BIBSYS + OCLC = Sant

Det rör på sig i bibliotekslandskapet. BIBSYS i Norge vill samarbeta med OCLC om deras next-gen system, Web-scale Management Services (WMS). Ett system där man drar nytta av modern systemarkitektur, hosting och arbetsflöden som går ut på att man delar på information om informationsresurser, förlag, etc. Den enda nackdelen med WMS är att det inte finns ännu. Men OCLC, som presenterade sig starkt under IFLA2010 i Göteborg, verkar vara ytterst dedikerade till att leverera WMS och det kommer bli ett system som sätter stor press på existerande leverantörer av bibliotekssystem.

Ex Libris

Ex Libris användarmöte i Gent gav mig inte så mycket ny information. Från ELUNA (maj) till IGeLU (september) har Ex Libris levererat den första av fem ”sprints” i den agila utvecklingen av URM. URM påminner i upplägget ganska mycket om WMS. Stora globala system med fokus på att hantera information effektivt och genom samarbete. Fokusera på det unika och dela på det gemensamma är Ex Libris slagord tillsammans med Öppenhet.

FIN <3 Ex Libris

För inte så länge sedan blev det även känt att Ex Libris kommer leverera Primo som det publika gränssnitten för biblioteken i Finland. Men vi talar inte bara om bibliotek i Finland som kommer att använda Primo som front-end. Planen är att nationalbiblioteket, 43 högskole/universitetsbibliotek, 50 specialbibliotek, 20 region bibliotek och ca. 348 folkbibliotek skall använda Primo. Utöver dessa skall man inkludera arkiv och museum. Det gäller bl a riksarkivet, regionarkiv, special- och privatarkiv, bland de museum som skall ingå så nämns riksmuseum, nationalgalleriet och naturhistoriska tillsammans med ytterligare 200 musueum på olika nivåer och regioner. Ett massivt projekt som knyter an till Ex Libris ambition att närma sig produkter som knyter ihop biblioteksverksamheten med digitalisering och långtidsarkivering av digitala objekt.

Ex Libris säger sig följa tidsplanen för utvecklingen av URM och det betyder att man skall vara i general release i början av 2012. Fram tills dess kommer kunderna att kunna följa arbetet i de fyra sprints som är kvar i projektet.

Primo UI as a Service för ML NG

För MetaLib-kunderna presenterade Ex Libris en något oväntad sak på IGeLU. Man har ju pratat om MetaLib Next-Generation, ML NG betyder att man ser över kopplingarna mellan samsökningsmotorn och de databaser som man samsöker för att se om det går att göra snabbare (vilket man redan sagt att det skall göra). Men, ML NG skulle även få ett ”Primo-like interface”. Detta gränssnitt berättade man är de facto Primo. Man kommer att erbjuda ett Primo-gränssnitt som en hostad gratis tjänst. Via detta kommer man att kunna söka i Primo Central och om man behöver gå vidare från Primo-Central så kan man söka via Primo i MetaLibs parallellsökningsfunktioner. Exakt vad och hur detta kommer fungera för Samsök är oklart. Att Primo Central skall finnas tillgängligt som en target i ML är sant och det finns implementerat hos University of Auckland, NZ om man vill prova.. Kostnadsmässigt så säger Ex Libris att både Primo UI och Primo Central kommer att skickas med utan kostnad till ML kunder.

Om man vill prova Primo Central i Primo så är University of Central Oklahoma ett bra ställe att börja på. De var early adopters av Primo 3 och Primo Central.

Förutom en rad Star Wars liknelser så var nog ovanstående det mest intressanta på IGeLU. Verde-biblioteken i Sverige, LIBRIS och Ex Libris hade ett möte om problemen med den försenade 4.1 versionen av SFX. Det ser ut att bli mycket problematiskt för Verdebiblioteken om Samsök uppgraderar till 4.0.

Så det sammantagna intrycket från IGeLU är att Ex Libris fortsätter på den inslagna vägen. De verkar ha stort förtroende hos sina kunder och många ser fram emot URM och URD2.

Biblioteksföreningen och infrastrukturen

Veckorna före IGeLU träffades Svensk biblioteksförenings infrastrukturråd. Det är ett svårt uppdrag som rådet har.

