BIBSYS + OCLC = Sant

Det rör på sig i bibliotekslandskapet. BIBSYS i Norge vill samarbeta med OCLC om deras next-gen system, Web-scale Management Services (WMS). Ett system där man drar nytta av modern systemarkitektur, hosting och arbetsflöden som går ut på att man delar på information om informationsresurser, förlag, etc. Den enda nackdelen med WMS är att det inte finns ännu. Men OCLC, som presenterade sig starkt under IFLA2010 i Göteborg, verkar vara ytterst dedikerade till att leverera WMS och det kommer bli ett system som sätter stor press på existerande leverantörer av bibliotekssystem.

Ex Libris

Ex Libris användarmöte i Gent gav mig inte så mycket ny information. Från ELUNA (maj) till IGeLU (september) har Ex Libris levererat den första av fem ”sprints” i den agila utvecklingen av URM. URM påminner i upplägget ganska mycket om WMS. Stora globala system med fokus på att hantera information effektivt och genom samarbete. Fokusera på det unika och dela på det gemensamma är Ex Libris slagord tillsammans med Öppenhet.

FIN <3 Ex Libris

För inte så länge sedan blev det även känt att Ex Libris kommer leverera Primo som det publika gränssnitten för biblioteken i Finland. Men vi talar inte bara om bibliotek i Finland som kommer att använda Primo som front-end. Planen är att nationalbiblioteket, 43 högskole/universitetsbibliotek, 50 specialbibliotek, 20 region bibliotek och ca. 348 folkbibliotek skall använda Primo. Utöver dessa skall man inkludera arkiv och museum. Det gäller bl a riksarkivet, regionarkiv, special- och privatarkiv, bland de museum som skall ingå så nämns riksmuseum, nationalgalleriet och naturhistoriska tillsammans med ytterligare 200 musueum på olika nivåer och regioner. Ett massivt projekt som knyter an till Ex Libris ambition att närma sig produkter som knyter ihop biblioteksverksamheten med digitalisering och långtidsarkivering av digitala objekt.

Ex Libris säger sig följa tidsplanen för utvecklingen av URM och det betyder att man skall vara i general release i början av 2012. Fram tills dess kommer kunderna att kunna följa arbetet i de fyra sprints som är kvar i projektet.

Primo UI as a Service för ML NG

För MetaLib-kunderna presenterade Ex Libris en något oväntad sak på IGeLU. Man har ju pratat om MetaLib Next-Generation, ML NG betyder att man ser över kopplingarna mellan samsökningsmotorn och de databaser som man samsöker för att se om det går att göra snabbare (vilket man redan sagt att det skall göra). Men, ML NG skulle även få ett ”Primo-like interface”. Detta gränssnitt berättade man är de facto Primo. Man kommer att erbjuda ett Primo-gränssnitt som en hostad gratis tjänst. Via detta kommer man att kunna söka i Primo Central och om man behöver gå vidare från Primo-Central så kan man söka via Primo i MetaLibs parallellsökningsfunktioner. Exakt vad och hur detta kommer fungera för Samsök är oklart. Att Primo Central skall finnas tillgängligt som en target i ML är sant och det finns implementerat hos University of Auckland, NZ om man vill prova.. Kostnadsmässigt så säger Ex Libris att både Primo UI och Primo Central kommer att skickas med utan kostnad till ML kunder.

Om man vill prova Primo Central i Primo så är University of Central Oklahoma ett bra ställe att börja på. De var early adopters av Primo 3 och Primo Central.

Förutom en rad Star Wars liknelser så var nog ovanstående det mest intressanta på IGeLU. Verde-biblioteken i Sverige, LIBRIS och Ex Libris hade ett möte om problemen med den försenade 4.1 versionen av SFX. Det ser ut att bli mycket problematiskt för Verdebiblioteken om Samsök uppgraderar till 4.0.

Så det sammantagna intrycket från IGeLU är att Ex Libris fortsätter på den inslagna vägen. De verkar ha stort förtroende hos sina kunder och många ser fram emot URM och URD2.

Biblioteksföreningen och infrastrukturen

Veckorna före IGeLU träffades Svensk biblioteksförenings infrastrukturråd. Det är ett svårt uppdrag som rådet har.

