En fiffig tanke är att man vill kunna presentera bibliotekets databaser i andra sammanhang än i just MetaLibs gränssnitt. Det kan handla om att lista databaser i en ämnesguide (som t ex John Hopkins gör i sina libguides) eller hämta information om en databas och presentera i en lärmiljö eller webbplats. Om man dessutom skulle vilja särskilja samsökningsfunktionen från databaslistningen så att de inte är ihopbakade som i MetaLib ja då måste man hämta ut den där informationen.

Xerxes, ett alternativt gränssnitt, till MetaLib hämtar data och lagrar i en egen databas. Ett alternativ till att lagra om informationen som redan finns på ett ställe är att försöka använda MetaLibs API i realtid. Tidigare har jag varit av uppfattningen att det varit ganska långsamt. För långsamt och omständigt. Men av nyfikenhet så bestämde jag mig för att sätta ihop några enkla funktioner i PHP som listar databaser baserat på ämnesindelningar. Till min förvåning går det ganska bra och hastigheten är acceptabel. För Högskolebiblioteket i Jönköping, som har en egen instans av MetaLib, kan vi skapa egna kategorier. Så med det i tanke kan vi skapa kategorier som är anpassade för att visas i andra miljöer än i MetaLib. Det skall bli intressant att se vad det blir av det här och i vilka miljöer vi kan tänka oss presentera och visa resurser listade efter ämne eller enskild databasinformation. Tack vare API:et till MetaLib så kan systemet erbjuda något som för biblioteken kanske känns roligare än samsökning. Ett administrativt system för att hantera databaser och information om dessa.

Om du vill prova att lista våra resurser och kolla hur det hänger ihop så har jag en liten testsida för att bevisa konceptet. Den är nog inte permanent och inte speciellt bearbetad, men en liten stund ligger det där och kan ge en fingervisning om hastigheter och annat. Dessa ropar alltså på MetaLib när ni klickar på länkarna.

I veckan som gick var jag och Cecilia Petersson från Uppsala UB och arbetsgruppade med Örebro UB. Efter att SUHF:s arbetsgrupp för framtida biblioteksfrågor avslutat sitt arbete har vi fått en del förfrågningar om att komma och prata. Jag och Cecilia förberedde ett litet seminarium för Örebro UB som vi senare planerar att upprepa med några andra. Upplägget är att vi pratar utifrån vår rapport, men att deltagarna sugs in och får uppgifter (både i grupp och individuellt). Upplägget fungerade väldigt bra och jag känner mig nöjd. Om ert bibliotek funderar på någon slags framtidsworkshop så hör av er. Ni kan få ta del av vårt upplägg.

En av de roligaste uppgifterna var att varje deltagare tvingades formulera de tre viktigaste framtidsfrågorna för sitt arbete, för biblioteket och för universitetet. Vi samlade in dessa och det är ganska roligt (tankeväckande) att läsa vad folk skrivit. Några saker framträder tydligt. Flera efterfrågar långsiktig strategisk kompetensutveckling i olika former och det finns starkt behov av utökad IT kompetens och infrastruktur.

I övrig har jag jobbat med webbplatsen för Knutpunkt 2009, ett samarrangemang mellan Linköping UB och Högskolebiblioteket i Jönköping. Förhoppningen är att dokumentera arbetet med konferenswebbplatsen så att andra konferensarrangörer enkelt kan utnyttja våra erfarenheter. Webbplatsen byggs i Drupal och det hela tuffar på ganska bra. Programmet till konferensen, som handlar om nya kommunikationsmönster, pedagogik och biblioteket som plats ser väldigt starkt ut. John Blyberg (SOPAC 2.0), Virtual-Dave Lankes framtidsvisioner och Peter Williams (Google generation) står för en internationell utblick och touch. Medan t ex Mattias Karlsson från Moderskeppet, Eva Norling, Åke Nygren och Lotta Åstrand står för svenska erfarenheter. Jag tror det kommer bli riktigt bra och intressant. Förhoppningsvis är den där webbplatsen snart på plats så att ni kan läsa mer om upplägget som bygger på parallella spår med arbetsgrupper och föreläsningar.