”… att genom omvärldsbevakning göra en lägesbeskrivning med internationellt perspektiv och där ”best practice” lyfts fram. Lägesbeskrivningen ska till exempel ta upp vilka centrala tjänster som finns, hur utvecklingsplanerna ser ut, vilka genomförda och aktuella utvecklingsprojekt som finns, vilka organ som diskuterar dessa frågor, samt vilka utvecklingsmiljöer och vilken kompetens som finns centralt, regionalt och lokalt. Rådet ska utifrån lägesbeskrivningen identifiera angelägna utvecklingsområden. Arbetet ska fungera som ett underlag för föreningens styrelse när den tar ställning till Kungl. bibliotekets aviserade uppdrag att ta fram en plan för ett utökat ansvar enligt kulturpropositionen.”

Men rådet har efter ett par möten kommit samman som grupp och börjat fokusera på att producera något som styrelsen kan ta ställning till. Jag hoppas återkomma med mer info och jag hoppas att det är mer framsynt än att folkbibliotekens bestånd måste in i samkatalogen. Speciellt när samkatalogens status är ifrågasatt av forskningsbiblioteken.

SUHF Forum för bibliotekschefer och infrastrukturen

Årets viktigaste händelse (bokmässan inräknad) ägde rum i förra veckan då SUHF Forum för bibliotekschefer anordnade ett seminarium angående den tekniska infrastrukturen för informationsförsörjningen. Att kunna samla i princip alla SUHF:s bibliotekschefer och en teknisk rådgivare till denna för att under två dagar diskutera utmaningar, samordning och prioriteringar. Det var på tiden och mäktigt. Inför mötet hade ett bakgrundsmaterial skickats ut och jag tror att många kom väl förberedda. Detta gjorde att man efter redovisning av projekt som drivits i anslutning till LIBRIS (L-OPAC, Samsök, Databrunn), inledande key-note av Marshal Breeding och presentationer från Ebsco, Serials Solutions, Ex Libris, OCLC och T!NG kunde föra relativt konkreta diskussioner om hur man skall gå vidare lokalt, kollaborativt och nationellt. I praktiken tolkar jag utkomsten av mötet som att en rad bibliotek kommer att gå vidare med kommersiella aktörer för en Discovery-plattform (tillsammans eller enskilt) i ett tidsperspektiv 3-5 år. Under den tiden samarbetar biblioteken med LIBRIS om uppbyggnaden av en databrunn, med fokus på det svenska materialet, men även för det licensierade i den mån man kan få det genom att ändra på villkoren i de avtal som upprättas lokalt och framförallt via nationell samverkan. Nu är detta en egen tolkning av konklusionen, så ta den för en sådan.

När man diskuterar strategierna för hur man skall gå vidare med den globala, nationella och lokala infrastrukturen för vår informationsförsörjning kan det vara bra att utgå från samma begrepp. Så att när vi träffas kan diskutera utifrån dessa.

I ljuset av utvecklingen med BIBSYS, Primo i Finland, utvecklingen av web-scale management system för bibliotek (OCLC och Ex Libris), diskussionerna i SUHF och biblioteksföreningen är det viktigare än någonsin att biblioteken lokalt har en riktning i sitt strategiska arbete och om det är viktigt lokalt så är det ABSOLUT NÖDVÄNDIGT att de centrala biblioteksfunktionerna i vårt land är tydliga med sin strategi för framtiden och var man planerar att lägga sina resurser och på vilken verksamhet.

Tre segment

Infrastrukturen för informationsförsörjningen kan uttryckas i tre segment:

Försörjning – Allt det som rör uppbyggnaden av våra samlingar. Det kan röra sig om förvärv av enskilda informationsresurser, mediebeskrivning, kataloguppbyggnad och upprättandet av avtal. Det som systemleverantörerna kallar för ”the back end”, dvs bibliotekens interna hantering av informationsresurserna. Exempel: LIBRIS katalogsystem, lokalt ILS, SFX Knowledgebase, ERM, Institutionellt arkiv

Gränssnitt – Allt det som kretsar kring att finna bibliotekens tjänster och resurser. Det handlar om söktjänsternas utformning och omfång. Men även om möjligheten att kunna lista resurser/kompetenser och att förmedla t ex bibliotekens referenstjänster. Systemleverantörerna kallar detta för ”the front end” eller ”Discovery layer”, dvs det som användaren exponeras för och använder. Exempel: LIBRIS webbsök, lokal OPAC, Primo, WorldCat, Google, SwePub, Summon, EBSCO Discovery Service

Länkning – Länkningen förmedlar information om en enskild resurs och kopplar ihop gränssnitt med informationsförsörjning. Det enklaste sättet att betrakta länkningen är som något som sker från en referensdatabas till en fulltextdatabas. Men systemet för att länka handlar egentligen om att länka ihop information och tjänster om enskilda resurser från flera olika system. Det kan handla om lånestatus och tillgång i fulltext, om Impact factor, omdömen och liknande resurser. Det kan även gälla länkning till smarta beställningsfunktioner för inköp eller fjärrlån. Exempel: Länkserver (t.ex. SFX), LIBRIS lånestatus, Lokalt ILS