”… att genom omvärldsbevakning göra en lägesbeskrivning med internationellt perspektiv och där ”best practice” lyfts fram. Lägesbeskrivningen ska till exempel ta upp vilka centrala tjänster som finns, hur utvecklingsplanerna ser ut, vilka genomförda och aktuella utvecklingsprojekt som finns, vilka organ som diskuterar dessa frågor, samt vilka utvecklingsmiljöer och vilken kompetens som finns centralt, regionalt och lokalt. Rådet ska utifrån lägesbeskrivningen identifiera angelägna utvecklingsområden. Arbetet ska fungera som ett underlag för föreningens styrelse när den tar ställning till Kungl. bibliotekets aviserade uppdrag att ta fram en plan för ett utökat ansvar enligt kulturpropositionen.”

Men rådet har efter ett par möten kommit samman som grupp och börjat fokusera på att producera något som styrelsen kan ta ställning till. Jag hoppas återkomma med mer info och jag hoppas att det är mer framsynt än att folkbibliotekens bestånd måste in i samkatalogen. Speciellt när samkatalogens status är ifrågasatt av forskningsbiblioteken.

SUHF Forum för bibliotekschefer och infrastrukturen

Årets viktigaste händelse (bokmässan inräknad) ägde rum i förra veckan då SUHF Forum för bibliotekschefer anordnade ett seminarium angående den tekniska infrastrukturen för informationsförsörjningen. Att kunna samla i princip alla SUHF:s bibliotekschefer och en teknisk rådgivare till denna för att under två dagar diskutera utmaningar, samordning och prioriteringar. Det var på tiden och mäktigt. Inför mötet hade ett bakgrundsmaterial skickats ut och jag tror att många kom väl förberedda. Detta gjorde att man efter redovisning av projekt som drivits i anslutning till LIBRIS (L-OPAC, Samsök, Databrunn), inledande key-note av Marshal Breeding och presentationer från Ebsco, Serials Solutions, Ex Libris, OCLC och T!NG kunde föra relativt konkreta diskussioner om hur man skall gå vidare lokalt, kollaborativt och nationellt. I praktiken tolkar jag utkomsten av mötet som att en rad bibliotek kommer att gå vidare med kommersiella aktörer för en Discovery-plattform (tillsammans eller enskilt) i ett tidsperspektiv 3-5 år. Under den tiden samarbetar biblioteken med LIBRIS om uppbyggnaden av en databrunn, med fokus på det svenska materialet, men även för det licensierade i den mån man kan få det genom att ändra på villkoren i de avtal som upprättas lokalt och framförallt via nationell samverkan. Nu är detta en egen tolkning av konklusionen, så ta den för en sådan.

När man diskuterar strategierna för hur man skall gå vidare med den globala, nationella och lokala infrastrukturen för vår informationsförsörjning kan det vara bra att utgå från samma begrepp. Så att när vi träffas kan diskutera utifrån dessa.

I ljuset av utvecklingen med BIBSYS, Primo i Finland, utvecklingen av web-scale management system för bibliotek (OCLC och Ex Libris), diskussionerna i SUHF och biblioteksföreningen är det viktigare än någonsin att biblioteken lokalt har en riktning i sitt strategiska arbete och om det är viktigt lokalt så är det ABSOLUT NÖDVÄNDIGT att de centrala biblioteksfunktionerna i vårt land är tydliga med sin strategi för framtiden och var man planerar att lägga sina resurser och på vilken verksamhet.

Tre segment

Infrastrukturen för informationsförsörjningen kan uttryckas i tre segment:

Försörjning – Allt det som rör uppbyggnaden av våra samlingar. Det kan röra sig om förvärv av enskilda informationsresurser, mediebeskrivning, kataloguppbyggnad och upprättandet av avtal. Det som systemleverantörerna kallar för ”the back end”, dvs bibliotekens interna hantering av informationsresurserna. Exempel: LIBRIS katalogsystem, lokalt ILS, SFX Knowledgebase, ERM, Institutionellt arkiv

Gränssnitt – Allt det som kretsar kring att finna bibliotekens tjänster och resurser. Det handlar om söktjänsternas utformning och omfång. Men även om möjligheten att kunna lista resurser/kompetenser och att förmedla t ex bibliotekens referenstjänster. Systemleverantörerna kallar detta för ”the front end” eller ”Discovery layer”, dvs det som användaren exponeras för och använder. Exempel: LIBRIS webbsök, lokal OPAC, Primo, WorldCat, Google, SwePub, Summon, EBSCO Discovery Service

