänster där man kontrollerar gränssnittet.

Kristin pratade om arbetet med SwePub – ett arbete med syfte att göra den svenska vetenskapliga publiceringen tillgänglig. SwePub är nog ett projekt som fått dras med lite oklarheter om vad det är man skall göra, så det var bra av Kristin att bryta ned det hela och tydliggöra vad det handlar om. Det handlar t ex inte om att skapa en statistiktjänst för den svenska forskningen. Det som var mest intressant i Kristins framställning var inställningen att LIBRIS (webbsök) skall användas som gränssnitt och att SwePub-datat inte skall lagras i Voyager.

Det är intressant för det kommer att testa webbsöks förmåga att agera ”front-end” mot flera datakällor. Potentiellt är detta mycket intressant då webbsök skulle kunna riktas mot flera andra data-källor. Allt behöver inte lagras i en och samma källa utan kan ligga i flera. Så länge man delar på gemensamma nämnare som format bör det gå bra. Ett utmärkt exempel på trenden med ”decoupling the frontend from the backend”. Jag hyllar utvecklingen och ansatsen. Det finns naturligtvis en del problem, som dubblettkontroll, formatkontroll och ev. designförändringar. Men ansatsen är intressant. Här har vi ett tydligt exempel på hur webbsök går mot ett primärt ”discovery tool”. Jag hoppas att man även tänker på ”delivery” aspekten, dvs när man får bibliografiska data på artikelnivå så har man en möjlighet att uttnyttja t ex SFX för att kontrollera tillgänglighet i andra källor (t ex licensierade databaser).

Tack Facebook och Google Image search

Det hettade till något under diskussionen om vad LIBRIS-katalogen skall innehålla. Tomas Friberg pratade om inmatchingen av Malmö stadsbiblioteks bestånd och om de förtjänster och problem som det fört med sig. Totalt har man läst in 267000 poster. Christer Larsson talade om LIBRIS arbete med att läsa in e-resurser och jag var inte imponerad. Missförstå mig rätt.

Ja, det är jättebra att man läser in bestånd från SFX. Det är lysande. Men den stora biten handlar ju om det data som t ex SwePub representerar och att LIBRIS skall kunna fungera inte bara som ett system för discovery utan även för delivery. Idag är det fulltexten eller smarta beställningsfunktioner som står i centrum. Hur skall LIBRIS behålla sin ställning som Sveriges främsta discovery tool för svenska bibliotek om det inte hanterar den materialtyp som vi spenderar större delen av vår budget på (i alla fall de flesta högskolebibliotek), artikeldata och fulltexter i licenseriade databaser. Vilken nytta har ett bibliotek som lägger 90% av sin budget på e-media av att ha en samkatalog som representerar 10% av deras bestånd. I en tid när omedelbar åtkomst är det som räknas. Vilken nytta har högskolebiblioteket i Jönköping av att Stockholms stadsbibliotek har sina böcker i LIBRIS? Vad är det då LIBRIS är ett uttryck för? En katalog över tryckta böcker på svenska bibliotek. Räcker det? Är vi nöjda med det? Bibliotek skall samarbeta kring det gemensamma och fokusera på det unika. Vad är det ett biblioteks söktjänster kan erbjuda som andra söktjänster inte kan leverera? Det allmänna finns i Google och WorldCat. Vilket värde ligger det i att begränsa mitt forskningsbiblioteks samkatalog till nationsgränser? Jag är ju intresserad av att presentera mitt bestånds unika urval och bestånd av tjänster i en integrerad kontext. Kommer jag att få det i ett LIBRIS som arbetar med att integrera folkbibliotekens bestånd före det att de arbetar med att hösta in och bygga centrala index av artikeldata från dataleverantörer? Lund gör det för ELIN, Danska KB gör det för Primo. Varför har LIBRIS inte samma ansats? Varför är inte det ett prioriterat ämnesområde? Istället är det LIBRIS som lokal OPAC som skall utredas (igen), webbaserade katalogiseringsklienter och samsökningstjänster utan målgrupp (Sondera). Även om det sista är riktigt fint. Så när Christer Larsson avslutade sin presentation av hur man arbetar med E-resurser så var jag inte nöjd. Jag förväntar mig att LIBRIS spelar den roll som Anders Söderbäck talade om i sin presentation. Då måste man ha en tydligare ambition/vision, strategi och taktik för hur denna skall uppfyllas. Det var inte meningen att ställa Christer mot väggen. Det är omöjligt att på stående fot svara på de frågor som jag ställde.