I dessa tre segment kan biblioteken operera på tre nivåer: lokalt, centralt och kollaborativt. Det är inte nödvändigt, kanske inte ens önskvärt, att arbeta på samma sätt inom samtliga segment. Varje bibliotek måste utifrån sina förutsättningar bestämma sig för vilka tjänster i varje segment som man behöver ha kontroll över. Detta är viktigt, inte minst för att de globala systemleverantörerna presenterar lösningar som är oberoende av nationsgränser och som bygger på antingen världsomspännande samarbete eller världsomspännande licensierande av tjänster för bibliotekens informationsförsörjning, gränssnitt och för länkning av information. Vad är viktigt, i ett nationellt perspektiv, att samarbeta kring? Är det data, tjänster och system? I vilken omfattning och utsträckning? I vilka fall vill man samarbeta med en global, kommersiell aktör? Under vilka villkor?

Idag är grunden för systemen som underhåller informationsförsörjning, gränssnitt och leverans av data på väg att förändras. Informationsdatasystemen som biblioteken använder håller i allt större utsträckning på att integreras med de medieresurser som systemen hanterar. Tidigare fyllde biblioteken katalogerna med innehåll själva, idag följer data med systemen i s.k Knowledge bases. Biblioteksdatasystem och media integreras i världsomspännande system där bibliotek och slutanvändare tillsammans berikar data – både genom att lägga till metadata, genom data som uppstår i användningen av systemet, och genom interaktionen med andra system. Principdiskussionen om hur vi betraktar äganderätten till data och flytt av data har därför aldrig varit viktigare. Här förefaller det viktigt att biblioteken agerar samlat och noga överväger system från leverantörer som kontrollerar metadatat för våra informationsresurser.

Fortsättning lär följa …

Fullt av förtryck runt omrking dig jämt
Men om du vänder ryggen till
då blir det rätt bekvämt
Du tvingar dig att blunda
Du vågar inte se
Du vågar inte titta på världen som den e

Det är tidens tempo

Jag noterar att det kommer skapas lite nya arbetsgrupper för att behandla systemfrågor. Ett uttryck för att biblioteken blir mer och mer ”systemberoende” för att möta nya arbetsflöden och tjänster. Men även ett uttryck för att vi står inför svåra val. Vilka system skall vi investera i, vilka är inte rätt just nu och när är det rätt tid att lämna den gamla generationens integrerade bibliotekssystem? Är det gemensamma system som är lösningen, hur samverkar och påverkar man lokala behov i en sådan miljö? Öppen källkod, egen utveckling, utveckla tillsammans eller långsiktiga partnerskap med leverantörer, vad är bäst för just oss?

Behovet av att se de strategiska frågorna lokalt och nationellt, att förhålla sig aktivt till teknikutveckling och kompetensutveckling blir allt viktigare. Kanske är nedanstående grupper ett uttryck för att dessa svåra frågor? Jag hoppas det.

Expertgruppen för LIBRIS nationella system

• Annika Annemark, Blekinge Tekniska Högskola (ordförande)
• Anders Söderbäck, KB (sekreterare)
• Ulf Andersson, Landsarkivet i Göteborg
• Anders Cato, KB
• Daniel Forsman, Högskolan i Jönköping
• Martin Hafström, Stockholms stadsbibliotek
• Maria Hedenström, KB
• Mats Herder, Linnéuniversitetet
• Terje Höiseth, Luleå tekniska universitet
• Peter Nilén, Malmö högskola
• Annika Peurell, Nordiska museet

SUHF – Forum för bibliotekschefer – Arbetsgrupp för Gemensamma tjänster

SUHFs Forum för Bibliotekschefer anser att landets universitet och högskolor – såsom viktiga användare – ska ha ett starkt inflytande på utvecklingen av och prioriteringarna inom LIBRIS-systemen. Ett centralt forum för sådant inflytande är Kungl. Bibliotekets expertgrupp för LIBRIS nationella system. Flera av medlemmarna i den expertgruppen nomineras av SUHF. …

Universitets- och högskolebibliotekens behov (existerande eller framtida) av andra gemensamma system och tjänster än inom LIBRIS-systemen kan inte förväntas täckas in av KBs expertgrupp. Därför är ett andra syfte med att etablera en SUHF-arbetsgrupp för gemensamma tjänster att omfatta även sådana frågeställningar.