Länkning – Länkningen förmedlar information om en enskild resurs och kopplar ihop gränssnitt med informationsförsörjning. Det enklaste sättet att betrakta länkningen är som något som sker från en referensdatabas till en fulltextdatabas. Men systemet för att länka handlar egentligen om att länka ihop information och tjänster om enskilda resurser från flera olika system. Det kan handla om lånestatus och tillgång i fulltext, om Impact factor, omdömen och liknande resurser. Det kan även gälla länkning till smarta beställningsfunktioner för inköp eller fjärrlån. Exempel: Länkserver (t.ex. SFX), LIBRIS lånestatus, Lokalt ILS

I dessa tre segment kan biblioteken operera på tre nivåer: lokalt, centralt och kollaborativt. Det är inte nödvändigt, kanske inte ens önskvärt, att arbeta på samma sätt inom samtliga segment. Varje bibliotek måste utifrån sina förutsättningar bestämma sig för vilka tjänster i varje segment som man behöver ha kontroll över. Detta är viktigt, inte minst för att de globala systemleverantörerna presenterar lösningar som är oberoende av nationsgränser och som bygger på antingen världsomspännande samarbete eller världsomspännande licensierande av tjänster för bibliotekens informationsförsörjning, gränssnitt och för länkning av information. Vad är viktigt, i ett nationellt perspektiv, att samarbeta kring? Är det data, tjänster och system? I vilken omfattning och utsträckning? I vilka fall vill man samarbeta med en global, kommersiell aktör? Under vilka villkor?

Idag är grunden för systemen som underhåller informationsförsörjning, gränssnitt och leverans av data på väg att förändras. Informationsdatasystemen som biblioteken använder håller i allt större utsträckning på att integreras med de medieresurser som systemen hanterar. Tidigare fyllde biblioteken katalogerna med innehåll själva, idag följer data med systemen i s.k Knowledge bases. Biblioteksdatasystem och media integreras i världsomspännande system där bibliotek och slutanvändare tillsammans berikar data – både genom att lägga till metadata, genom data som uppstår i användningen av systemet, och genom interaktionen med andra system. Principdiskussionen om hur vi betraktar äganderätten till data och flytt av data har därför aldrig varit viktigare. Här förefaller det viktigt att biblioteken agerar samlat och noga överväger system från leverantörer som kontrollerar metadatat för våra informationsresurser.

Fortsättning lär följa …

• Summon is enabling students to go directly to full-text, boosting the use of a variety of databases. For example, Academic Search Premier saw a usage increase of 92% and ABI/INFORM rose 354%.

• Journal usage is up significantly. Before Summon, the use of individual journals in which the library had invested was generally going down. However, after Summon’s implementation at the close of August 2009, GVSU’s top 100 journals showed an average increase in usage of 48% and the top 1000 had increased usage of 82%.
• Increased usage occurs even for databases from content providers that are not participating in the Summon service, a result of the service’s indexing of the same content from alternate sources.
• Summon is having an impact on the type of content students are choosing. For example, the library has seen a significant increase in the use of newspaper content.

Discoveryplattformar och stora aggregerade index är onekligen i ropet. Jag har under dagen ägnat en timme åt att kika på Ex Libris webcast av Primo Central via Library Journal med titeln Primo Central: The Ultimate in Next-Gen Discovery: Raising Research to a New Level. Webcasten gick av stapeln lite tidigare men gjordes åtkomlig för de som registrerat sig idag. Jag antar att den kommer bli öppet tillgänglig i arkivet som de andra inom kort. Spana in på Library Journals Webcasts sida om en stund så finns den säkert där. Primo casten var mycket givande och om man tittar på den bör man även spana in två andra webcasts via Library Journal.

Dels The Success of Web-Scale Discovery in Returning Net-Gen Users to the Library: The Summon Service in Academic Libraries och dels Understanding the New Discovery Landscape: Federated Search, Web-scale Discovery, Next-Generation Catalog and the rest. Den sista var det något strul med efter registreringen, men den står på min ”sommarlista”.