Värt att notera är att KIB lagt ut sin version av Xerxes – EasySearch – för öppen beta. Förutom KIB så har även Luleå universitetssbibliotek börjat använda Xerxes.

På utvecklingsfronten i JULIA har det inte varit helt stilla. Det finns lite ny funktionalitet men jag väntar med att berätta om det då vi fortfarande testar hur det fungerar….

Så avslutningsvis, när jag åkte hem från Örebro UB tänkte jag att man skulle införa ett återkommande inslag på den här bloggen: Veckans tips. Jag har svårt att tänka mig en vecka utan att jag skulle komma på ett tips. Så jag utmanar mig själv att försöka komma ihåg att tipsa om något varje fredag framöver (listigt att börja med det här precis före min semester….).

Veckans tips : Ladda om en sida genom din proxyserver
Jag har skrivit om det förut. Men det är värt att upprepa. Om ert bibliotek inte har tipsat era forskare/användare om en bookmarklet/smart bokmärke som laddar om en sida via er proxy-server så är det hög tid. Stjäl javascriptet från den här sidan eller skriv ett eget.

Vad vi talar om här är alltså ett litet bokmärke som förslagsvis placeras i en toolbar eller verktygsrad i webbläsaren. Om man sedan sitter utanför lärosätets nätverk och behöver ladda om en sida så att man hamnar i rätt nätverk (t ex Google Scholar för SFX länkning) så klickar man bara på bokmärket och sidan laddas om via proxy-servern.

Om ert bibliotek inte har en proxy-server är ni illa ute, på mer än ett sätt.

Snart är det midsommar. Själv skall jag utforska några Hoegarden Rosée som jag mot all förmodan kommit att älska och jag hoppas hitta några Sierra Nevada ESB.

Trevlig midsommar!

Först SFIS årsmöte och en presentation om samsökning med underrubriken frälsning och förbannelse. Problem med åtkomst till nätverket och en bister vaktmästare gjorde att vi fick torrsimma något. Så istället för att titta på saker på riktigt fick vi titta på ganska dåliga skärmdumpar. Det gjorde kanske inte så mycket för själva innehållet. Men det hade nog livat upp det lite mer om vi haft tillgång till the Internets.

Jag valde att prata en hel del om förväntningar och sammanhang. Hur leverantörer presenterat samsökningssystem som lösningen på bibliotekens problem med många ”deep web” källor. Hur biblioteken längtat tillbaka till en tid då allt var enkelt och man kunde hålla koll på sina resurser. Vår längtan efter en universallösning på informationssökningens problem, en enkel, pedagogisk lösning som passar alla. Bibliotekens heliga graal, drömmen som gör att vi tror på formuleringar som:

”… a complete solution for accessing all of the resources of your library and your campus Providing instant integrated access to commercial content along with the local OPAC …”

”… a one-step solution for researchers. Currently, collections are silos—researchers have to know many different formats and procedures for each digital resource, such as local collections, A&I databases and diverse OPACs. ENCompass brings resources together and provides unified access to all resources in a single search.”

Ovanstående är taget från marknadsföringen av en produkt som inte finns längre, men retoriken känns onekligen igen från senare system. Bibliotekens tro på ett universalverktyg i form av samsökning är den sanna förbannelsen i sammanhanget. Samsökning gör sig bäst i en kontext där vi valt ut resurser som fungerar bra att samsöka t ex från en ämnesguide. Detta ställer krav på bibliotekariernas förståelse för hur samsökningen fungerar och i vilka sammanhang som det fungerar bra.

Det finns tekniska brister i samsökningssystemen men de erbjuder en möjlighet att nå resurser som är dolda för sökmotorer som bygger på traditionell länk-indexering. Det finns även problem i gränssnitten där man på något vis måste göra det uppenbart för användaren att sökningen sker i flera olika källor.