- Ur Gruppens uppdrag

Gruppens sammansättning

• Terje Höiseth, Luleå tekniska universitet, sammankallande
• Mats Almkvist, Umeå universitet
• Annika Annemark, Blekinge tekniska högskola
• Sofia Arvidsson, Högskolan i Borås
• Daniel Forsman, Högskolan i Jönköping
• Per Funke, Örebro universitet
• Mats Herder, Växjö universitet
• Ann-Mari Jonsson, Göteborgs universitet
• Karin Grönvalll, Södertörns högskola
• Peter Nilén, Malmö högskola
• Morgan Palmkvist, Mittuniversitetet
• Wilhelm Widmark, Stockholms universitet

Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för bibliotekens tekniska infrastruktur

Rådet ska genom omvärldsbevakning göra en lägesbeskrivning med internationellt perspektiv och där ”best practice” lyfts fram. Lägesbeskrivningen ska till exempel ta upp vilka centrala tjänster som finns, hur utvecklingsplanerna ser ut, vilka genomförda och aktuella utvecklingsprojekt som finns, vilka organ som diskuterar dessa frågor, samt vilka utvecklingsmiljöer och vilken kompetens som finns centralt, regionalt och lokalt. Rådet ska utifrån lägesbeskrivningen identifiera angelägna utvecklingsområden.

- Från Utvecklingsrådets uppdrag

Rådets sammansättning

• Ordförande Lars Björnshauge, Lund, Svensk Biblioteksföreings styrelse
• Åsa Berglund, enhetschef, Digitala biblioteket & Informations- och lånecentralen Malmö, Malmö stadsbibliotek
• Ulrika Domellöf Mattsson, Svensk Biblioteksförenings styrelse
• Daniel Forsman, Jönköpings högskolebibliotek
• Jan Gunillasson, chef för IT-verksamheten, Umeå universitetsbibliotek
• Åke Nygren, projektledare, Regionbibliotek Stockholm
• Lisa Petersen, bibliotekschef, Huddinge bibliotek

Den här gången fick alla jobba med 5 frågor:
- de tre viktigaste framtidsfrågorna i den egna arbetssiutationen
- de tre viktigaste framtidsfrågorna för biblioteket
- de tre viktigaste framtidsfrågorna för lärosätet
- Beskriv hur du vill att ditt arbete skall följas upp
- Beskriv vilka former av kompetensutveckling som du önskar

Det var roligt att besöka Lund och köra det här seminariet. Vi har i princip ställt samma frågor vid alla lärosäten där vi gjort det här och nu är det bara Uppsala UB kvar. Därefter tänkte vi göra en liten jämförelse av de insamlade svaren. Vi får se vad det leder till.

Nedan är introduktionsbilderna.

Först ut var Maria Spante, forskare på Chalmers, avdelningen för Teknik och samhälle. Maria har tillsammans med Ann-Sofie Axelsson och Diane Sonnenwald gjort en explorativ studie om behoven och möjligheterna i ett ”kollaboratorium” för folk verksamma inom B&I. Enkelt uttryckt hur skapar man ett community inom B&I? Jag tyckte det var ganska intressant, dels för att Marias ämnesområde, social interaktion i tekniska system, är spännande. Men även för att vi på sätt och vis redan har virtuella nätverk där människor kan mötas och utbyta tankar och idéer. Biblist är en sådan plats, biblfeed är en annan. Det finns dessutom en hel del informella nätverk och personliga nätverk där man delar på information och tankar.

Här talar vi dock om förutsättningarna för ett formalisera nätverken med hjälp av ett IT-system. Maria (och studien antar jag) gick inte så mycket in på hur ett sådant skulle vara utformat utan man konstaterade att det fanns behov. Inte minst för att biblioteken skall finna ”experterna”. Jag tyckte Maria gjorde en mycket bra presentation, men fann att jag funderade en hel del över vad vi gör idag för att underhålla och utveckla våra nätverk. Dels handlar det ju om att arbetsgivaren måste investera i nätverksbyggande och dels handlar det om att veta vad man vill få ut och vad man kan ge i ett nätverk. Inte helt självklara frågor när tiden inte räcker till att ingå i alla sammanhang och man måste välja några. Hur gör vi de rätta valen? En grundförutsättning är att vi vet vad vi vill ha och vad vi kan. Så att vi genom nätverk och kunskapsutbyte kan mäta/känna att vi fått något tillbaka. Inte helt enkelt.