Den kan man jämföra med Serials Solutions introduktion av Summon.

Ebsco verkar inte ha gjort någon poppig film om EDS ännu … men man har lite tutorials bl a en om integrated search för den som är sugen.

Eftersom det är frågor som intresserar många och sammanställningen är ganska ny tänkte jag tipsa om den.

Men det finns, i mina ögon, några problem med recensionerna. De är skrivna av användare som på sätt och vis motiverar och rättfärdigar sina val. För flera av produkterna skriver de att de är ”fully integrated” med den gamla OPAC:en när detta i mina ögon inte alls är sant.

Men det är intressant läsning och det finns ganska avgörande skillnader mellan produkterna.

Ganska direkt efter mötet i Malmö åkte jag iväg till Jerusalem och Ex Libris andra Developer meets Developer möte. Det var min tredje resa till Israel på ett år så jag var ganska säker på vad som väntade. Men det är onekligen en viss, eh, spänning i landet som dock känns helt säkert. Ex Libris har i och med sin Open Platform strategy och med EL Commons som kundplattform för att sprida kundanpassad och utvecklad kod arrangerat ett möte där personer som är aktiva på EL Commons får en chans att träffa Ex Libris egna utvecklare på deras kontor i Jerusalem. Förra året var vi 15 personer. I år var vi 12 från USA, Sverige, Finland, Holland, Tyskland, Österrike, U.K och Australien.

Temat för årets möte kom att handla om OPAC funktionalitet via de nyutvecklade REST API:er som Ex Libris utvecklat i enlighet med DLF ILS Discovery Interface rekommendationer. Flera av de stora leverantörerna har skrivit under en avsiktsförklaring att stödja rekommendationerna men jag tror att Ex Libris är de första att faktiskt utveckla dem. Det är alltså via dessa som Primo kommer att kunna utväxla information med bibliotekssystemen (Aleph och Voyager) men rent praktiskt innebär det även att andra system kan använda dessa för att hämta och presentera information som finns i lokala bibliotekssystem. Denna utveckling torde vara högaktuell för projektet LIBRIS som lokal OPAC då man via dessa skulle kunna lösa funktionalitet för omlån, reservationer m.m. Det som är bra, för en gångs skull, är att Ex Libris själva använder samma API för att integrera sina ILS med Primo. Det borgar för att all funktionalitet måste finnas på plats och vara tillgänglig i API:et.

Vi gick igenom stora delar av API:et, tittade på exempeltransaktioner och arbetsflöden. Att man valt REST framför SOAP tillskriver man att det senare är mer inriktat på ”operations” och det förra på resurser. Så vad man gjort är att man mappat alla resurser i ALEPH mot en REST tjänst, även om det är låntagartjänster (request actions, holdings|items, library card, patron info) som står i fokus. Det som är intressant här är att man valt att använda teknik som inte är specifik för biblioteksvärlden (ncip, z39.50) utan en teknik som används även utanför. Det borgar för att fler skall kunna använda och förstå våra system. Det som inte var löst i utvecklingsfasen var hur API:et skulle säkras. Eftersom man kan göra PUT|POST|Delete transaktioner uppkom en diskussion om säkerhet. De har inte bestämt sig ännu men en lösning är att ropande applikation använder ett certifikat. Det intressanta var att de valt att inte lägga på någon som helst säkring på API:et ännu utan ville avvakta vårt möte för att höra våra åsikter. Vissa ville IP-begränsa, andra vill ha U/P och vissa ville ha certifikat. Så jag antar att vi kom fram till att vi ville kunna välja metod lokalt (det är inte lätt att vara systemleverantör).

REST API:et för att hämta data från bibliotekssystemet är riktigt bra. Här får man ett dokumenterat, standardiserat verktyg för att kunna hämta och uppdatera data som på många vis varit inlåst. Interaktion med lärmiljöer, institutionella arkiv, samkataloger m.m,m.m är en realitet i och med detta. För ALEPH kommer dessa att introduceras inom kort och man talade om att ”nedgradera” tjänsterna till version 18. Det gör även att jag är mycket tveksam till värdet av att uppgradera till version 20|21 när Fujitsu behagar att erbjuda denna. Om jag antecknade rätt så kommer dessa att introduceras i version 21 som finns tillgänglig från Q3 2010.