Systemen för samsökning går allt mer mot att man istället för att distribuera en sökning till flera olika källor och slår ihop resultatet arbetar med att hösta in data från flera olika källor och gör dessa sökbara i ett centralt index. Fördelarna är hastigheten vid sökning. Nackdelen är uppdateringsfrekvensen av datat. Det mest extrema systemet ser ut att vara Summon men då det inte finns på riktigt ännu är det svårt att säga hur bra/dåligt det är. En sak som är säker däremot är att system av det slag som Summon är kommer tvinga fram lösningar för att leverera data och affärsmodeller för detta som gör att vi förmodligen kommer se en ökad datarörlighet.

I dagsläget har vi ett par system som arbetar med centrala aggregerade index och distribuerade sökningar. Det tycker jag verkar vara en fiffig modell att arbeta vidare med. I de fall man kan bygga centrala index så gör man det. I de fall man inte kan och det är lämpligt så samsöker man. Ett bra gränssnitt på det (varför inte LIBRIS) och lite sköna API:er som gör att man kan inkludera funktionerna i andra sammanhang så har vi om inte den heliga graal ett skummande stop med öl.

Efter lunch hastade jag mot biblioteksgatan och LIBRIS som bjudit in mig att säga saker under deras interna workshop. I mitt irrande från KTH till Humlegården lyckades jag gå åt fel håll. Det gjorde att jag blev några minuter sen och jag fnissade lite åt situationen. Här sitter LIBRIS och väntar på mig. Det brukar vara tvärtom, alltså att biblioteken får vänta på LIBRIS. Jag hade inte förberett något speciellt men under ca. en timme kunde jag prata om mitt biblioteks vardag, organisation och aktuella problem.

Jag tycker det är ett problem att man ibland får vänta väldigt länge på att få besked om var LIBRIS står i frågor. Som exempel, bibliotek som säger att de inte tänker jobba med sina lokala system för de väntar på att LIBRIS skall göra något. Man kan tycka att de får skylla sig själva om de väntar tills de fått grå hår, men det vore ju bra om LIBRIS kunde vara tydliga och säga ”så här är det”. Men ack, jag förstår att det är svårt att göra det i deras situation.

Vi pratade lite om LIBRIS som nationellt lokalt system. Jag hävdade den lokala katalogens kontext, som en avspegling av den lokala utbildningen och forskningen. Om LIBRIS skall användas som lokal katalog måste det lokala kunna avspeglas och lyftas fram.

Det skriande behovet av att få in licenserierade e-resurser i LIBRIS för att katalogen skall behålla sin relevans. I en tid när större och större andel av förvärvsanslagen läggs på e-media blir det märkligt om samkatalogen reflekterar 25% av bibliotekens bestånd. Men med detta följer en mängd problem, administrativa och tekniska. Hur sköter man autentisering, hur hanterar man massuppdateringar och förändringar? Problemen finns inte bara hos LIBRIS utan även lokalt. Vi har en organisation som är inriktad på att ta hand om tryckt material men en verksamhet som i allt större utsträckning hanterar elektroniska tjänster och bestånd. Vi famlar fram i försök att få ordning och kontroll på rutinerna. Behovet av ett ERM system är uppenbart.

Bibliotekssystemet är likt biblioteksorganisationen byggd för att hantera tryckt bestånd. Det är lite lustigt, men på många visa är det ju så, att biblioteken låter sina system definiera och organisera arbetsflöden. Kanske krävs det ett ERM system för att tvinga fram och medvetandegöra nya organisationer och rutiner. Problemet är att vi väntar på ett ERM system som fungerar tillfredställande i verkligheten och inte bara vid en produkt-demo.

LIBRIS i sin roll som samordnare spelar en mycket viktig roll för bibliotekens infrastruktur. Samkatalogen, MetaLib, Fjärrlån, SwePub, Fråga biblioteket, SFX, Linked data m.m.m.m. SFX är ett exempel på system som är livsnödvändigt för nyttjandegraden av våra elektroniska resurser. Det har i princip gått så långt att om en resurs saknas i SFX så är det en förlorad resurs. Vi hade ett tidskriftspaket som saknades i SFX under lång tid. Till slut skapade vi en lokal target och på väldigt kort tid exploderade användandet. SFX är fantastiskt! Men samtidigt så funderar man på hur SFX förvaltas hos LIBRIS. Hur kan LIBRIS utveckla SFX tjänster? Är administrationen så sårbar som den verkar vara med en (!) person som ansvarar för alla SFX bibliotekens bestånd. Kanske är det dags för LIBRIS att förvalta och utveckla sina system mer i samarbete med biblioteken?