Anne Sissel Vedvik Tonning, från UB i Bergen talade om deras arbete med undervisning, informationskompetens och bibliotekspedagogik. Här har man strategiskt lyckats lyfta in lärandemål och man har lyckats få upp en volym på sin undervisning som för det mesta är integrerad med ämnesundervisningen. Samtidigt så riskerar man att bli offer för sin egen framgång. Personalstyrkan minskar och antalet undervisningstimmar ökar. Jag tycker det verkar mycket mer rationellt att satsa på att undervisa ämneslärare än grundstudenter i ”informationskompetens”. Dels för att insatsen från biblioteket inte behöver bli så resurskrävande (och repetitiv) men framförallt för att läraren kan examinera lärandemålen för informationskompetens i samband med examination av ämneskunskaperna. Även om vi arbetar med integrerade uppgifter i undervisningen så tror jag det är lättare att nå inlärningsmässig framgång om det är läraren som håller i det hela. Men jag kan ha fel. Det är även roligt att det testas många didaktiska metoder för biblioteksundervisningen och det skall bli spännande att se vilka man når framgång med och i vilka sammanhang.

Jag och Cecilia Petersson från Uppsala UB representerade SUHF:s framtidsspanargrupp. Vi hade 45 minuter på oss och jag missbedömde hur mycket tid jag hade till förfogande. Jag brukar ha ganska bra koll på hur lång tid saker tar (även om jag saknar manus), men den här gången blev jag tidsvill och det fanns ingen klocka i salen som jag kunde se. Det förde med sig att jag bommade lite och inte hann knyta ihop den säck av system- och tjänsteutveckling för bibliotek som jag öppnade med hjälp av en historisk exposé. Jag gjorde som vanligt mitt bästa för att spetsa mina påståenden och hoppas att någon blev provocerad (det tisslades lite i alla fall). Det var även roligt att kunna knyta an till Anders Söderbäcks presentation på LIBRIS användarmöte om faran med att leverantörerna av våra tjänster tecknar avtal med varandra och riskerar att minska bibliotekens manöverutrymme. Jag gjorde mitt bästa för att slå ett slag för open data.

Efter vår insats på ChALS var det dags för lite gruppdiskussioner. Vi tilledelades 12 förberedda ämnesområden. I centrum för områdena stod bibliotekarien och dennes kompetens. Lite synd att det inte handlade så mycket om våra användare, bestånd eller tjänster. Jag vet inte, men ibland undrar jag varför vi är så upptagna med att diskutera bilden av bibliotekarien. Det är lite av ett trauma och kanske är denna diskussion inte ett uttryck för en yrkeskår i ständig förändring utan en yrkeskår med dåligt självförtroende. I vår grupp pratade vi även om problematiken med att gruppera våra användare i generationer som kännetecknas av vissa egenskaper och beteenden. Lite grann som att vi tenderar att definiera våra användargrupper som studenter-forskare-allmänhet. Frågan är om vi har någon egentlig nytta av så breda grupper. Här kanske det är bättre att utgå från ett par olika profiler eller persona. Baserade på faktiska användare och inte våra fördomar om våra användare.

Dagen avslutades med en panel-diskussion med representanter för B&I-utbildningarna i Sverige. Det låter ganska lika från representaterna. De vill utbilda socialt- och IT-kompetenta människor som kan kommunicera och är förändringsbenägna. Ett slags icke-statement för ingen vill ju utbilda motsatsen. De som gjorde starkast intryck på mig var dock Linnéuniversitetet. Även om de är minst och färskast i sammanhanget så har de en attityd som jag saknade hos de andra. Man bedriver sin undervisning i liten skala, med frihet, regional anknytning, fokus på kommunikation och tanken att man skall kunna fortsätta ha ett forskningsperspektiv även i sitt yrkesliv. Även Umeå gjorde ett bra intryck på mig med sitt fokus på kritiska perspektiv och vilja att förmedla behovet av att man applicerar dessa i och på sin verksamhet.

IGeLU består av över 300 institutionella medlemmar och Sverige är den tredje största nationen. De senaste tillskotten består av Verde-kunder men även en del bibliotek via Samsök.

Ex Libris behåller sin position som ledande leverantör av systemlösningar för akademiska bibliotek. Man har över 4600 institutioner i 77 länder. Därutöver har man 39 nationalbibliotek. En ganska stor kundbas med andra ord. Man lägger 34% av sin budget på utveckling vilket säger en del om både behovet och satsningen som man står inför med konstruerandet av nästa generations biblioteksssytem – URM och URD2. Något förenklat kan man säga att URM syftar till att lösa problemen med hantering av information och informationskällor. Vi talar om låntagare, tryckt, elektroniskt och digitaliserat material, förvärv, urval, rättighetshantering. URM är baksidan av systemet som kunderna aldrig skall behöva bry sig om. Det de ser är istället URD2 – ett ramverk för Discovery som erbjuder sökgränsnitt, länkningar, rekommendationer och användarinställningar. Kopplat till URM och URD finns ett antal centrala data-tjänster t ex knowledge base, leverantörsinformation, taggar och omdömen.