Jag har varit ganska skeptisk till värdet av Primo så som Primo2 ser ut idag. Det har liksom saknats för många viktiga bitar för att vara tillräcklig som ersättare för OPAC och MetaLib. Men nu börjar man att komma någonstans. Primo3 för med sig en ny design. En design som vi fick se i Jerusalem. På ett sätt är den väldigt komplicerad, kanske för ambitiös, men det verkar finnas goda möjligheter att anpassa. I korthet bygger man mycket mer på träfflistan än på presentationsvyn av en resurs. Genom att använda tabbar och möjligheten att expandera yta och information direkt i träfflistan tror man att man skall kunna ge användaren ett gränssnitt som är informationsrikt och översiktligt. Jag är lite skeptisk till all den funktionalitet som är inbäddad och ibland gömd, men det är onekligen en beundransvärd ansats och jag hoppas det fungerar i praktiken.

Med en ny design för Primo, med stödet för att hämta information från bibliotekssystemet och stöd för ”OPAC-transaktioner”, relevansrankning, klustring och med Primo Central så känns det för första gången som att Primo är ett riktigt alternativ till JULIA. Speciellt om man kan hösta in t ex institutionella och ditigala arkiv. Att man dessutom erbjuder en säker arkitektur för att arbeta med tillägg (Jquery i separata ”tiles”) och möjligheter till grafisk anpassning på ett smidigt sätt är extra godis.

Om jag antecknade rätt så kommer Primo 3 att finnas tillgängligt i Januari. Jag ser fram emot att se om mina höga förväntningar infrias.

Oracle sponsrade mötet och gav en presentation av nyheterna i 11g som kan hjälpa utvecklare av bibliotekstjänster. Man kan väl lugnt säga att det var över min nivå… men intressant var det att lära sig lite mer om hur Aleph använder Oracle Text. Be mig inte att återge det. I samband med att vi pratade om Oracle togs en av förra årets hetaste frågor upp. Ex Libris vill gärna strypa åtkomsten till databasen. De ser hellre att vi använder Vyer eller API:er. Detta är för att de skall kunna ändra i tabellstrukturer och inte oroa sig över att kunder ”ställer till det”. De drog även upp ev. licensproblem med att ge oss skrivrättigheter till databasen. Nåja… det var hett förra året och det var hett i år. Även om jag kanske var den som brann mest. Det är obegripligt att man vill strypa en av Ex Libris starkaste konkurrensfördelar dvs åtkomst till datat. Här pratar man om Open Platform strategy och sedan vill man begränsa just denna öppenhet. Licensfrågan är ”bull”, dels för att många har egna licenser som tillåter oss att utveckla och dels för att Oracles representant på mötet sade att det var OK.

Jag förstår att Ex Libris tänker på att de vill kunna ändra på saker. Jag förstår att det kan hända när jag skriver något som pratar direkt med databasen och om det händer så får jag göra om det. Det är mitt ansvar, inte Ex Libris, det är fint att de tänker på mig. Men de behöver inte göra det. Likaså är jag inte dum. Om jag kan använda ett API eller en vy så gör jag det. Men ganska ofta så finns just den vyn eller en tjänsten som jag letar efter inte tillgänglig. Att i det läget öppna upp en support incident för att få denna skapad är inte tillräckligt bra. Speciellt inte i en situation där vi i värsta fall sitter i relation till LIBRIS och FUJITSU innan frågan ens kommer till Ex Libris. Jag passade på att fråga hur många SI incidents som de brukar få från Sverige och det var ganska tyst då. När man vill göra något så vill man göra det med en gång, inte vänta månader på att en begäran om att skapa en ny vy skall leta sig igenom i värsta fall tre nivåer av support och ständigt ifrågasättas. Det hela slutade med att man för nuvarande produkter inte kommer ändra något men att man för framtida produkter kanske kommer att göra saker annorlunda. Åtkomst till datat och databasen är en rättighet som vi INTE skall ge bort där vi har den. I de fall där vi inte har det borde vi slåss för att få det (sneglar på LIBRIS samkatalog). Jag säger inte att kreti och pleti skall ha skrivrättigheter till databasen, men det finns definitivt personer som borde ha det