Men jag tycker det är viktigt att LIBRIS vet att vi förväntar oss saker av dem. De har vår tillit och idag när utvecklingen går så rasande fort är tillit väldigt viktig. Tror jag att LIBRIS kommer lösa framtidens uppgifter eller tror jag att det är OCLC, Ex Libris eller Google? Vem i hela världen skall man lita på? Det här är frågor som alla bibliotek bör ställa sig om de inte redan gjort det. Var inte passiva försök att förhålla er aktivt till framtiden och kräv att de som ni litar på är tydliga tillbaka.

Jösses, vilken utläggning… det är väl bäst att säga det rakt ut. En del av frågorna ovan syftar mer till att spetsa till saker än att representera mina åsikter.

Tomas kom tillbaka efter lite diskussioner i ovan nämnda anda. Han berättade då om den kommande Voyageruppgraderingen (Voyager 7) som kommer att ske efter nyår, veckan då det är trettonhelg. Jag noterade inte datumen så noga. Det dyker säkert upp i andra sammanhang. Voyager 7, som LIBRIS var med och beta-testade är bättre på en massa saker. Hurra!

Eftermiddagen ägnades sedan åt att prata om mindre frågor. Den första var webbkatalogisering. En fråga som kan verka trivial men som även syftar till att göra LIBRIS samkatalog mindre beroende av Voyagers miljö. Man kan se det som att LIBRIS bygger sina egna verktyg mot samkatalogen för att ha större inflytande och kontroll över inte bara miljön, men även utvecklingen. Återigen en fråga om tillit. Tror katalogisatörerna att LIBRIS kommer ro det här i land och att det blir bättre än med den gamla klienten. Jag har ingen direkt uppfattning. Men det är intressant att se hur LIBRIS allt mer
frigör sig från det gamla katalogsystemet. Jag antar att den naturliga fortsättningen blir att migrera även databasen när Voyager går över i URM. Aha, en tendens till taktik. Eller är det bara jag som vill se det så?

Arvid Oja gjorde ett animerat framträdande om driften av LIBRIS system. Mästerligt! Kristin pratade om projektet som syftar till att reda ut förutsättningarna för att använda LIBRIS som lokal OPAC. Alltså, låt mig skriva det tydligt, som lokal OPAC, INTE som lokalt system. Förutsättningarna känns ganska givna men jag ser ändå fram emot april 2010 då deras rapport skall vara klar och agera underlag för fortsatt beslut om utveckling eller inte. Här hoppas jag att man kikar på DLF:S ILS Discovery Interfaces som jag vet att Ex Libris utvecklar för Aleph 20.1 och Voyager 7.x. Lars Nordesjö pratade om Fråga biblioteket som utvärderats och man funderar nu på hur man skall gå vidare och utveckla tjänsten. Innan det var dags för den avslutande frågestunden talade Anders Söderbäck om den pågående utvärderingen av Samsök. Inget nytt där. Vi väntar med spänning på Nelkes rapport.

Dagen avslutades med en lite frågestund och återkoppling. Vi fortsatte att prata om inspiration, vägledning och underförstått tillit. Vi är många som förväntar oss att LIBRIS leder biblioteksutvecklingen i Sverige. Frågan är om LIBRIS vågar göra det och dessutom stå för det!

Det tycker jag att de skall, för de gör grymt bra grejjer och jag vill att de skall fortsätta med det.

• Villanova University
• Stanford
• University of Michigan
• National library of Australia
• London School of Economics
• Georgia Tech
• Colorado State University
• University of South Australia
• Western Michigan University

Oavsett vad som händer med våra söktjänster framöver så tror jag på så rika erfarenheter som möjligt. Så det skadar inte att testa så många saker som möjligt, speciellt inte när framtiden är oviss. Men man undrar ju lite över VuFinds hållbarhet över tid. Frågan är om ett open source projekt kan klara av att utvecklas i takt med WorldCat, Primo och Summon? Det är lite illavarslande att VuFind inte utvecklats mer efter att Andrew Nagy lämnade Villanova och började på Serial Solutions.

På tal om det så har jag hittat ytterligare en Beta av Summon, denna gång på Dartmouth College Library. Det är en imponerande hastighet, men jag är inte helt såld på gränssnittet, jag tycker det borde kunna trimmas lite. Övriga bibliotek att spana efter Summon på är: Oklahoma State University, University of Sydney, Claremont Colleges Library, University of Calgary samt Western Michigan University. De har alla varit med som beta-testare/partners.

Den som är intresserad av att läsa mer om Summon bör även kolla in presentationerna från ALA som finns på Serials Solutions webbplats.

Med utvecklingen av Summon och Primo Central så ser det onekligen ut som att framtiden för söksystem bygger på aggregerat data – lokalt och centralt | fritt och licensierat.