Ex Libris jobbar nu för fullt med att utveckla URM som den första komponenten i detta nya ramverk som syftar till att ersätta våra gamla bibliotekssystem. Utvecklingen sker i samarbete med ett antal utvalda bibliotek och konsortium. Releasedatumen har en tendens att hela tiden flyttas men om jag kommer ihåg rätt så var nu siktet inställt på 2012.

Man fick se lite skärmdumpar och tänkta arbetsflöden för URM. Det ser både bra och oroväckande ut. Dels så försöker man gapa över mycket. Man vill ha ett system som hanterar tryckt material, elektroniskt material och digitaliserat/e-publicerat material (dessutom vill man lösa problemet med långtidslagring). Bygg ihop det med allt annat som man vill lösa för att hantera förvärv och katalogisering/beståndsaktivering och man får ett system som fullständigt dryper av inställningar och funktioner. Jag får erkänna att jag hellre hade sett ett system som började i en enklare skala än att man försöker göra allt på en gång. Det som ser bra ut är givetvis arkitekturen, att det verkligen ser modulärt ut och att det inom ramen för systemet är lätt att koppla till och ta bort funktionalitet. Man satsar även på att kunna dra nytta av varandra. Genom att dela på information i systemet kan man göra beståndsanalyser och använda community funktioner för att underlätta sitt arbete. Systemet i sig kan bli ett verktyg för att underhålla och utveckla nätverk inom det man håller på med.

Oren, Ex Libris chefsstrateg, uttryckte det som att URM kommer att ”Focus on the unique and integrate the common”. Det låter ju mycket gott. Han förutspådde även att de kommer kunna dra nytta av sina erfarenheter kring bX för att skapa andra användarbaserade tjänster – rekommendationer utifrån citerings- och användarmönster.

Ex Libris plan verkar vara att migrera över de gamla systemen till URM och URD. Kanske är det ett slugt sätt att ta sig förbi upphandlingskrav. Ta t ex Verde. Eftersom Verde inte utvecklas längre sitter nuvarande kunder med ett i princip dött system (utvecklingsmässigt) istället går utvecklingen av alla ERM funktioner in i URM systemet. Nästa planerade version av Verde är URM. Den kommer inte att kosta något, det är nästa planerade version. Det som verkligen kommer testa URM-systemet är konceptet av att man bara har delar av systemet aktiverat. Samtidigt så kommer ju kunderna att se de andra delarna och hur de skulle kunna passa in. Om de då vill licensiera dessa har de redan allt på plats och behöver bara (betala) aktivera dessa. I praktiken kommer detta leda till att man under en period kommer ha 1 – 1.5 bibliotekssystem. Om URM blir bra kan de få nya kunder denna väg.

Ett annat exempel på hur man migrerar bort gamla produkter är MetaLib. MetaLib 4.3 var den sista planerade versionen. Nu utvecklar man Primo så att det skall kunna ta över MetaLibs roll som samsökningssystem. Så existerande MetaLib kunder kommer alltså med tiden att få Primo som gränssnitt för sin samsökning. Om man sedan vill använda Primo för att skapa centrala index så får man (betala) licensiera de funktionerna. Migrationen av MetaLib in i Primo (och URD…) sker gradvis. Första steget är Primo 3, som kommer bjuda på integration med lokala OPAC:s (via DLF standardiserade webservices, som å andra sidan kräver att man sitter med Aleph 20.1, Voyager kommer jag inte ihåg 7.2 kanske). Gradvis kommer sedan alla MetaLibs funktionalitet att ha gått upp i Primo i och med version 4. Man säger då att det skall finnas nya rutiner för hur samsökningen sker på plats. Vi får väl se. Återigen är man ganska smart som ger gamla kunder tillgång till delar av ett nytt system och sedan kan man koppla på mer om man vill betala för det.

Primo Central kommer att lanseras under 2010 och om man tecknar avtal för Primo under 2009 så får man ett år gratis av Primo Central. Primo Central är ett centralt index av inhämtad metadata från olika databaser. Det är en tjänst som i princip jämställer Primo med Summon. Jag är mycket intresserad av vad Primo Central kommer erbjuda och fungera. För första gången känns Primo aktuellt på riktigt.