Alla deltagare delades in i olika produktworkshops där man fick träffa aktuellt utvecklingsteam. Jag hamnade med SFX folket tillsammans med Mark Dehmlow från Notre Dame och Ere Maijala från finska nationalbiblioteket. Vi pratade om bX (och hur det fungerar) och om hur vi ev. skulle vilja använda bX utanför SFX menyn. I princip kom vi fram till att vi borde ha obegränsad åtkomst till bX API:et utan att behöva gå via SFX. Vi pratade även om SFX4 och det otillfredsställande faktum att SFX inte utnyttjar serverns hårdvara i tillräcklig utsträckning. Glädjande nog kommer SFX4 att bära med sig en ny arkitektur (MySQL5 [64bit]) som tillsammans med att man skrivit om en del kod leder till ökad prestanda. Vi pratade om förbättringar i arbetsflöden, t ex om behovet att kunna skapa en bevakning på titlar som ännu inte finns i någon target. Vi pratade om dumpningen av JSI för RSI som är mer korrekt och som används för att få en FT indikator, man kan även få information om e-böcker via RSI.

Varje deltagande bibliotek fick hålla en 15-20 minuters presentation om något de gjort. Jag pratade om JULIA, men passade även på att ta upp frågan om Open Data och lånade Anders Söderbäcks bild där biblioteken är snärjda av leverantörerna. Jag kunde inte låta bli att ta upp frågan. Det passade ju så bra in i sammanhanget där man pratar om en öppen arkitektur, plattform och strategi. Speciellt inför diskussionerna om URM är det viktigt att vi inte hamnar i en situation där vi ger bort vårt metadata för att sedan få köpa tillbaka det i form av ”Data as a service”. Bilderna från min presentation är nedan. Utöver det så var det några presentationer om Primoimplementationer, några andra OPAC:s, lite Single Sign On (SSO), Mobila applikationer och lite om MetaLib X-server.

Mötet var mycket givande. Dels i nätverkssyfte men framförallt strategiskt. Att få en inblick och möjlighet att diskutera med Ex Libris i Jerusalem om vart de är på väg. Vad de håller på att utveckla och hur de tänker ger oss möjligheter att fundera kring våra egna system och partnerskap för framtiden.

• Villanova University
• Stanford
• University of Michigan
• National library of Australia
• London School of Economics
• Georgia Tech
• Colorado State University
• University of South Australia
• Western Michigan University

Oavsett vad som händer med våra söktjänster framöver så tror jag på så rika erfarenheter som möjligt. Så det skadar inte att testa så många saker som möjligt, speciellt inte när framtiden är oviss. Men man undrar ju lite över VuFinds hållbarhet över tid. Frågan är om ett open source projekt kan klara av att utvecklas i takt med WorldCat, Primo och Summon? Det är lite illavarslande att VuFind inte utvecklats mer efter att Andrew Nagy lämnade Villanova och började på Serial Solutions.

På tal om det så har jag hittat ytterligare en Beta av Summon, denna gång på Dartmouth College Library. Det är en imponerande hastighet, men jag är inte helt såld på gränssnittet, jag tycker det borde kunna trimmas lite. Övriga bibliotek att spana efter Summon på är: Oklahoma State University, University of Sydney, Claremont Colleges Library, University of Calgary samt Western Michigan University. De har alla varit med som beta-testare/partners.

Den som är intresserad av att läsa mer om Summon bör även kolla in presentationerna från ALA som finns på Serials Solutions webbplats.

Med utvecklingen av Summon och Primo Central så ser det onekligen ut som att framtiden för söksystem bygger på aggregerat data – lokalt och centralt | fritt och licensierat.

Ex Libris verkar ha fått stor framgång med Primo och jag ser fler och fler installationer. Det jag gillar mest med Primo är dess koncept med ”tiles” som gör att man kan utveckla egna små plugins. Det skall bli extra intressant att se vad folk hittar på med dem.

Jag sitter på tåget. Via Facebook ser jag att Jakob Harnesk sitter på samma tåg som mig. Vi bestämmer oss för att fika. Vi pratar ERM, konferenser, livet och SRU. Jag hade precis kopplat ihop JULIA med Uppsök och önskade att samma möjlighet skulle finnas med Ebsco Host. Jakob mailar supporten i USA och några veckor senare får jag reda på att det finns något som heter Ebscohost Integration Toolkit.