Jag vill i sammanhanget även säga att det är konstigt att mer och mer projekt läggs på LIBRIS utan att avdelningen växer eller får mer resurser. Koppla ihop detta med att en del bibliotek inte säger sig ha resurser att utveckla sina egna elektroniska tjänster eller system utan förväntar sig att LIBRIS skall göra det åt dem och vi har en situation där ganska många kommer bli gråhåriga. De lokala biblioteken måste ta ansvar för sin egen utveckling. Det är en prioriteringsfråga, en rekryteringsfråga. Är det verkligen en ny katalogisatör vi behöver anställa, är det verkligen ytterligare en undervisande ämnesbibliotekarie, är det ens en bibliotekarie vi behöver? Även i den bästa av världar, där LIBRIS utvecklar allt åt dig, vill du vara en stark utvecklings och diskussionspartner. För det krävs egna erfarenheter och kompetens.

Vi pratade om olika stora meta-data sammanhang, typ samkataloger. Skall vi finnas här eller där, här och där. Det lokala bibliotekets strategi borde vara att synas i så många sammanhang som möjligt. Frågan är vad värdet är av en nationell söktjänst som LIBRIS, meta-data känner inga nationsgränser. Om det bara fanns LIBRIS som ett nationellt system så är svaret enkelt. Då är det ju det som gäller. Men när det lokala biblioteket kan välja mellan att använda LIBRIS, WorldCat, Google eller EbscoHost. Vad har då LIBRIS för värde? Inte helt enkelt, jag försökte säga att LIBRIS skulle spegla den svenska forskningen och utbildningen via bibliotekens bestånd. Men det kanske inte är tillräckligt. LIBRIS måste ju erbjuda något extra, något som gör det bättre än WorldCat, ProQuest och Google. Kanske svaret ligger i inhöstning av OAI-arkiv och fria e-resurser (som Hathi trust). Det är en svår men viktig fråga. Vad skall vi ha LIBRIS webbsök till om de lokala katalogerna speglar den lokala kontexten.

Under förmiddagen hånade jag en samsökningstjänst för alla bibliotekskataloger i Texas. Varför bryr sig en låntagare i Houston om det finns ett exemplar av en bok i Dallas? Smarta Get-it!/Delivery funktioner löser ju sådant åt mig och smarta funktioner bryr sig inte om nationsgränser. För användare räcker det med att hitta sin resurs och om den inte finns tillgängligt lokalt så vill man få den från ett annat ställe. Det spelar ju inte användaren någon roll om boken sedan kommer från Stockholm eller Oslo. Däremot spelar det roll för biblioteken. Men det är ju bibliotekens bekymmer att belägga och effektuera fjärrlånebeställningar. En hantering som inte kräver en samkatalog men kanske samsökning. Hmmm, det finns en del ofärdiga tankar här.

I en tid då antalet systemleverantörer minskar och ingår i allt bredare partnerskap verkar det vara oundvikligt att man som bibliotek väljer ett läger och sedan får stora delar av sin informationsförsörjning via detta. Vi ser t ex EBSCO/OCLC, ProQuest och Ex Libris bli allt mer dominanta på marknaden. Äganderätt av metadata, möjligheten att flytta data och ingå i olika sammanhang kan begränsas. Det är ett uppenbart hot mot biblioteken och vi borde göra allt i vår makt för att se till att vårt data är fritt tillgängligt. Men hur många svenska bibliotek stödjer aktivt eller bryr sig ens om t e x biblios.net eller Open Data? Man undrar även om LIBRIS måste välja sida någon gång. Måste LIBRIS välja att ingå i ett läger för att det är det minst onda alternativet?