SFX4 planeras till 2010 och kommer medföra nytt administrativt gränssnitt, statistikfunktioner och sökgränssnitt för eböcker. bX har redan hittat hem till mer än 160 bibliotek och alla verkar förtjusta. Jag ser fram emot vårt test som börjar om några veckor.

Personligen var jag ganska upptagen på IGeLU. Dels var det Aleph PWG möte där jag representerar OPAC och dels så var jag med i två andra programpunkter. Vi körden en workshop med fokus på att fundera och värdera de s.k nästa generationers kataloger. Det var mer eller mindre en repris av det vi körde i Umeå med AlephSwe men lite större grupp. Det var dessutom extra roligt att kunna jämföra svaren med den svenska användargruppen. Workshoppen var överfull och jag hoppas att de som var där fick något ut av det. Mitt fokus var att ge deltagarna en chans att fundera och prata med varandra om hur och vad vi värderar i våra söksystem.

Eländet blev även smygfilmat….

Min andra presentation handlade om ideutbyte inom ramen för EL Commons och vikten av att biblioteken börjar arbeta och lära sig av tjänstebaserad arkitektur.

Nästa IGeLU blir belgiska Gent den 30 augusti – 1 september. Det är redan bestämt att 2011 blir det i Haifa, Israel, och då samkört med ett systemseminarium.

Direkt efter IGeLU körde jag och Cecilia Petersson från Uppsala en workshop med Högskolebiblioteket i Jönköping. Vi körde i princip samma upplägg som med Örebro UB i somras. Det gick ganska bra även om det är lite svårt att provocera sin hemmapublik… tanken är att sammanställningen av workshopen skall ge ledningsgruppen på biblioteket material att utforma övergripande verksamhetsplan för det kommande året. Genom denna upptakt har all givits möjlighet att reflektera över de viktigaste frågorna för sig själva och biblioteket. Det borde ge ledningsgruppen goda förutsättningar.

På samma tema planerar vi att göra något tillsammans med Lunds UB i oktober och så skall vi presentera SUHF rapporten på CHALS.

I veckan som gick var jag och Cecilia Petersson från Uppsala UB och arbetsgruppade med Örebro UB. Efter att SUHF:s arbetsgrupp för framtida biblioteksfrågor avslutat sitt arbete har vi fått en del förfrågningar om att komma och prata. Jag och Cecilia förberedde ett litet seminarium för Örebro UB som vi senare planerar att upprepa med några andra. Upplägget är att vi pratar utifrån vår rapport, men att deltagarna sugs in och får uppgifter (både i grupp och individuellt). Upplägget fungerade väldigt bra och jag känner mig nöjd. Om ert bibliotek funderar på någon slags framtidsworkshop så hör av er. Ni kan få ta del av vårt upplägg.

En av de roligaste uppgifterna var att varje deltagare tvingades formulera de tre viktigaste framtidsfrågorna för sitt arbete, för biblioteket och för universitetet. Vi samlade in dessa och det är ganska roligt (tankeväckande) att läsa vad folk skrivit. Några saker framträder tydligt. Flera efterfrågar långsiktig strategisk kompetensutveckling i olika former och det finns starkt behov av utökad IT kompetens och infrastruktur.

I övrig har jag jobbat med webbplatsen för Knutpunkt 2009, ett samarrangemang mellan Linköping UB och Högskolebiblioteket i Jönköping. Förhoppningen är att dokumentera arbetet med konferenswebbplatsen så att andra konferensarrangörer enkelt kan utnyttja våra erfarenheter. Webbplatsen byggs i Drupal och det hela tuffar på ganska bra. Programmet till konferensen, som handlar om nya kommunikationsmönster, pedagogik och biblioteket som plats ser väldigt starkt ut. John Blyberg (SOPAC 2.0), Virtual-Dave Lankes framtidsvisioner och Peter Williams (Google generation) står för en internationell utblick och touch. Medan t ex Mattias Karlsson från Moderskeppet, Eva Norling, Åke Nygren och Lotta Åstrand står för svenska erfarenheter. Jag tror det kommer bli riktigt bra och intressant. Förhoppningsvis är den där webbplatsen snart på plats så att ni kan läsa mer om upplägget som bygger på parallella spår med arbetsgrupper och föreläsningar.

Värt att notera är att KIB lagt ut sin version av Xerxes – EasySearch – för öppen beta. Förutom KIB så har även Luleå universitetssbibliotek börjat använda Xerxes.

På utvecklingsfronten i JULIA har det inte varit helt stilla. Det finns lite ny funktionalitet men jag väntar med att berätta om det då vi fortfarande testar hur det fungerar….