Henrik på BibCamp2009, foto: rojo2001@flickr

Henrik ligger bakom LIBRIS stavnings-API, ett föredömligt snabbt och enkelt system för att hantera stavningsförslag. Du skickar termerna som skall kontrolleras och får tillbaka XML med ev. förslag. Tjänsten kräver att du registrerar maskinen som skall göra anropen och skickar med en unik nyckel.

Vi har testat stavnings API:et i JULIA en stund och inte funnit något att anmärka på. Det är helt enkelt väldigt bra!

Från JULIA kör vi nu två ”menade du?” funktioner vid en sökning som ger noll träffar. Dels en kontroll mot LIBRIS men även en kontroll mot Yahoo! och deras stavningswebbtjänst. De två kompletterar varandra väldigt bra och ger ett utmärkt stöd till våra användare när de slinter på tangentbordet.

I veckan som gick var jag och Cecilia Petersson från Uppsala UB och arbetsgruppade med Örebro UB. Efter att SUHF:s arbetsgrupp för framtida biblioteksfrågor avslutat sitt arbete har vi fått en del förfrågningar om att komma och prata. Jag och Cecilia förberedde ett litet seminarium för Örebro UB som vi senare planerar att upprepa med några andra. Upplägget är att vi pratar utifrån vår rapport, men att deltagarna sugs in och får uppgifter (både i grupp och individuellt). Upplägget fungerade väldigt bra och jag känner mig nöjd. Om ert bibliotek funderar på någon slags framtidsworkshop så hör av er. Ni kan få ta del av vårt upplägg.

En av de roligaste uppgifterna var att varje deltagare tvingades formulera de tre viktigaste framtidsfrågorna för sitt arbete, för biblioteket och för universitetet. Vi samlade in dessa och det är ganska roligt (tankeväckande) att läsa vad folk skrivit. Några saker framträder tydligt. Flera efterfrågar långsiktig strategisk kompetensutveckling i olika former och det finns starkt behov av utökad IT kompetens och infrastruktur.

I övrig har jag jobbat med webbplatsen för Knutpunkt 2009, ett samarrangemang mellan Linköping UB och Högskolebiblioteket i Jönköping. Förhoppningen är att dokumentera arbetet med konferenswebbplatsen så att andra konferensarrangörer enkelt kan utnyttja våra erfarenheter. Webbplatsen byggs i Drupal och det hela tuffar på ganska bra. Programmet till konferensen, som handlar om nya kommunikationsmönster, pedagogik och biblioteket som plats ser väldigt starkt ut. John Blyberg (SOPAC 2.0), Virtual-Dave Lankes framtidsvisioner och Peter Williams (Google generation) står för en internationell utblick och touch. Medan t ex Mattias Karlsson från Moderskeppet, Eva Norling, Åke Nygren och Lotta Åstrand står för svenska erfarenheter. Jag tror det kommer bli riktigt bra och intressant. Förhoppningsvis är den där webbplatsen snart på plats så att ni kan läsa mer om upplägget som bygger på parallella spår med arbetsgrupper och föreläsningar.

Värt att notera är att KIB lagt ut sin version av Xerxes – EasySearch – för öppen beta. Förutom KIB så har även Luleå universitetssbibliotek börjat använda Xerxes.

På utvecklingsfronten i JULIA har det inte varit helt stilla. Det finns lite ny funktionalitet men jag väntar med att berätta om det då vi fortfarande testar hur det fungerar….

Så avslutningsvis, när jag åkte hem från Örebro UB tänkte jag att man skulle införa ett återkommande inslag på den här bloggen: Veckans tips. Jag har svårt att tänka mig en vecka utan att jag skulle komma på ett tips. Så jag utmanar mig själv att försöka komma ihåg att tipsa om något varje fredag framöver (listigt att börja med det här precis före min semester….).

Veckans tips : Ladda om en sida genom din proxyserver
Jag har skrivit om det förut. Men det är värt att upprepa. Om ert bibliotek inte har tipsat era forskare/användare om en bookmarklet/smart bokmärke som laddar om en sida via er proxy-server så är det hög tid. Stjäl javascriptet från den här sidan eller skriv ett eget.

Vad vi talar om här är alltså ett litet bokmärke som förslagsvis placeras i en toolbar eller verktygsrad i webbläsaren. Om man sedan sitter utanför lärosätets nätverk och behöver ladda om en sida så att man hamnar i rätt nätverk (t ex Google Scholar för SFX länkning) så klickar man bara på bokmärket och sidan laddas om via proxy-servern.

Om ert bibliotek inte har en proxy-server är ni illa ute, på mer än ett sätt.

Snart är det midsommar. Själv skall jag utforska några Hoegarden Rosée som jag mot all förmodan kommit att älska och jag hoppas hitta några Sierra Nevada ESB.

Trevlig midsommar!