Frågan om folkbibliotekens vara och icke vara i LIBRIS kom upp och om man skall vara krass så ser jag utifrån mitt perspektiv inget större värde för mitt bibliotek att det kommer in 1000+ bibliotek i LIBRIS som kommer överskugga mitt egna biblioteks verksamhet. Utifrån ett nationellt biblioteksperspektiv är det fullständigt rimligt, men utifrån ett lokalt perspektiv där man undrar över inflytande och hur vi skall hantera licenseriede resurser i LIBRIS så känns det inte som en speciellt het fråga.

Oavsett framtid och inriktning så finns det ett faktum man inte skall glömma bort. LIBRIS gör ett väldigt bra jobb!

Rent principiellt tycker jag det är bra när man filmar saker. Jag uppskattade verkligen att kunna titta på NordLib konferensen och videoupptagningarna från Code4Lib har varit mycket trevliga. Men det hela ställs ju lite på sin spets när man själv skall filmas. Vare sig jag eller Urban (som höll i SFX arbetsgruppen) hoppade av glädje när vi insåg att filmandet skulle bli verklighet. För Samsa-mötet var det nog bra att vi filmade då flera hade svårt att välja mellan min (MetaLib) workshop och Urbans.

När jag nu tittar på resultatet och bortser från lustigheten i att se sig mig själv och alla märkliga saker man gör och säger så får jag nog vidhålla att det är bra att filma saker. Ett stort tack till KTHB som filmat och satt ihop materialet. Jag hoppas att någon kommer finna någon slags nytta med filmerna. Jag vet att jag redan haft nytta av LIBRIS svar från frågesessionen då jag var tvungen att kolla upp vad som egentligen sades. Tack även till Anders Söderbäck som ställde upp på filmandet.

Information från LIBRIS – Anders Söderbäck
Flash: http://streams.sys.kth.se/player/flv.asp?URL=C018B2Z7-7BVY-7IUK-S8IC-FMKNGYQYGAX6
Windows Media: http://streams.sys.kth.se/player/wmv.asp?URL=C018B2Z7-7BVY-7IUK-S8IC-FMKNGYQYGAX6
MP4: http://streams.sys.kth.se/streams/public/C018B2Z7-7BVY-7IUK-S8IC-FMKNGYQYGAX6.mp4

Information från LIBRIS del 2 – Anders Söderbäck
Flash: http://streams.sys.kth.se/player/flv.asp?URL=XR1CS8TS-S3U2-TATP-E0IG-1EKRX4KIKJHI
Windows Media: http://streams.sys.kth.se/player/wmv.asp?URL=XR1CS8TS-S3U2-TATP-E0IG-1EKRX4KIKJHI
MP4: http://streams.sys.kth.se/streams/public/XR1CS8TS-S3U2-TATP-E0IG-1EKRX4KIKJHI.mp4

Frågor och svar med LIBRIS – Anders Söderbäck
Flash: http://streams.sys.kth.se/player/flv.asp?URL=VU9EGV3G-Q534-QC2Q-B2QI-YHSSKRU656GU
Windows Media: http://streams.sys.kth.se/player/wmv.asp?URL=VU9EGV3G-Q534-QC2Q-B2QI-YHSSKRU656GU
MP4: http://streams.sys.kth.se/streams/public/VU9EGV3G-Q534-QC2Q-B2QI-YHSSKRU656GU.mp4

IGeLU – Daniel Forsman
Flash: http://streams.sys.kth.se/player/flv.asp?URL=LA0WM99W-GLUM-HST9-2IH0-PWJBQ50NOOJU
Windows Media: http://streams.sys.kth.se/player/wmv.asp?URL=LA0WM99W-GLUM-HST9-2IH0-PWJBQ50NOOJU
MP4: http://streams.sys.kth.se/streams/public/LA0WM99W-GLUM-HST9-2IH0-PWJBQ50NOOJU.mp4

SFX : workshop A – Urban Andersson
Flash: http://streams.sys.kth.se/player/flv.asp?URL=YGP7LUZG-TRJW-UYIJ-FO6B-238LQQP745VR
Windows Media: http://streams.sys.kth.se/player/wmv.asp?URL=YGP7LUZG-TRJW-UYIJ-FO6B-238LQQP745VR
MP4: http://streams.sys.kth.se/streams/public/YGP7LUZG-TRJW-UYIJ-FO6B-238LQQP745VR.mp4