Ebscohost integration toolkit är en fulländad webbtjänst för att kunna jobba med deras databaser. Stöd för REST, SOAP och väldigt lättjobbat. Jag har inte stött på några problem alls. Initialt var jag tvungen att be om tillgång, men i övrigt inga bekymmer. Tjänsten är snabb, stabil och imponerande. Tankarna svindlar lite då jag tänker på möjligheterna till integration med ämnesguider, lärplattformar, webbsidor och inte minst OPAC:en.

Efter några timmars jobb har jag nu integrerat JULIA med våra 9 Ebsco databaser. När man gör en sökning så sker samtidigt en gemensam sökning för de nio databaserna med en sammanslagen träfflista. I träfflistan ser man de 10 första resurserna från Ebsco. Klickar man på någon av dem så förs man över till Ebsco via vår proxy.

Utöver den sammanslagna listan så visas även antalet träffar per databas. Varje resultat är hyperlänkat och går via proxyn till Ebsco.

Vi testar nu denna integration och ser hur det fungerar. Tjänsten är mycket, mycket snabbare än MetaLibs X-server som vi använt för att integrera databaser och JULIA tidigare.

Jag är mycket entusiastisk. Bubblande. Hoppande. Fnissande.

Genom att integrera vår opac med licensierade databaser lyfter vi fram bibliotekets resurser på ett nytt sätt. Det är inte helt olikt hur t ex Primo och de andra s.k next generation discovery tools arbetar. Men här gör vi det utan att behöva betala en massa för nya system. Jag vet inte hur man räknar ut total cost of ownership men det känns som att utnyttja och integrera system på det här viset är prisvärt.

Eftersom JULIA är öppen för alla så kan ni själva leka och se hur det fungerar.

Jag har ingen aning om hur långt fram i tiden denna version av Primo (som jag kanske fantiserar om) är men … utvecklingen av de lokala systemen för att kunna förse Primo med dessa verktyg kan få en del intressanta effekter.

Ex Libris har tillsammans med andra stora aktörer (Talis, LibLime, BiblioCommons, SirsiDynix, Polaris Library Systems, VTLS, California Digital Library, OCLC, AquaBrowser) ställt sig bakom DLF – ILS Discovery Interfaces Recommendation. Så vi kan ana att det finns en samsyn kring utvecklingen av den här typen av tjänster för våra bibliotekssystem.

Detta är goda nyheter för alla som funderar på LIBRIS som lokal OPAC. Här öppnas systemen upp och ger LIBRIS andra verktyg för att kunna hämta hem beståndsinformation och kunna hantera transaktioner på ett dokumenterat och standardiserat sätt. Men, på sätt och vis vore det synd om man slutade tänka vid LIBRIS som lokal OPAC. Möjligheterna att hösta ut eller att publicera sitt metadata gör det enklare att ladda upp sina poster till andra miljöer. WorldCat Local som lokal OPAC.

Hmmm, intressant. Eller varför inte Ebsco Host som lokal OPAC. Det är en tanke som verkligen tilltalar. Vi låter Ebsco hösta och indexera upp vår lokala katalog. Den blir tillgänglig som en deldatabas i Ebsco Host och plötsligt så har vi en väldigt attraktiv centralt indexerad miljö med artiklar i fulltext, SFX länkar och vårt lokala bestånd (med stöd för omlån, reservationer osv.). Tittar man på vad vi har för databaser hos Ebsco idag så skulle det vara en rätt fin blandning : Academic Search Elite, ERIC, Library, Information Science & Technology Abstracts, Teacher Reference Center, Regional Business New, Business Source Premier, Communication & Mass Media Complete, CINAHL with Full Text och MEDLINE.

Om de lokala systemen på riktigt kommer stödja att vi på enkla sätt kan exportera ut poster och erbjuda standardiserade API:er för lånetransaktioner, då ser framtiden väldigt spännande ut. Jag menar, det kanske inte är EN (lokal) OPAC som är framtiden, det kanske handlar om att så ut sina poster i så många miljöer som möjligt LIBRIS, Ebsco, Google Books, Science Direct och sedan låta användarna komma åt vårt material där de vill ha det. Jag tycker det låter som en intressant morgonfundering och det behöver inte ens vara science fiction.