Så avslutningsvis, när jag åkte hem från Örebro UB tänkte jag att man skulle införa ett återkommande inslag på den här bloggen: Veckans tips. Jag har svårt att tänka mig en vecka utan att jag skulle komma på ett tips. Så jag utmanar mig själv att försöka komma ihåg att tipsa om något varje fredag framöver (listigt att börja med det här precis före min semester….).

Veckans tips : Ladda om en sida genom din proxyserver
Jag har skrivit om det förut. Men det är värt att upprepa. Om ert bibliotek inte har tipsat era forskare/användare om en bookmarklet/smart bokmärke som laddar om en sida via er proxy-server så är det hög tid. Stjäl javascriptet från den här sidan eller skriv ett eget.

Vad vi talar om här är alltså ett litet bokmärke som förslagsvis placeras i en toolbar eller verktygsrad i webbläsaren. Om man sedan sitter utanför lärosätets nätverk och behöver ladda om en sida så att man hamnar i rätt nätverk (t ex Google Scholar för SFX länkning) så klickar man bara på bokmärket och sidan laddas om via proxy-servern.

Om ert bibliotek inte har en proxy-server är ni illa ute, på mer än ett sätt.

Snart är det midsommar. Själv skall jag utforska några Hoegarden Rosée som jag mot all förmodan kommit att älska och jag hoppas hitta några Sierra Nevada ESB.

Trevlig midsommar!

Annars verkar svenska bibliotek verkligen vaknat till när det gäller strategiska frågor. Jag tycker mig höra behov av strategier, omvärldsbevakning, orientering och ledning lite varstans. Det är ganska roligt för jag tycker det är roliga frågor. Men det är även lite tröttsamt för frågan är hur dessa strategier följs upp i handling. Hur de inkorporeras i arbetet och i verksamheten. Det är lätt att gå vilse i strategidiskussionerna och landa i ett stort inget. Det vore synd.

Så genast över till något mer praktiskt. I vår zeitgeist i JULIA så slumpas det fram olika saker. Nya böcker, listor på nyförvärv, twitter osv. osv. Jag gillar det och tanken är att vi skall ha så lite redaktionellt material där som möjligt. Istället försöker vi utnyttja webbtjänster och syndikering. Jag gillar de slumpade omslagen som finns i t ex DISA och GUNDA även om de känns kontextlösa i sin presentation. Man visar bara omslaget och inget om varför den visas i det sammanhanget. Men, om man bortser från det, så finns det en poäng med att kunna visa upp enskilda titlar slumpmässigt i olika sammanhang.

Min lösning för att uppnå något liknande var att bygga ett script som slumpmässigt väljer ut en titel från våra RSS – flöden. Eftersom vi redan hade dessa var det ganska enkelt att sätta ihop något som slumpmässigt väljer ett flöde och en titel med bild. Det som är fiffigt är att scriptet kan användas egentligen var som. Nu använder jag det bara i zeitgeistrutan i JULIA, men det skulle kunna användas var som helst där man vill ha en slumpmässig titel t ex i våra ämnesguider eller som ”lull-lull” på en vanlig webbsida. Eftersom det baseras på RSS flöden så kan man definiera vilka flöden som skall ingå och på så vis kontextualisera sammanhanget något. Sedan kan man välja om man vill få output i xml eller html.

Gruppen presenterade några av sina slutsatser och försökte diskutera innovation och förändring med cheferna i mindre grupper. Det kändes som att det gick ganska bra och de verkade uppskatta gruppens arbete.

Vi kommer att presentera en rapport den 7 maj så att även de som inte var med idag kan ana lite om vad som hänt under gruppens arbete. Jag var lite skeptisk till vad gruppen skulle komma fram till men är över förväntad nöjd med hur det blev. Resten får du läsa den 7 maj hoppas jag.

Nu är jag på väg hem till Jönköping. Men kan inte låta bli att läsa tweets från #elag09 och känna att man skulle varit där. Men inte ens i framtiden kan man vara på flera ställen samtidigt. Eller…?

Imorgon är första mötet för gruppen som består av:
Per Ahlin, Stockholms universitetsbibliotek
Ann-Kristin Forsberg, Ersta Sköndals Högkola
Daniel Forsman, Högskolan i Jönköping
Cecilia Petersson, Uppsala universitetsbibliotek, sammankallande
Helena Stjernberg, Biblioteksdirektionen, Lunds universitet
Pablo Tapia, Malmö högskolas bibliotek
Magnus Velander, Mälardalens högskolebibliotek

Jag hoppas att man (vi) kommer fram till något vettigt. Om du stöter på något spännande som gäller vår framtid får du gärna tipsa. Det är t o m ok om det är något mindre spännande.