MetaLib : workshop B – Daniel Forsman
Flash: http://streams.sys.kth.se/player/flv.asp?URL=CRF6GZEI-728V-7A7I-TZWA-GEYKKV49YLOW
Windows Media: http://streams.sys.kth.se/player/wmv.asp?URL=CRF6GZEI-728V-7A7I-TZWA-GEYKKV49YLOW
MP4: http://streams.sys.kth.se/streams/public/CRF6GZEI-728V-7A7I-TZWA-GEYKKV49YLOW.mp4

MetaLib - egen instans

Målet har varit att grafiskt integrera MetaLib i vår webbplats. Funktionaliteten i MetaLib förändas inte nämnvärt av att ha en egen instans. Det man får är möjligheten till personalisering (användare autentiseras mot vår ldap) alerts m.m., åtkomst till gränssnitt, terminologi och kategorier. Tyvärr är tillgången till MetaLib IP-styrd så ni kan inte se hur det ser ut på riktigt. Men en liten bild (som blir större om ni klickar på den) kan jag bjuda på och om vi träffas kan vi köra via vår proxy. Om ni inte är här och hälsar på.

Nu väntar en översyn av snabbsökningsgrupper och kategorier.

Men först något starkt att dricka.

Till styrelsen valdes:
Daniel Forsman (ordf.) Högskolebiblioteket i Jönköping, Elisabetta Nannini KTH, Cecilia Natvig Riksdagsbiblioteket samt Karl Isaksson KB.

Kungl. Biblioteket samordnar idag konsortiet och driften av tjänsterna som ingår i Samsök (SFX och MetaLib). Det har tidigare saknats ett sammanhang för medlemmarna i konsortiet att mötas, föra fram frågor och utbyta erfarenheter. Som användare av MetaLib och SFX hamnar vi idag långt ifrån utvecklarna av produkterna. LIBRIS är vår främsta kontakt för support, de i sin tur vänder sig till den lokala distributören Fujitsu som i sin tur vänder sig till leverantören och utvecklaren Ex Libris. Ex Libris driver sitt utvecklingsarbete av produkterna i samverkan med IGeLU och genom att organisera en nationell användargrupp för Samsök får vi större möjligheter att påverka Ex Libris via IGeLU.

Användargruppen har redan varit i kontakt med IGeLU och hoppas på gott samarbete för framtiden. Via medverkan i IGeLU får användargruppen tillgång till ett stort nätverk av användare och möjlighet till erfarenhet och kunskapsutbyte. Genom utvecklingsgrupper för både SFX och MetaLib drivs arbetet med produkterna framåt. Varje år arrangerar IGeLU ett användarmöte. I år äger det rum i Madrid 8-10 september. På konferensen presenterar många användare hur de arbetar med Ex Libris produkter och detta är ett tillfälle att träffa representanter för Ex Libris och föra fram sina synpunkter och önskemål. Mer information om IGeLU hittar ni på www.igelu.org och årets konferens på http://igelu2008.csic.es/.

Den 13 oktober arrangerar vår användargrupp sitt första ordinarie möte på Riksdagsbiblioteket. Under denna dag kommer vi bl a att fortsätta finna formerna för hur gruppen skall arbeta, bestämma ett namn (förslag mottages gärna), rapportera från IGeLU, titta på x-server tillämpningar, höra hur Bibliotek 24 och Sjukhusbiblioteken arbetar med SFX/MetaLib.

Användargruppens första mål är att upprätta en medlemsmatrikel. Detta brev går ut till alla medlemmar i Samsök och är en inbjudan att delta i gruppen. Medlemskap är kostnadsfritt och vi hoppas att så många som möjligt vill vara med och stärka gruppen.

Separata kommunikationskanaler kommer att upprättas för gruppens medlemmar så om ni önskar medverka i gruppen bör ni meddela detta till Daniel Forsman.